fredag, juni 08, 2007

Israelisk ex-talman i uppgörelse med Israel som rasstat

Avraham Burg är inte vem som helst. Han är elitsoldaten i de israeliska fallskärmstrupperna som blev fredsaktivist i Fred Nu-rörelsen. Han har därefter funnits i det israeliska politiska etablissemangets allra högsta skikt, varit rådgivare åt premiärministern, suttit i Knesset och varit dess talman under flera år 1999-2003. Han har till och med formellt tjänstgjort som president under en kort tid. Burg har även varit partiledarkandidat för israeliska Labourpartiet och ordförande i Jewish Agency och World Zionist Organization.

Nu har han, i samband med att hans bok Att besegra Hitler kommit ut, låtit sig intervjuas i Haaretz och gör där hårdhänt upp med det rasiska systemet i Israel. Själva intervjun finns inte att tillgå på nätet, men refereras i en TT-artikel. (Uppdatering: här kan man läsa intervjun). Dock finns en kortare artikel i Haaretz nätupplaga, där Burg slår fast huvudpunkten:
"to define the State of Israel as a Jewish state is the key to its end. A Jewish state is explosive. It's dynamite."
Burg beskriver enligt TT Israel som ett ”sionistghetto” och gör jämförelser mellan staten Israels agerande på de ockuperade områdena med Nazitysklands.
Burg vill också att man diskuterar den rätt som israelisk lag ger varje jude att invandra till Israel.

- Den är en spegelbild av Hitler. Jag vill inte att Hitler ska få definiera min identitet, säger Burg.

Han anser att det israeliska samhället uppvisar paranoida drag och påminner om Tyskland före nazisttiden. Det ”säkerhetsstängsel” - till stora delar en mur - som Israel byggt de senaste åren beskriver Burg som ”främlingsfientligt” och ”galet”
Burgs resa bort från statsrasismen och fram till en grundläggande demokratisk fredshållning är nu inget plötsligt påkommet. Han skrev 2003 en mycket uppmärksammad artikel i bland annat Guardian, med rubriken ”The End of Zionism”, där det egentligen självklara huvudbudskapet kan sammanfattas som i underrubriken:
Israel must shed its illusions and choose between racist oppression and democracy
(Hittade en svensk översättning i SvD). Burg uttrycker sin ståndpunkt kunnigt och analytiskt; även om liknelserna med Nazityskland mer är provokativa än riktiga. Att han ger sig in i diskussionen om Israels framtid är glädjande och viktigt. Men det är förstås inga helt nya saker han kommer fram till. För var och en som tar ställning mot rasism och rasistiskt grundad förnedring och folkfördrivning, blir dessa ställningstaganden självklara.

Men sådana här dagar undrar man hur länge de i vårt eget politiska och mediala etablissemang som försvarar och hejar på raspolitiken ska kunna komma undan med att i skymf mot logik och humanitet, kalla sig demokrater.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Burg är helt borta från politiken i Israel nu, och är helt irrelevat. Ovanstående är ett av skälen. Han är en palestinsk marionett.

Anonym sa...

Det ska också sägas att man i Sverige tror att B'Tselem och Fred Nu på något sätt är vanliga "fredsrörelser" och mainstream. Men så är inte fallet. De har extremt marginellt stöd i Israel, och är obejktivt sätt extrema i förhållande till mainstream.

De skulle kunna jämföras med RKU eller KPML(r) i Sverige. Inte ideologiskt men ur marginalitetssynpunkt.

En överväldigande majoritet av israelerna vill ha fred med palestinierna, till priset av att förlora stora delar (nästan allt) av Västbanken, hela Gaza (redan slutfört) och östra Jerusalem.

Men till skillnad från Fred Nu, som av samma majoritet betraktas som extrema, vill israelerna veta att man i utbyte mot detta får fred, utan terroranfall, utan raketer m.m. samt normala relationer med grannarna. Men Gaza har tyvärr visat att så inte blir fallet. Raketerna har fortsatt dagligen. Så länge motparten är en terroristorganisation som inte erkänner Israels rätt att existera, och som fortsätter med terrorism, så anser en överväldigande majoritet av israelerna att bollen ligger på palestiniernas planhalva.

