* Flammans 1. maj-nummer hade 1968 som tema. Ett fint nummer som står sig länge. Alldeles särskilt vill jag rekommendera
Jörn Svenssons ledarkrönika och
Aron Etzlers lysande text
här. I papperstidningen får man också se fotot som inledningsraden refererar till.
När jag nu läser om den epok som – helt rättvist – fortfarande överskuggar min generations, har jag svårt att se någon täckning för allt förlöjligande och alla förkastelsedomar. Öppnar vi historieböckerna om hundra år kommer 1968-epoken finnas där som en tid av spännande förändring. Det är troligtvis inte sekteristiska tokerier, utan daghemsutbyggnaden och USA:s första nederlag i Vietnam och Sovjetunionens nederlag i Tjeckoslovakien, som kommer att finnas med.
* Ann-Charloette Martéus skriver bra i Expressen om Sverigedemokraternas hetsdagordning, och om dem som ur sin bekväma, riskfria etablissemangsposition gör den dagordningen till sin egen, medan de koketterar med en förvriden bild av revolt och frispråk:
Janne Josefsson är förvisso inte ensam om att leasa sd:s problemformuleringar. Hans faiblesse för det onyanserade gör honom bara så sällsynt effektiv. Många politiker och journalister har halkat in i sd:s trolleriverkstad. Lätt hänt, men illa.
Då har man reducerat en stor grupp människor till en ansiktslös klump. En klump om vilken man avmätt kan ställa frågan: Är den till nytta för oss eller ska vi dumpa den?
Avhumaniseringen är påbörjad.
* Och så
amerikanska planer på att bygga femstjärnigt lyxhotell i den belägrade ”Gröna zonen” i ockupationens och mördandets Baghdad. Det blir säkert en fängslande upplevelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar