torsdag, december 08, 2005

Pinter

Harold Pinters Nobelföreläsning var lysande och viktigt. Om den ska sammanfattas med ett ord är det kanske närvaro. I flera bemärkelser. Den bräcklige mannen i sin stol, med en filt över benen, fyllde verkligen hela studion och trängde genom rutan. Han samlade sina krafter och var där, tvingade fram uppmärksamhet. Men ännu viktigare: hans tal var närvarande i det samhälleliga, gemensamma nuet. Han använde sin stund till att belysa allvaret i vår tids utveckling: Det globaliserade komplexet av våld och lögn i USA-regi, manifesterad inte minst av Irak-invasionen. Eller som Pinter uttryckte det:

Sanningen har att göra med hur USA ser på sin roll i världen och hur det vill spela den rollen.
och
USA gör sig inte längre besvär med att bedriva lågintensiv krigföring. Det finner inte längre någon mening i att vara återhållsamt eller ens vilseledande. Det lägger korten på bordet utan prut. Det ger helt enkelt blanka tusan i Förenta nationerna, internationell rätt eller fördömande kritik, som det betraktar som kraftlös och omotiverad. Det har också haft sitt eget bräkande lilla lamm traskande efter i ledband, det patetiska och fogliga Storbritannien.
Hur kommer vi att se på Pinters tal i framtiden? Antingen inte alls, för det är bränt, förbjudet och glömt; eller som ett skrämmande tidsdokumentet som satte fingret på en fas av tätande mörker; eller kanske som ett viktigt bidrag till ett historiskt spjärntagande för att börja en annan utveckling – en där vi vågar se och slåss för sanningar:
När vi ser oss i spegeln tycker vi att den bild som vi möter är riktig. Men om vi förflyttar oss någon millimeter förändras bilden. Vi tittar i själva verket på ett oändligt antal spegelbilder. Men ibland måste en författare slå sönder spegeln – för det är på andra sidan spegeln som sanningen grinar mot oss.

Trots synnerligen dåliga odds tror jag att en orubblig, bergfast och hårdnackad intellektuell beslutsamhet för att fastställa vad som verkligen är sant i våra liv och samhällen är en fundamental förpliktelse, som åligger oss alla som medborgare. Den är i själva verket tvingande.

Om en sådan beslutsamhet inte innefattas i vår politiska vision har vi inget hopp om att återupprätta det som vi nära nog har förlorat – människans värdighet.
Läs talet, eller ännu hellre se det!

40 kommentarer:

Ali Esbati sa...

Test

Anonym sa...

Det var ett tal till den som vill veta för andra var det en ögonblickskänsla som försvann lika snabbt som den kom.

KAS

Anonym sa...

Det politiska språket, det språk som talas av politiker, ger sig inte ut i de här markerna, eftersom de flesta politiker enligt de bevis som vi har tillgång till inte är intresserade av sanning utan av makt och av att hålla sig kvar vid den makten. För att kunna sitta kvar vid makten gäller det att hålla folk i okunnighet, så att de lever i okunnighet om sanningen, till och med sanningen om sina egna liv. Därför är vi omgivna av en väldig gobeläng av lögner, som vi livnär oss på.
- Harold Pinter

Anonym sa...

Detta var ett gripande och uppriktigt tal, därtill i total frånvaro av den cyniska egoistiska själviskhet som kännetecknar "debattörer" som "neoliberal agenda" ovan.

I sin bräckligaste stund hårt ansatt av cancer var Harold Pinter och hans livsviktiga budskap starkare än någon av oss tillsammans.

olydig sa...

Det är fullkomligt underbart att läsa PJ's blogg i Svenska Dagbladet! Han är så fantastiskt upprörd! Vilken pajas!

Anonym sa...

Ja det är ju märkligt att mediegenierna på högerkanten aldrig har nåt att säga om ekonomipristagare med högerpreferenser..

Men det är ju så..dom lider av tunnelseende.

Anonym sa...

Det finns ju en viktig skillnad. Ekonomipriset är inget riktigt nobelpris.

Anonym sa...

Pinters tal var rakt igenom lysande. Beskrivningen av USA:s härjningar i sydamerika vär särskilt hjärtskärande. Man vågande en stund tro att kanske till och med de mest förhärdade på högerkanten skulle omskakas och visa lite moralisk sensitivitet. Men icke, PJs kommentar idag är en härva av billiga ad-hominem argument mot Pinter och total frånvaro av kritisk blick gentemot USA:s utrikespoltik efter andra världskriget. Det är ett ihjältystande av graverande historiska fakta - de nyttiga idioternas strategi. Och så kallar PJ Pinter för fanatiker...

