onsdag, november 22, 2006

Bakom a-kassan

David R Howell (ekonomiprofessor), Roland Spånt (nationalekonom och tidigare chefsekonom, TCO) och Roger Mörtvik (samhällspolitisk chef, TCO) skriver idag en intressant artikel på SvD Brännpunkt, i polemik mot Lars Calmfors, som aktiverat sig för att erbjuda ett skimmer av vetenskaplig legitimitet och ofrånkomlighet åt regeringens politik för vidgade klyftor och sänkta löner.

Artikelns sågning av regeringens nationalekonomiska prat och av Calmfors presentation av forskningsresultaten är välgörande. Ta gärna några minuter och läs den.

Till och med OECD:s notoriskt marknadsliberala förslagsbatteri är mindre fyrkantig än det nyliberala uffgruffande till vetenskap som regeringen framhäver:
I stället finner OECD att medlemsländerna kan delas in i fyra vitt skilda grupper, var och en med en egen mix av arbetsmarknadspolitik, kultur och institutioner. Två grupper; Sydeuropa och Centraleuropa har varit mindre lyckade. Två grupper; de anglosaxiska länderna och de nordiska länderna plus några till har varit betydligt mer framgångsrika, särskilt när det gäller sysselsättning och arbetslöshet.
I den beskrivningen blir det alltså frågan om vilken sorts utvecklingsväg som svensk ekonomi ska ta till god ekonomisk tillväxt, och vad de sociala kostnaderna och konsekvenserna blir. Den nordiska modellen har varit exceptionellt framgångsrik i jämförelse med andra länder. Men givetvis vill också nordiska kapitalister som alla andra kapitalister öka exploateringsgraden. Att det leder till social underinvestering och till utslagning som på längre sikt hotar en bärkraftig ekonomisk utveckling, är inget som kan bekymra dem eller deras politiska företrädare.

Nåväl. Det utrymme artikelförfattarna disponerar används väl för att driva hem viktiga poänger. Men problemen går djupare än så.

Att utifrån regressionsanalyser komma med policyrekommendationer av det slag som Calmfors och hans mainstream-kollegor ägnar sig åt är samhällsvetenskapligt farsartat. Men det är just så här den nationalekonomiska ortodoxin fungerar. På arbetsmarknaden blir det extra tydligt. Människor antas vara fritt svävande atomer som reagerar på enkla incitament, arbete betraktas som en produkt på en marknad, och denna marknad rycks loss från sitt historiska sammanhang. Men arbete är en genuint social handling. Att sälja sitt arbete för lön är inte en handling av samma art som att sälja sin cykel på blocket. Den ersättning som lämnas för arbetet är långt ifrån det enda som arbetet ger en människa. Arbetsmarknaden är ovillkorligt inskriven i maktrelationer. Hur arbetet organiseras och avlönas, hur människors arbete och löner förhåller sig till varandra, bestäms av och bestämmer hur ett samhälle ser ut. Det där inte bisaker, det är själva essensen i det som kallas arbetsmarknad. Men ortodoxa nationalekonomer kör fram sin vanliga, asociala verktygslåda. Och kommer förstås alltid fram till samma sak: skatter ska sänkas, arbetslöshetsersättningen likaså, lönespridningen ska öka.

Nationalekonomin av idag – den neoklassiska/ortodoxa – saknar värde för att förstå och förändra samhället. Men naturligtvis inte för att upprätthålla nuvarande maktförhållanden och fungera som eldunderstöd till högerpolitik.


Två tidigare inlägg på temat:
* Agenda och prästerskapet
* Mer om nationalekonomin som ”vetenskap”

13 kommentarer:

Anonym sa...

Du bara tycker massa saker Ali, i skön förening med nyspråkliga uttryck ägnade att maskera snömos som du inte klarar att klä i vanliga ord. Och vi vet hur väl vänstern förstår samhället (till skillnad från övriga 95%)och vad som hänt när de fått mandat att förändra det.

Peter Björkman sa...

Anonym
Tja. Men Ali kan sin nationalekonomi.

Anonym sa...

Visst får den lilla nordiska randstaten jämt och ständigt beröm av de internationella bankirinstitutionerna och organisationerna som OECD med flera. Häromdagen kom den årliga Förtroendebarometern från Medieakademin i Göteborg där kunde vi läsa att de stora vinnarna av 12 år med sossestyre var borgarna, inte minst Kd folket som toppade listan och högre tjänstemän. Att sen arbetare och inte minst S och V väljare sett sig som förlorare är bara en obetydlighet som inte är mycket att bry sig om. Närmast självklart nu förtiden att etablissemanget inom den sk vänstern håller på att spricka av stolthet när kapitalisternas beröm haglar över de duktiga goddagspiltarna.

Anonym sa...

Enligt världsbankens Doing Business Index så har Singapore världens bästa företagsklimat. Få arbetsmarknadsregleringar, lite byråkrati och bra kreditväsende.

I Esbatis värld är det dock bara "slump" att arbetslöheten där är 2.7%

Anonym sa...

Hörde med ett halvt öra på Ekot idag på eftermiddagen, hur någon "kunnig" ekonom förklarade för oss dumma svenskar hur det skulle bli framöver. Han trodde nog att "ökningen av utbudet av arbetskraft", skulle ge fler jobb, fast kunde inte säga hur många.

