onsdag, april 04, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Twitter
Om mig
- Ali Esbati
- "Att leva är att ta ställning. Jag hatar likgiltiga människor" /Antonio Gramsci
Bloggarkiv
Bloggvänstern
Aktuellt just nu
Kolla in Manifest Tidsskrift!
Tidigare inlägg - 10 tips
- Fatwa om yttrandefrihet
- Två snabba och slutet på efterkrigstiden
- Alla hjärtans värld
- Några ord om jämviktsarbetslöshet, modeller och prognoser
- I de vita liberalernas värld
- Vanliga människor som lyfter sig tillsammans
- L'ancien régime - nu i Sverige
- 1,5 miljoner
- Israel som apartheidstat
- Svenskt Näringsliv - vi fattar ingenting
Andra bloggar
- Ung Vänster
- Alliansfritt Sverige
- Approximation - Erik Bergs välskrivna och skarpa
- Storstad - faktarikt och folkbildande med Marika Lindgren Åsbrink
- Av månsken växer ingenting
- Motbilder - matnyttig informationskälla
- Jonas Sjöstedt
- ID: Pelaseyed - cool iranier om zooifieringen av det annorlunda
- Anna Wester - initierat om Palestina
- Röda Raketer!
- Hans Linde (v)
- Johan Sjölander - sympatisk sosse med bra politisk kompass
- Motvallsbloggen - Kerstin Berminge
- Det progressiva USA
- Foto-Lasse
- Helena Duroj - poet, pedagog, programkommissionär
- Isobel Hadley-Kamptz - liberal
- Erik Svensson - Biology and Politics
- Anders Svensson - vettig trotte från Göteborg
- The Badlands Hyena Vomit Titbits - lysande satir
- My dad read Kirkegaard
- Homo Politicus
- Knut Lindelöf
14 kommentarer:
Måste man vara "feminist" och tro på "patriarkatet" för att vara för jämställdhet?
Mighty Mouse
Om "patriarkat" betyder "en samhällsordning i vilken män tenderar att ha mer makt än kvinnor", "tror" du då på patriarkatet?
Om du anser att vi lever i ett samhälle där män har mer makt än kvinnor, och vill förändra på det, då är du för jämställdhet och kan kalla dig feminist.
Så jämställdhet handlar om att erkänna att en struktur finns i samhället? hur kan man någonsin då nå jämställdhet, om man måste lås sig till strukturen för att vara för jämställdhet?
Jämställdhet borde väl handla om att man vill ha ett rättvist samhälle där alla har samma möjligheter? Finns det bara orättvisor mot kvinnor, eller är alla orättvisor/problem mot män baserade på att de har mer makt än kvinnor?
test
Anonym 9.52:
Jag är för att alla ska behandlas lika av det allmänna, alltså lika inför lagen osv. Det är jämställdhet för mig. Är jag inte för jämställdhet för att jag inte med våld vill skapa 50/50 för allt?
Att enbart beskriva sakförhållanden och utopier är tämligen värdelöst. Därför är snack i stil med "räcker det inte att man är för jämställdhet" tämligen värdelöst. Prat om abstrakta
Det enkla konstaterandet att vi idag har en ojämställd situation mellan könen säger oss inte särskillt mycket då det varken berättar hur denna ojämställdhet ser ut, varför den fortgår och hur man kan göra något åt den.
Konstaterandet att man vill ha ett jämställt samhälle är i regel ett konstaterande att man är anhängare av en utopi eftersom det man efterstävar inte har någon koppling till en förståelse av de rådande förhållandena och en strategi för dess avskaffande.
En feministisk analys definierar i regel grunden för ojämlikheten som varandes grundad i kvinnors generella underordning.
En feministisk analys utgår ifrån att ojämlikheten fortgår och fortplantar sig eftersom det finns de som tjänar på kvinnors underordning. Eller som Yvonne Hirdman skriver:
"Det finns säkert en rad pseudoförklaringar till varför kvinnor skurar toaletter. Den enkla förklaringen är att män inte vill skura toaletter."
En feministisk analys inser att samhällsförändring handlar om en maktkamp mellan olika samhällsintressen. Man inser att en strävan efter jämställdhet av nödvändighet måste vara en kvinnors kamp för sin egen makt i samhället.
Sedan drömmer jag om en dag då folk kunde sluta snacka om abstrakta begrepp som rättvisa och iställer analysera konkreta maktrelationer och problem i sin vardag.
Johanna Möllerström, OMFG...