Anonym sa...

´"När vi ser oss i spegeln tycker vi att den bild som vi möter är riktig. Men om vi förflyttar oss någon millimeter förändras bilden. Vi tittar i själva verket på ett oändligt antal spegelbilder. Men ibland måste en författare slå sönder spegeln – för det är på andra sidan spegeln som sanningen grinar mot oss."

hahaha....Ali försöker vara poetisk? skitsnyggt! Fast det är klart, det kanske stämmer det du säger...om man är på lustiga huset, och det är man väl varje dag i (v) antar jag.

Anonym sa...

Ali försöker vara poetisk?

Nej, Harold Pinter. Nobelpristagaren, du vet. Mycket problem med läsförståelsen, eller?

Anonym sa...

Harold Pinter.

http://www.haroldpinter.org

Mycket heltäckande sida om honom.

Anonym sa...

Erik...
Enligt en artikel som ska ha publicerats i The Guardian 2001 (hittar inte artikeln) har Pinter där yttrat att han vill att Milosevic ska ställas inför rätta i en internationell domstol som USA hittills vägrat ställa sig bakom. Pinter motsätter sig alltså bara att Milosevic ställs inför den internationella domstolen i Haag, vilken han anser vara politiskt influerad av NATO och USA.
Som jag förstår det är då Harold Pinter inte någon anhängare av Milosevic och förnekar heller inte dennes roll i händelserna på Balkan -92-95.

Vet inte så mycket om Harold Pinter, jag håller på att försöka hitta uppgifter om honom bl a på den sida jag postat länk till här. Så mycket förstår man att Pinter är mycket kontroversiell. Det jag skrivit här ovan tänker jag inte hävda är 100% sant då jag inte hittar något som bekräftar uppgifterna, men tycker själv att det verkar vara en trovärdig förklaring till ryktet som omger Pinter i hans uppfattning om Milosevic. Någon som vet mer om det?

Anonym sa...

yeah right, erik

Anonym sa...

Jag menar att rent alllmänt så finns det två saker europeiska intellektuella har svårt att hantera, och det är marknaden och universella moraliska värden.
Jag skrev en liten text på engelska om detta, där jag föreslår att det har att göra med att de europeiska intellektuella har svårt att frigöra sig från kyrkan och det feodala tänkandet.

Anonym sa...

När det gäller Usa och det han säger i sitt tal så kar han rätt.

Världen har gått igenom en uppgörelse med kommunismen.

Världen har inte genomgått nån uppgörelse med kapitalöismen och dess följder efter andra världskriget.

Det är en helt korrekt iaktagelse av Pinter.

Det enda man logiskt skulle kunna invända mot det är att det inte behövs nån sån och om det kan man ha delade meningar.

Vad Milosevic beträffar vet jag ingenting om själva sakfrågan.
Jag har svårt att förstå varför han inte accepterar Haag tribunalen (om det nu är det det är frågan om) däremot så förstår jag när folk har invändningar när det gäller rättegången mot Saddam Hussein.

Den..borde ha gjorts just i Haag.

Anonym sa...

Jörgen said


To sum it up
The Swedish Academy, that awards the Nobel Prize in literature, is an elite if there ever was one.
An elite that has real influence over - nothing. They can only stay elite, they think, if they occasionally take as a contradictory position as possible to liberal democracy. The Swedish Academy has no training in logic or empirical knowledge. For then they can venture as far out into mysticism, as they whish.

---------------------------------

Det finns andra än dig som inte gillar konst.

Det är lite märkligt när man inbillar sig att en bunt poeter och författare ska vara nåt annat än just...poeter och författare.

Vad vill DU att dom ska vara?

Att det inte ska finnas nån akademi?

Att den ska styras av dina värden?
Att den ska styras av nyliberala värden?

I så fall får du lov att färga av dig på samtiden på ett sånt sätt att det influerar tillräckligt många potentiella akademiledamöter så har du kanske en chans om 50 år att få en nyliberal riktning inom akademin.


Jag skulle inte ha så stora förhoppningar dock om jag var du.

Anonym sa...