Avraham Burg är medlem i Fred Nu, och även om han har en del intressanta teorier så är han långt långt ut på vänsterkanten i förhållande till den helt överväldigande delen av även liberala och vänsterinriktade israeler.

Anonym sa...

Att säga att Israel inte är en judisk stat (det judiska folket), är som att säga att Sverige egentligen inte är det svenska folkets land, eller att italien inte är det italienska folkets land.

Eller som att säga att ett framtida Palestina inte är det palestinska folkets land.

Det är en extremt radikal post-nationalistisk hållning som endast en mycket liten minoritet i Sverige och Israel skulle ansluta sig till.

Detta är ett mått på Burgs radikalism, och en av anledningarna till hans marginalisering i israelisk politik.

En palestinier som hävdade att Palestina inte är för det palestinska folket skulle sannolikt lynchas omedelbart.

Anonym sa...

"Burg vill också att man diskuterar den rätt som israelisk lag ger varje jude att invandra till Israel."

Denna lag är faktiskt i linje med Hitlers "Blut und Boden".

På jewishvirtuallibrary definieras termen såhär:

Blut und Boden:
(Ger., “Blood and soil”). Phrase used by Hitler to mean that all people of German blood have the right and duty to live on German soil (i.e. in the German Fatherland).

Apropå att det skulle vara provokativt att påpeka detta: Jag vet inte hur många gånger Israels fiender jämförts med nazister. Begin jämförde t.ex. Arafat med Hitler i sin bunker under invasionen av Libanon 1982. Ahmadinejad har kallats Hitler massor av gånger. Ger man sig in i leken får man leken tåla.

Swimsuit Issue sa...

david sa: "Så länge motparten är en terroristorganisation som inte erkänner Israels rätt att existera, och som fortsätter med terrorism, så anser en överväldigande majoritet av israelerna att bollen ligger på palestiniernas planhalva."

Kan du nämna några Israeliska politiker som erkänt en Palestinsk stat?
Varför skulle "bollen" ligga på Palestiniernas sida, när Israel ockuperar Palestiniernas områden och inte tvärtom? Varför ska Palestinierna acceptera att vara ockuperade, förtryckta och förnedrade av Israel? Vad gjorde Israel under den s.k. fredsprocessen? Expanderade och utökade sina bosättningar på den mark man förhandlade om. Det är snarare så att Israel sitter med "bollen" i knät och gör vad fasen de vill med den.

Anonym sa...

Svar till 11.01

"Kan du nämna några Israeliska politiker som erkänt en Palestinsk stat?"

Snälla du. Färdplanen för Fred har uttryckligen som slutmål skapandet av en palestinsk stat. Båda parter säger sig ha accepterat den. Utöver detta har Israel flera gånger deklarerat, ända sedan 1948, att landet välkomnar skapanet av en arabisk stat sida vid sida med Israel, i fred. Detta är överhuvudtaget inte kontroversiellt i Israel (utan bland palestinierna, som inte erkänner Israels rätt att existera).

"Varför skulle "bollen" ligga på Palestiniernas sida, när Israel ockuperar Palestiniernas områden och inte tvärtom?"

Sakta i backarna. Israel ockuperar ett område som grannstaten Jordanien använde för att invadera Israel. Sedan dess har palestinier fått alltmer autonomi, men istället för att arbeta för fred och skapandet av en egen stat, så har terrorismen och attackerna mot Israel fortsatt. Av det skälet har Israel tvingats att försvara sig genom att administrera området och bekämpa terroristerna.

Idagsläget vill ett stort antal palestinier i Gaza att Israel ska återta området, för att slippa det palestinska vanstyret och våldet mellan fatah och Hamas. Journalister på Västbanken säger dessutom att det enda skälet till att det interna palestinska våldet inte har nått Västbanken än är att Israel kontrolerar Västbanken. Och många palestinier är extremt tacksamma för det.

Därför kan du inte diskutera "ockupation" så endimensionellt som du gör.

Anonym sa...

David, tror du uppriktigt att många palestinier är extremt tacksamma för ockupationen?
Utveckla gärna.