Hon måste komma från en annan planet, hon är ju inte rätt nånstans
Intressant sista kommentar från MUF:aren.
När Ali pratat om de Handelsanställdas kamp för bättre lön, svarar hon nåt i stil med att privatiseringar är lösningen...Hmm, sist jag kollade var de flesta butiker privatägda redan, och trots detta är lönerna låga i denna kvinnodominerade bransch.
Vidugavia: Det innebär alltså att "jämställdhet" idag är = kvinnokamp, vilket är totalt fel eftersom det också finns orättvisor mot män och andra grupper. Jämställdhetskampen borde vara samhällets kamp för rättvisa för alla. Att lås sig till en grupps förhållanden är otillräckligt och fel...
En viktig sak i den här debatten är att också kvinnor måste förändra sina attityder för att jämställdhet ska uppnås. Är det inte så att kvinnor tenderar att inte söka sig till de brancher där lönerna är höga exempelvis? Sedan måste kvinnor börja våga ta risker. Fler kvinnliga företagsgrundare skulle ge fler kvinnor höga positioner i näring´slivet. Är det någon kvinna som grundat ett enda av de börsnoterade bolagen i Sverige? Tendensen verkar vara att kvinnor driver småskalig verksamhet och inte tar risker. Jag har läst att kvinnor inte lika ofta går i konkurs. Men de verkar inte heller ligga bakom några succéföretag. Ge gärna exempel om ni vet något svenskt bolag.
Sedan är det många kvinnor som monopoliserar föräldraledigheten. Det är inte så att det bara är män som håller kvinnor tillbaka utan de bidrar själva till att sätta sig i en ofördelaktig situation ur karriärsynpunkt lika mycket.
"Frihets frågorna!" (M)´s nyspråk är svindlande, bra argumenterat esbati
/Tobias
Att kvinnor inte är lika riskbenägna är väl självklart och vetenskapligt klarlagt. Förklaringen? 1 kvinna + 1 man = ett barn, 2 kvinnor + 1 man = 2 barn. Förenklat: Kvinnor är mer värda rent evolutionsbiologiskt i den bemärkelsen att en grupp förlorar reproduktionsförmåga om man förlorar en kvinna på ett helt annat sätt än vad som sker än om man förlorar en man.
Därför har män generellt lägre adrenalinpåslag än kvinnor i jämförbara situationer, därför är män mer benägna att vara s.k. "äventyrare", därför är variationen mellan män större än variationen mellan kvinnor (längd, IQ etc) osv.
Och därför tenderar män att ta större risker i arbetslivet. Vissa slås ut totalt medan andra blir mångmiljonärer. Kvinnor tar det generellt sett lugnare och håller sig i mitten.
Jag ser inte poängen i att göra kvinnor till män. Därmed inte sagt att man måste kämpa för att de kvinnor som verkligen vill ta risker också tillåts göra det i högre utsträckning.
Bra jobbat i TV-rutan, Ali! Det är beklämmande att se liberaler påstå att privatiserande av sjukhus och subventioneringen av hushållsnära tjänster skulle leda till jämställdhet. Det är logik på låg nivå.
Jag tror att 6-timmars arbetsdag plus att man sänker taket för hur mycket man får jobba över skulle vara den största jämställdhetsrevolutionen. Det innebär att både man och kvinna jobbar lika mycket och förhoppningsvis kan det leda till att mannen börjar ta mer ansvar i hemmet och kvinnan kanske inte behöver stressa upp sig lika mycket vid 15.00-snåret.
Jag kan absolut bekräfta att det finns kvinnor som inte alltid tillåter mannen att vara så mycket pappaledig som han kanske skulle vilja eller att han inte tillåts att jobba 75% för att dessa kvinnor (företrädesvis sådana som inte kallar sig feminister) vill vara hemma. De kanske har ett trist lågavlönat jobb och hellre ägnar sig åt hem och familj. Det handlar ju om livsprioriteringar.
Följande fråga ställdes av Anonym:"Är det någon kvinna som grundat ett enda av de börsnoterade bolagen i Sverige?"
Vet inte om det är börsnoterat men ett succéföretag är väl Gina Tricot som startades av en kvinna och en man och i detta fall hade kvinnan absolut stor betydelse. Gina Tricot har på väldigt kort tid lyckats med sin klädkedja.
Högst tragikomiska sms i nederkanten av rutan under sändningen, bl a: "Feminister är ett otäckt folk!".
Skicka en kommentar