Auktoritarismen är alltjämt ohejdad. De flesta av jordens invånare är alltjämt klavbundna av traditionalism och fördom och tjänar mindre än 2 dollar om dagen. Det är mer nödvändigt än någonsin att först och främst se upplysningen som den första moderna internationella proteströrelsen mot godtycklig institutionell maktutövning, mot vanans och ingrodda fördomars makt och mot rättfärdiganden av social misär. Västvärldens länder bär alltjämt ärren efter rasism, kvinnoförtryck, främlingsfientlighet och klasskillnader. Men det är helt klart att upplysningens ideal är särskilt relevanta för de icke-västerländska, traditionalistiska samhällena i en globaliserad värld.
Även de mest framstående aktivister och teoretiker är inbäddade i sin tid och uttrycker sin tids historiska kvarlevor, reaktionära antaganden och dumma fördomar. Vissa av upplysningens gestalter framstår som bättre än andra. De flesta framstår som mycket bättre än de samtida inom motupplysningen, som envetet gjorde motstånd mot alla framåtsyftande åtgärder för att förbättra kvinnors villkor, försökte hålla judarna i ghetton och skydde demokrati och sociala reformer som pesten. Men viktigare är att möjligheten att angripa sådan bornerad fördomsfullhet i progressiva termer förutsätter en hänvisning till upplysningens värden. Motupplysningen, eller dagens blandade filosofier som påstår sig ha lämnat upplysningen bakom sig, har föga av organisatorisk eller etisk betydelse att erbjuda de utestängda och exploaterade i deras kamp.
Uppfattningen att upplysningen är ohjälpligt indränkt med anakronistiska fördomar skapar bara ett mörker där alla katter är grå. Då finns det ingen anledning att jämföra upplysningstänkarnas och fanatikernas åsikter: båda hyste fördomar rörande ras eller kön eller sexuell läggning, punkt slut. Man glömmer att de förra kan mätas efter sina egna måttstockar på framsteg, medan de senare inte kan det eftersom de från första början avvisade dessa måttstockar. Bortglömt är också hur dessa måttstockar omfattades av upplysningen närstående rörelser och gisslades av de väsentligen reaktionära rörelser som bekämpade den. Genom att idéer reduceras till de fördomar som deras vanligen vita, manliga och västerländska upphovsmän hyste, leder många förment progressiva historiska undersökningar faktiskt till att det historiska sammanhanget kastas över bord.
Många upplysningstänkare gav i förbigående prov på framsynta insikter, diverse spekulationer och motsägelsefulla åsikter i en osedvanlig mångfald frågor. Man kan anta att ju mindre systematisk en tänkare är, desto fler perverterade sätt kan hans eller hennes idéer mottas på. Men upplysningstänkarna hyllades sällan av konservativa eller fascistiska rörelser – det är svårt att föreställa sig en byst av Locke eller Voltaire på Mussolinis skrivbord. De utövade sin mest djupgående verkan på vänstern: Locke och Kant påverkade allsköns liberaler, socialister och anarkister; Beccaria, Holbach och Adam Smith var djupt förbundna med moralfrågor och sociala reformer; Thomas Paine är en av grundarna av den moderna internationalismen; och det finns knappast något verkligt demokratiskt styrelseskick som inte står i skuld till Montesquieu. Upplysningsfilosoferna har inspirerat generationer av människor som försmäktat under tyranni och dogmer. I den mån deras politiska bidrag är bortglömt måste dagens vänster återuppfinna hjulet.

Anonym sa...

azazello skrev:

Det finns andra än dig som inte gillar konst.

Det är lite märkligt när man inbillar sig att en bunt poeter och författare ska vara nåt annat än just...poeter och författare.

Vad vill DU att dom ska vara?

Att det inte ska finnas nån akademi?

Att den ska styras av dina värden?
Att den ska styras av nyliberala värden?


Tack för att du tog dig tid att läsa min text. Du har en poäng där, att konst inte behöver innebära förnuftig politik, och att det kan vara ok.

Men jag tror inte att Akademins val är helt opolitiskt. Jag tycker mig se ett koketterande, där man menar att något är bra just för att det är nihilistiskt.

Målet med min text är att kommentera allmänt de europeiska intellektuella och inte specifikt den Svenska Akademin.

Och nej, jag är inte nyliberal, men jag menar att med den kunskap vi har idag, så finns det vissa individuella och samhälleliga värden som alla bör försvara. Och det gör mig beklämd att se att Pinter inte gör det, och att så många håller med honom.

Anonym sa...

