Det finns en Robert Nyberg-teckning från 1993 eller däromkring, om ”tio skäl att gå med i EG”. En ruta heter ”Gränslöst samarbete!” och det står ett gäng arga poliser i uniformer från olika länder. En petar med batongen på en svartskalle på en bänk och säger ”E’RU E’ROPE E’RU’RE?”.
Det var den första bilden som kom upp i huvudet när jag läste det här.
Det är inte direkt första gången något som vi på nej-sidan varnade för – och som konsekvent kallades ”orealistiskt”, ”skrämseltaktik”, ”konspiratoriskt” – rullar åt exakt det hållet och långt, långt vidare. Det beror inte på att vi besatt någon exceptionell förmåga att se in i framtiden, utan på att allt det där – överstatlig centralisering, marknadsfundamentalism, militarisering, yttre och inre repressionssamhörighet – redan fanns som uppenbar riktning i traktaten. Nu ska den utvecklingen stensättas ytterligare med en konstitution som inte ska kallas för konstitution. Den här gången vill den politiska och ekonomiska eliten i armkrok förvägra det svenska folket folkomröstningsmöjligheten. Det är verkligen skandalöst.
PS. De kanske lika gärna kan ha likadana uniformer också. Vi vet ju att det ”stärker vi-känslan”.
onsdag, oktober 31, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
OT: Ändra gärna länken till Rawia Morra. Hon har ju bytt till Wordpress.
Veckans The Economist, europeiska upplagan, tycker också det är märkligt att vi går på en konstitution bara för att den inte kallas konstitution. Som Magrittes "Ceci n'est pas un pipe".
http://www.economist.com/opinion/displaystory.cfm?story_id=10024446
Skicka en kommentar