lördag, januari 20, 2007
Dubbelvardag
Rapport från en lokal demonstration mot den israeliska arméns brutala behandling av barn i Bil’in, som brutalt slås ned. Aktivisterna är både israeler och palestinier. Kampen mot Apartheid är det som förenar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Ali,
Jag tycker du som marxist borde reflektera mer över "Apartheid -- Israel".
Det finns två sätt en kolonialmakt hanterar en ursprungsbefolkning:
1. Etnisk rensning. Se t.ex. Amerika eller Australien.
2. Exploatering av dess arbetskraft. Se Sydafrika under Apartheid.
Det dominerande tendensen hos den Israeliska staten och de som vill ha den som en judisk stat är (1) och inte (2).
Säkerhetsmuren och bosättningarna som byggs på ockuperad mark är ett medel för att driva ut palestinierna från Västbanken inte för att ha dem som billig arbetskraft.
Därför gör vi bäst att tala klarspråk och tala om Israels ageranden som medel för etnisk rensning -- inte apartheid.
Typiskp med dessa sionistiska ordlekar hos folkmordsapologeternas apartheidförespråkare, att ovanstående kastar in ett "ockuperad mark" i ett försök att legitimera sitt inlägg som rumsrent ökar knappast trovärdigheten.
"säkerhetsmur" "barriär" etc.
Rasåtskillnadsmuren stjäl land och splittrar ytterligare upp de indianreservat som den sionistiska regimen och dess uppbackare tillhandahåller ursprungsinvånarna och stjäl samtliga vattenresurser som finns i det aktuella området.
Klarspråk som ovanstående helst vill tala tyst om är bla. rasåtskillnadslagarna som förbjuder och omöjligör blandäktenskap.
Vad är den "judiska karaktär" massmördaren Olmert försäkrade sig om att Romani Prodi skulle uttala sitt stöd för om inte apartheid?
Eller:
"En judisk stat förutsätter kraftig judisk befolkningsmajoritet, vilket skapats genom invandring, terror och etnisk rensning av de palestinier som från början bodde där. Judisk överhöghet inom alla samhällsområden säkerställs i dagens Israel genom ett apartheidsystem som är integrerat i lagar, administrativa bestämmelser och religiösa påbud. Än i dag saknar Israel en författning och fastslagna gränser, vilket är helt i överensstämmelse med sionismens krav på ytterligare expansion. "
Vi kan lägga till koncentrationslägret(världens största komplett med vakttorn och taggtrådsmurar godtyckliga och dagliga avrättningar)Gaza och de små Bantustan-reservat som effektivt avskiljs från varandra av rasåtskillnadsmuren.
Massmördarenklaven Israel är mer apartheid än någonsin Sydafrika..
"Mer apartheid än Sydafrika" är att förvanska historien. Det finns som sagt en miljon arabiska invånare som icke är exkluderade i den Israeliska demokratin.
Att jag väljer att kalla barriären för ett säkerhetstängsel är av en självklar anledning: 97% av den är ett stängsel. Simple as that.
Att den i princip har eliminerat självmordsattacker är väl dock det enda positiva med den. Går ej att bortse ifrån.
Att stora delar av den är upprättad på palestinsk mark är dock ett brott man kan inte kan blunda för. Detta bör åtgärdas så snart som möjligt.
Den ovanstående sionistens ambivalens reflekteras tydligt av Gilad Atzmon:
"Sharon invoked the promise of a barrier between the Jews (Israelis) and the Goyim (Sea of Arabs) and by doing so, he happened to express the Israelis’ deepest will. Yet, there was a serious dialectical chasm opening up. As much as Zionism promises to replace intermingling/assimilation with a newly-made framework of detachment and isolation, it is as well a promise to raise an enlightened humanist Jew who is entirely different from his Diaspora brother. As much as the Zionist Jew wants to be protected by walls and by deterring their neighbors with a huge nuclear arsenal, he also wants to be a ‘citizen of the world’. To be equal, to be a man like other men, to be a nation like other nations. The Israeli wants to fly cheaply with Ryanair, he wants to eat Hummus in Amman and to land in London early enough on Boxing Day not to miss Oxford Street’s Christmas sales. In short, the Israeli wants the impossible. Not bad for a young national identity!
Zionism as a movement is a dialectical struggle between the Tribal praxis which aims towards insularity and the Universal promise of openness. Zionism is an ongoing debate between Jerusalem and Athens. It tries to promise both but it is doomed to failure because Tribalism and Universalism are opposing categories. Similarly, those Jews who happened to be subject to Zionism’s schizophrenic ideology happen to find themselves bouncing between two conflicting promises. As much as they insist upon loving themselves for who they think they are, they happen to hate themselves for what they happen to be. This may be seen by some as the ultimate tragedy; the totality of metaphysical limbo. Nevertheless, it can as well be a powerful position to be in: the emerging of an innovative totality of creation and recreation. "
Muslimer betraktas av apartheidstatens rena judar som andra klassens slödder och behandlas som sådana
såvida de inte kan utnyttjas i andra syften.
Masslakten av beduiner och förstörelsen av deras hem är ett fantastiskt exempel på hur icke-judar behandlas i denna postkoloniala skamfläck.
"Att stora delar av den är upprättad på palestinsk mark är dock ett brott man kan inte kan blunda för. Detta bör åtgärdas så snart som möjligt."
Att du ens försöker....
Hur då? Genom att stjäla vatten och land någon annan stans?
Sålänge judar accepterar att låta sig representeras av en parasitär fascistisk ideologi och bygger upp mentala såväl som konkreta murar av hat mot icke-judar kommer dessa problem att kvarstå liksom de gjorde för Afrikanden eller Nazisten.
Alla odlade de sina unkna värderingar och försökte/försöker de mura in sig mot en "hotfull" omvärld som inte förstod deras överlägsenhet eller lät sig underkuvas av skallmätare.
Den rena judiska apartheidstaten är en dödsdömd anakronism på lånad tid, tiden och sanningen om masslakt och etnisk rensing har redan hunnit ikapp och ingen konstgjord andning i världen kan upprätthålla den döende patienten, inte ens fortsatta "krig mot terrorismen"..
Den anonyme skribentens inlägg är fylld av dogmatisk och överflödig retorik. Typiskt att anklaga alla för "sionister".
Allt jag bad var att Ali Esbati borde vara sin historiematerialism trogen och analysera skillnaden mellan de två koloniala strategiernas politiska ekonomier.
Gör man det så är Israels strategi etnisk rensning och inte apartheid.
Dessa två strategier har två olika konsekvenser och den senare är enklare att omvända än den förra.
Om alla icke-judar behandlas som slödder i Israel, hur förklarar ni då drusernas patriotism?
Skicka en kommentar