Hittade en länk på Pinters hemsida där han dementerar artikeln i The Guardian (2001), vilken han anser har misskrediterat honom. Artikeln har gett vid handen att Pinter sagt "Milosevic-innocent", Pinter själv säger att detta är fel, något sådant har han aldrig yttrat.

Tills vidare konstaterar jag bara att han (Pinter) är intressant som människa, väldigt frispråkig och kontroversiell. Vad som kan tänkas vara sant och inte tänker jag inte yttra mig om då det verkar närapå omöjligt att få veta exakt vad som egentligen sagts och gjorts.
Här är länken till Pinters eget uttalande om Guardians artikel.

http://www.haroldpinter.org/politics/politics_representation.shtml

Anonym sa...

Upplysningens dialektik ägnar sig ju inte åt truismen att fascismen växte fram i liberala demokratier, utan driver tesen att fascismen var den logiska förlängningen av den dynamik som upplysningen satte i gång.
Det är desto mer beklagligt att varken författarna eller deras intellektuella efterföljare någonsin har beaktat de verkliga rörelser som omhuldade upplysningens idéer respektive kritikerna av dessa ideal. Fascismen var inte en produkt av någon sorts filosofisk dialektik utan det skarpa ideologiska svaret på revolutionerna 1848, vilkas demokratiska värden hämtades från upplysningstänkarnas internationella samfund, och på de två stora politiska frukterna av moderniteten: liberalismen och socialismen.
I Upplysningens dialektik försvinner dessa verkliga historiska konflikter i en filosofisk-antropologisk dimma: det metapolitiska suddar ut det politiska. Det instrumentella förnuftet varken skapade nazismen eller gjorde det omöjligt för de enskilda att göra normativa bedömningar. Nazisterna segrade i stället efter en sammandrabbning mellan verkliga rörelser, vilkas medlemmar var fullt i stånd att göra olika bedömningar av intressen och värden. Försöket att samla kvalitativt olika fenomen under en och samma rubrik kan bara leda till historisk desorientering och politisk förvirring. Varje institution anses vara lika drabbad av alienation och reifikation. Här finns ingen känsla för att vissa institutioner vidgar medborgarnas möjligheter till fria erfarenheter på sätt som andra inte gör. Byråkratin blir problemet, ”varuformen” boven och staten fienden.

UPPLYSNINGENS DIALEKTIK VÄNDE sig mot en verklighet där helheten till synes var falsk. Men det är hög tid för den kritiska teorin att inrikta sig på det konkreta. Utan begrepp som förmår belysa de kvalitativa skillnaderna mellan institutioner, rörelser och politiska linjer blir försöket att skydda subjektiviteten från det avancerade industrisamhällets inbrytningar föga mer än en abstrakt skrivövning utifrån det som Thomas Mann kallade machtgeschützte Innerlichkeit, av makten skyddad inåtvändhet. Om den kritiska teorin verkligen ska hävda sin ”positiva dialektiska” karaktär, måste den klargöra sina institutionella syften och politiska ideal.
Upplysningens politiska anda utkristalliserades kring de principer som är förbundna med institutioners ansvarighet, reciprocitet och likhet inför lagen samt sociala reformexperiment. Det är i dessa ideal, inte i imperialismen eller rasismen eller manipulationerna med friheten, som upplysningens universalism har sin grund. Utan denna universalism förblir demokrati ett tomt ord. Den snarare skyddar än hotar subjektiviteten och den enskilde. Den dristar sig att hålla institutioner ansvariga – en grundläggande demokratisk princip – och därigenom skapa förutsättningar för att både befrämja reciprociteten och utvidga den individuella friheten. Ett sådant synsätt präglar både liberala rörelser som engagerar sig i medborgerliga fri- och rättigheter och socialistiska rörelser som försöker begränsa kapitalets makt. Reciprociteten kan också sägas göra det: även den underbygger både den liberala idén om medborgaren, med dess sant demokratiska imperativ att mot alla fördomar inbegripa ”den andre”, och den socialistiska vägran att gå med på att arbetare kan betraktas som bara en ”produktionskostnad”.
Ideal som dessa erbjuder en fast grund för motstånd mot de nuvarande kränkningarna av individens rättigheter och värdighet i kraft av nya globala former av kapitalism, kulturindustrins imperativ och provinsiell fördomsfullhet av alla de slag. De utgör upplysningens radikala kvaliteter och dess ”positiva” moment bortom de enskilda företrädarnas fördomar. Den verkliga ”kampen mellan civilisationerna”, som påverkar både västvärlden och den övriga världen, förs kring öppenheten för det nya. Upplysningens arvtagare står på den ena sidan om barrikaderna och deras motståndare på den andra; båda lägren vet att det bara är upplysningsidéer som dessa som kan hålla demokratin livaktig och vital.
Att kasta glans över upplysningens anda, över det bästa den hade att erbjuda, markerar startpunkten för en ny kritisk teori. Men det innebär mindre ett filosofiskt än ett politiskt, socialt och ekonomiskt åtagande att bekämpa godtycklig maktutövning. Särskilt när upplysningens framträdande ställning inte längre kan tas för given, när dess värden har hamnat under beskjutning från både höger och vänster, krävs mer än att bara analysera några tänkare eller några abstrakta filosofiska satser, för att inte tala om att omhulda kampen mellan civilisationerna. För en vidareutveckling av den kritiska teorin gäller det att framställa upplysningen som ett övergripande politiskt projekt och en levande tradition – inte bara när det gäller dess idéer utan också de handlingar den inspirerar till.

