First we take Washington, then we take Berlin

Det gläder förstås ett rött hjärta att se hur borgerlighetens olika grenar, den politiska liksom den mediala, tar till sig och anammar de allra ljusaste sidorna av den så kallade realsocialismen.

Regeringens andlige ledare, som efter det segerrika valet siktats endast i samband med utlandsbesök och filmpremiärer, har nu besökt Berlin, där han kunde hyllas av såväl ledaren för Vår Europeiska Union, den Tillfällige Eurokanslern av Marknadens Nåde Angela Merkel, som av den samlade journalistkåren. Möjligen inspirerad av historiska bakgrundsunderlag från utrikesdepartementet och/eller Forum för levande historia, gav Reinfeldt, enligt den skarpsynt analyserande artikeln i DN ”Angela Merkel tips om hur hon kan handskas med Polen”. Bra gjort, säger det svenska folket unisont. Men ännu bättre var Fredrik Reinfeldts resoluta besked om att han ämnar förvägra svenska folket möjlighet att ta ställning till en konstitution som fortsätter Sveriges upphöjelse till perifer delstat i Marknadsunionen:

Sverige har ännu inte ratificerat fördraget, men krånglar inte.

Och Angela Merkel rapporteras uppskatta och berömma det faktum att folkliga opinioner och intressen hålls borta från Unionens dagordning:

Om alla vore som han skulle det vara det lätt att vara EU-ordförande.

Jorå, för att vara lite ordvitsig.