Familjen Wallenberg har som bekant styrt det svenska ekonomiska livet i drygt hundra år. Under denna period har man deltagit i ganska exakt noll allmänna val.
När Göran Persson svarar med att det skulle kunna vara intressant också med en debatt om detta, säger hövding Jacob att det är ett "hot", som är ”tråkigt”:
– Det viktiga är att det är högt i tak och att vi kan ha en bra debatt.Säger alltså företrädaren för familjen med valspråket ”att verka utan att synas”, som regelmässigt hotar med ekonomisk kris inför valen, vars far bland annat underströk att ”vi ska inte ha någon chefredaktör som inte vet att lära journalisterna vilken hand som matar dem” (beträffande ekonomijournalister och SvD:s chefredaktör Bertil Torekull, som 1991 sades upp genom ägarnas försorg).
Låt oss nu få en verklig debatt om vilka familjen Wallenberg representerar och kan låta sig representeras av. Direktörerna deklarerar öppet att de tjänar på borgerlig politik. Det är lika överraskande som att Stockholm är Sveriges huvudstad. Nästan ingen annan i det här landet delar deras verklighet och intressen, och bör därmed inte heller rösta på de partier som vill stärka den makt dessa herrar abonnerar på bortom demokratisk kontroll.
Svanberg och Wallenberg lägger upp flera bollar i valrörelsen. Det gäller att organisera smashen.
Och för socialdemokratins del att därmed inse, att det historiska utrymmet för den klasskompromiss som fört socialdemokratiska ledare och wallenbergska familjeöverhuvuden till att dinera sig igenom 1900-talets klasskamp, snabbt vetter mot noll. Man kan inte ens vinna val på att låtsas som att det är som förr.
9 kommentarer:
Göran Persson har en historia av att komma med (halvsubtila) hot, och dom flesta av oss tänkande människor anser nog att det är snäppet allvarligare när statsministern gör det, än när företrädare för näringslivet gör det.
Fundera ett tag på uttalanden som gjordes om Temo i höstas, någonting i stil med "vi får ta en översyn av dessa undersökningsföretag efter valet" i kombination med att han ifrågasatte deras resultat. Eller fundera på vad som hände inför valet 2002 - "Persson hotade TV4 hävdar Scherman".
Att S på allvar skulle ta en fight med Wallenberg är fullständigt osannolikt. De tog bort "antikapitalist" paragrafen i sitt partiprogram för flera år sedan, så det är inget att förvånas över. Dessutom misstänker jag att EU skulle ha ett och annat att säga om S började driva socialisering av privata företag, inte minst rörande börsnoterade företag, då de svenska större företagen i icke obetydlig omfattning ägs av icke svenska kapitalister.
Hade inte sossarna gjort allt för att stoppa nyföretagande och entreprenörsanda så skulle vi ha flera nyrika i landet. Gamla släkter som Stenbeck och Wallenberg skulle inte styra på topppen.
Vi skulle ha flera Ivar Kamprad, Bill Gates och Warren Buffet inom landet. Det är ingen slump att de rikaste i USA har blivit det under sin egen livstid medan det i Sverige mest handlar om att ha rätt föräldrar.
Och som anställd är det SÅÅåÅå mycket bättre att vara underställd nyrika än gamla släkter?
Samma träck, annan förpackning.
Fredrich Legnemark:
Ja, fy bubblan för entreprenörskap och nyskaparanda. Sånt kan gott sådana där ondskefulla kapitalister i USA syssla med...
Länge leve arbetslöshet och bidrag!
(Må vara OT, men inte mer än den jag kommenterar)
Fredrich
Alternativet till att vara anställd är att inte vara det. Tex att själv bli företagare.
Ett annat sätt är förstås att bli försörjd av dem som fortfarande jobbar (både anställda och företagare).
Det verkar vara viss slagsida i vilken av de två alternativen uppmuntras mest politiskt.
Fredrich L
Problemet är att statliga och kommunala arbetsgivare är ännu sämre än de privata. Taskigt betalt och massa byråkrati - tyvärr. Personligen kommer jag aldrig mer att arbeta för en statlig eller kommunal arbetsgivare.
Som anställd spelar det nog inte så stor roll, men visst är det trevligare med ett samhälle där man har möjlighet att skapa sig sin egen förmögenhet eller?
Att nyrika skulle vara träck är helt fel. På en fri marknad så byter människor varor och tjänster med varandra. Som mellanvara i denna handel så använder man pengar. Visst?
Vid varje sådan frivillig bytestransaktion så får båda parter det bättre än innan. Om så inte var fallet så skulle man ju inte gå med på affären. Visst?
Om en person har mkt pengar på sitt bankkonto så betyder det bara att han har erbjudit andra en massa saker men han har själv ännu inte krävt återbetalning. Han ligger back så att säga.
Alltså, ju mer pengar(eller skuldsedlar om du vill) en person har på banken desto mer värde har han skapat åt andra utan att få någon vara eller tjänst tillbaka. (bortse från gåvor/arv).
Den nyrike är alltså den snälle.
Alltså, jag har en egen verksamhet, skulle jag bli rik på den så har jag inte jävlats med några anställda eller berövat dem mervärde, pga att jag faktiskt är en enmannaverksamhet.
inget fel på entrepenörskap, vad som är är fel är att folket inte har tillräkligt med inflytande i det de arbetar med, arbetslagstiftningen är tandlös. Jag vill dessutom mena att oavsett om det är en gammal släkt eller nyrik så blir de i princip tvingade till samma beteende, utöka, slimma, få upp produktiviteten ,och oftast på bekostnad av den anställde. Det är i princip inte de enskilda individernas fel, snarare ett system som tvingar dem att agera på detta viset, alternativet är en börskurs som inte stiger tillräkligt.
Skicka en kommentar