Anonym sa...

Och nej, jag är inte nyliberal, men jag menar att med den kunskap vi har idag, så finns det vissa individuella och samhälleliga värden som alla bör försvara. Och det gör mig beklämd att se att Pinter inte gör det, och att så många håller med honom.
-------------------------

Vem ska definiera "vissa individuella och samhälleliga värden" åt oss i så fall?

Vem ska akademin fråga om lov?

Jag hade förstått dig om Pinter liksom Usa´s regering sagt att tortyr är nödvändigt men det har han ju inte.
Han har snöat in på en politisk process och anser att den inte är löst på ett korrekt sätt.

Det har även Ramsey Clarke gjort till den milda grad att han låtit sig anställas som advokat åt "djävulen själv".

Återigen..det finns inget sånt som ett icke politiskt nobelpris i litteratur ...fred eller ekonomi.
Det är ju dessutom så att akademin inte var enig om Pinter.Skulle dom som var av avikande uppfattning och i minoritet ha bestämt?

Lennart Regebro sa...

Behemot said...

När det gäller Usa och det han säger i sitt tal så kar han rätt.

Nej, det har han inte. Han hävdar att vi inte vet nåt om USAs övergrepp hur stora dom var OSV. Det är rena lögner. Det är enbart undanflykter och saker han säger för att få kommunismens övergrepp att låta mindre.

Världen har inte genomgått nån uppgörelse med kapitalöismen och dess följder efter andra världskriget.

Det är sant, och en sådan uppgörelse vore välkommen. För faktum är att kapitalismen har lyft stora delar av världen ur fattigdom.

1900-talets största dödsorsaker var socialism, naturkatastrofer och krig. I den ordningen.

Det är nog dags att vi gör en ordentlig uppgörelse med 1900-talet och erkänner den enorma mängd liv som har räddats av demokratisk kapitalism.

Lennart Regebro sa...

Hittade en länk på Pinters hemsida där han dementerar artikeln i The Guardian (2001), vilken han anser har misskrediterat honom. Artikeln har gett vid handen att Pinter sagt "Milosevic-innocent", Pinter själv säger att detta är fel, något sådant har han aldrig yttrat.

Det verkar riktigt. Artikeln gjorde misstaget att anta att anledningen till att Pinter vill att anklagelserna mot Milosevic skall läggas ner är att han anser att Milosevic är oskylidg. Men enligt egen utsago anser han inte det. Han anser alltså att saken skall läggas er och Milosevic släppas fri FAST HAN ÄR SKYLDIG.

Vad vill Pinter säga, egentligen? Att folkmord är OK, om man är diktator, verkar det som.

Anonym sa...

Kan du peka på när den stora uppgörelsen med Usa´s utrikespolitik gjordes?

När gjordes den globala genomgången om Usa´s stöd till Argentinas slaktare på 70 talet?

Överstarnas kupp i Grekland?

Iran och Mossadeq?

Stödet till Saddam på 80 talet?

Khadaffi i Libyen 69?

Osv osv osv i det oändliga...

Det har inte gjorts nån sån total genomlysning och kopplat till ett ifrågasättande men det kommer förr eller senare.

Anonym sa...

Citat

1900-talets största dödsorsaker var socialism, naturkatastrofer och krig. I den ordningen.

---------------------------------

Första och andra världskriget var knappast konsekvenser av socialism utan snarare konsekvenser av kapitalism eller dess dåtida motsvarighet.

