Att måla bilder med begrepp

För ungefär ett år sedan kunde man höra det här på Ekot:

Räddningsverkets statistik visar på 200 anlagda skolbränder förra året. Det är en ökning med 50 procent jämfört med för tio år sedan. Men enligt polisen i både Göteborg och Malmö inträffar betydligt fler skolbränder än det antal som redovisas i Räddningsverkets statistik. Många bränder släcks av skolpersonal utan att brandkår tillkallas.

Och det här:

Var fjärde brand är anlagd, och enligt Räddningsverket är mörkertalet troligen stort och siffran högre. Över hälften av bränderna anläggs av barn och ungdomar under 18 år.

Att barn och ungdomar anlägger bränder och att de gör det just på platser där de själva brukar vistas, inte minst skolor, är varken något nytt eller okänt. Faktum är att detta är så vanligt att Svenska brandskyddsförsvaret den 27-28 september i år tänkt ordna en stor konferens riktad till kommunal personal, med rubriken Skolan brinner.

Att det sker brandincidenter på skolor nästan varje dag gör förstås inte brottet mindre allvarligt eller händelserna mindre farliga för allmänheten (och för förövare själva).

Men – och detta är inte oviktigt – anlagda skolbränder avrapporteras vanligen som anlagda skolbränder. Anlagda bränder mot andra inrättningar avrapporteras vanligen som anlagda bränder mot andra inrättningar. Dock inte om de genomförs i svenskglesa, socialt stigmatiserade förorter. Då kallas de - tydligen – upplopp!

Svenska dagbladet kallar det upplopp. Aftonbladet kallar det upplopp (och kör ett TV-inslag där det heter ”stora upplopp”). DN kallade till nyligen det hela för upplopp, men har tydligen ändrat rubrik på nätet, till vandalisering. GT kör ett lite eget race och kallar det hela ”brandterror” (men upplopp på förstasidan).

Vem kommer på tanken att kalla en grupp ungdomars egenmäktiga, nattliga anläggningar av bränder för just upplopp? En sensationslysten kvällstidningsjournalist med ett slappt språk? Jo, kanske. Men i det här fallet tycks det som att den som matat ut beteckningen är – polisen. Polisen har briefat villiga medier om ”upploppsliknande stämning” i Angered. Inte ”allvarliga bränder”, inte ”upprepade mordbrandsförsök”, inte ”livsfarliga pojkstreck kunde kostat tiotals livet”, utan just ”upploppsliknande” och det sliriga ”stämning”. Efter att ha lanserat denna insinuanta och härligt suggestiva terminologi går tiden, tidningarnas kommentarfält fylls med halv- och helrasistiska det-vet-man-ju-hur-det-där-är-för-det-har-man-ju-minsann-hört-utbrott, samtidigt som excesserna försvinner från rapporteringen – och alltså inte behöver tas ansvar för.

Detta är åtminstone tredje gången på kort tid som polisens information till medierna spelar en sådan här roll. Efter såväl incidenter i Rosengård i april som i Hjällbo i oktober förra året, talade polisen om ”upplopp” och spred initiala uppgifter till medierna vilka efter den första dagens hets visade sig vara överdrivna eller direkt felaktiga.

Om nu regeringen vill beivra myndigheters problematiska opinionsbildning finns här ett ypperligt tillfälle att göra en mycket viktig insats.


[Uppdatering: Missa inte Pelaseyed på Ung Vänsterbloggen!]
[Läs också Anders Svensson]