Jag erinrar mig något som Carl Hamiton skrev för ett antal år sedan, om att man bör osäkra sin revolver när ekonomer talar om att det måste bli sämre innan det blir bättre. Förra gången en borgerlig regering tillsattes talade man om "stålbadet" som skulle vara så bra. Det drev upp arbetslösheten till oanade höjder, från vilka den inte kommit ner än, det slog ut 90.000 företag och förödde vård, skola och omsorg.
Den här gången ska man skapa fler jobb genom att höja arbetslösheten. Högerns politik är sig lik sedan 1900-blankt. Det är bara ordvalen som växlar.

Anonym sa...

Det är inte direkt några tunga namn bakom den artikeln (var i helvete hittade de den här Howell?).

"Att utifrån regressionsanalyser komma med policyrekommendationer av det slag som Calmfors och hans mainstream-kollegor ägnar sig åt är samhällsvetenskapligt farsartat."

Ok, där sågade du alltså 70% av alla samhällsvetenskap (psykologi, sociologi, statsvetenskap inräknat). Dessutom är du nog rätt ensam om att anse det.

Kerstin, du är bara gullig (och lite pinsam kanske...beroende på din ålder)

Anonym sa...

Kerstin/Hamilton: man bör osäkra sin revolver när ekonomer talar om att det måste bli sämre innan det blir bättre.

Sant. Det är är en klassisk blind fläck hos marknadsfundamentalisterna. De orerar ofta om individuella rättigheter men accepterar sen en politik som kör över och försämrar för vissa individer nu, för att (hoppas de) förbättra för ANDRA individer senare. Ortodox nationalekonomi är orättvisa på burk.

bergh sa...

Ali,

ibland - rätt ofta faktiskt - har jag fått intrycket att du ogillar nationalekonomins teoretiska modeller, frikopplade från verkligheten.

Men nu har du sågat även den empiriska forskningen fullständigt.

Kan det vara så att du ogillar all forskning som går emot din ideologiska övertygelse?

Ali Esbati sa...

Nej, jag ogillar varken empiri eller modeller. Båda är förstås helt nödvändiga för att bedriva vetenskapligt arbete. (Regressionsanalyser kan också vara nyttiga). Det jag ogillar är den ortodoxa nationalekonomins metod, som garanterar ett asocialt och därmed i stort sett värdelöst förhållningssätt till den verklighet som ska undersökas.

Anonym sa...

Ali, du har en gång sagt att "Om man sysslar med samhällsvetenskap och det man abstraherar bort i sina modeller just är samhället, så har man inte en samhällsvetenskaplig modell, utan en korkad representation som leder tanken fel."

Det märkliga i det påstående är att i samhällsvetenskapen är det just samhället som skall förklaras, därför blir det cirkulärt att ha samhället exogent i modellen. Alltså, att exkludera "samhället" som input, och att istället få det som output borde vara något efterstävansvärt och inte "en korkad representation som leder tanken fel".

Anonym sa...

Jorden blir inte platt för att du vill att den ska vara det.
Jag förstår att det känns hårt att vetenskapen inte ger de svar du vill ha, men det är knappast vetenskapens fel. Kanske är det dags att överge en död ideologi?

Anonym sa...

Vart fan finns då vänsterpartiet och Ung Vänster i frågan om A-kassan och attackerna på facket?
Ingenstans!
(v) har ännu 2 månader efter valet inte rört ett finger till protester mot högereregeringens attacker mot a-kassan och facket och den sociala välfärden.

Det har varit demonstrationer varje måndag på mynttorget i 5 veckor.

Aktioner mot svenskt näringsliv, timbro och moderaterna.

Politiskt strejk och två fackliga demonstrationer.

Vänsterpartiet finns NOWHERE i frågan om A-kassan.

Nu sjunker borgarna i opinionen(sifo & temo), 9% jämfört med rödgröna.

Sossarna går fram mest.
mp går framåt.
Och v står still.

Trots allt snack om "nu är det stenhård opposition som gäller" och "vi ska ta oppositionsledarrollen", så gör (v) ingenting.

Nån pliktskyldig kristallnatts- eller palestina-solidaritetsdemonstation.

Nån kampanj om pepparkakor till papperslösa? I all ära, jävligt ständigt akuta och viktiga frågor men va fan!

Sluta tjafsa på internet med högersossar om ifall A-kassan är en viktig fråga eller inte!
Fråga arbetarklassen istället!

Kom med i matchen innan ni blir helt irrelevanta som vänsterparti och sover bort er chans till att vara en politisk opposition.

Vakna NU, (v) tävlar med Wanja-Lundby Wedin om att komma ur bomulls-pyjamasen sist.

AAAARGH!

Anonym sa...

"Det märkliga i det påstående är att i samhällsvetenskapen är det just samhället som skall förklaras, därför blir det cirkulärt att ha samhället exogent i modellen. Alltså, att exkludera 'samhället' som input, och att istället få det som output borde vara något efterstävansvärt och inte 'en korkad representation som leder tanken fel'."

Det är samhället som ska förklaras, men knappast hela samhället på en gång. Ditt uttalande är idiotiskt.