Ryska och Kinesiska revolutionen var konsekvenser av samma sak..så var cirkeln börjar är rätt uppenbart.

Anonym sa...

Lennart...
Om jag förstod saken rätt så ansåg Pinter att Haag var för politiskt influerat av USA/NATO varpå han ansåg att Milosevic borde stå inför rätta i en domstol som inte var det. Pinter hävdar ju också att han aldrig påstått att Milosevic ska friges (uppgift från Yelah, där även uppgiften om The Guardians artikel fanns, samt Pinters dementi, vilken också som tidigare sagts finns att läsa på hans hemsida)
Punkt om Pinter från mig.

Anonym sa...

liksom kapitalism bobbo

Anonym sa...

Mot bättre vetande (jag minns när du "bevisade" att centerpartiet var jättehöger eftersom det ju kan finnas enskilda medlemmar som är jättehöger. Fy f-n vad patetiskt...)
...................................
Vad svamlar du om?

Anonym sa...

När du gör upp din lista över USA:s stöd till allehanda skurkar kan du roa dig med att göra en parallell lista över Sovjets stöd till sina skurkar. Fundera sen på vad det betyder.
--------------------------------

Det vore bra om du läste vad det är jag svarar på .....så ditt svar på min post i sin tur blir logiskt.

Det är det inte nu.

Det har inte med sammanhanget att göra överhuvudtaget.

Anonym sa...

Det som är patetiskt är en höger som kämpar med att miskreditera Pinter för att de är rädda för det han säger. man kan ge annan info som till skillnad mot Haagtribunalens NATO-tillhörighet (vilken ju är en helt rimlig invändning ur juridisk synpunkt) - som t ex en näve sexistiska uttalanden.. Men vad är det i hans föreläsning ni inte vågar höra? Att USA har för mycket blod på sitt samvete för att fortsätta låta dom hålla på? Snacka om att försvara Milosevic. Om några generationer kommer sådana som bobbo och andra här låta som gamla stalinister som förnekar hans folkmord. Grattis.

Anonym sa...

Lite tafflig grammatik där från mig i förra inlägget men det går väl att förstå innehållet?

Anonym sa...

Citat


Fy f-n vad patetiskt...)
---------------------------

En sak till:

Vad menar du med ovanstående?
Brukar du svära åt folk du inte känner?

Lennart Regebro sa...

"Pinter hävdar ju också att han aldrig påstått att Milosevic ska friges"

Pinter är medlem Av ICDSM. Dom vill frige Milosevic. Om han hävdar att han aldrig påstått detta så ljuger han.

http://www.icdsm.org/FreeSlobodanMilosevic.htm
http://www.icdsm.org/signin.htm

Mitt tips: Det blev för hett om ronen för Herr Pinter, han fattade att det inte är speciellt poppis att stödja Milosevic, ens bland vänsterkretsar.

Anonym sa...

Jag svär inte åt folk.I alla fall inte så länge dom låter bli att svära åt mig.

Anonym sa...

Citat

Detta svamlar jag om.. Det var en så ologisk och barnslig konstruktion att jag inte orkade svara dig då.
---------------------------------

Gör det nu då.


Citat
"Varför är det ologiskt att ta upp hur USA och Sovjet krigade mot varandra via bulvaner i diverse stater?"
---------------------------------

Jag vet inte...tråden handlar inte om det och min post handlar inte om det.

Min post handlar om vad som sas innan..nödvändigheten att utvärdera all politik och inte bara den som misshagar imperiets härskare.
Men det har du missat ser jag.

Och..nej jag kommer inte att börja använda html taggar.

Anonym sa...

DEt var som jag trodde.

Du hade inget att säga.

Du brukar inte ha det.

Anonym sa...

ajj fan, jag trodde faktiskt det var en nybörjare som skrev det. Men i de litterära kretsar jag rör mig i rankas Pinter ungefär som en sjuåring. Så My Mistake, klavertramp! Men jag hade definitivt inte blivit förvånad om Ali skrivit det själv, det riktigt dryper av ointellektuell pretention. (dock vet jag inte om Ali kanske är skitgrym på poesi, men prosan skvallrar ju inte precis om det)

Anonym sa...

Jävligt patetiskt post hörru du.

Anonym sa...

Haröööl Pintäää

Anonym sa...

Eftersom ni började prata om Milosevic och haag tribunalens legitimitet, så rekomenderar jag att ni lägger 50 minuter o ser denna dokumentär, http://www.youtube.com/watch?v=7FusfOqCtqc