söndag, november 16, 2008

Haverikommission för nationalekonomin?

[Publicerad i norsk översättning i Klassekampen 14. november]

”Nationalekonomi är inte bara en samhällsvetenskap, den är en genuin vetenskap”, skrev Edward P. Lazear i Quarterly Journal of Economics år 2000. Artikeln heter ”Economic Imperialism” och argumenterar för att nationalekonomin bör ta över andra samhällsvetenskaper. Ty dess överlägsenhet visas ”genom nästan vilket som helst marknadstest” – exempelvis att den uppmärksammas av beslutsfattare. Sålunda bör dess ”verktygslåda” användas för att närma sig fenomen som familjeliv, personalfrågor och diskriminering.

I det sistnämnda fallet opererar Lazear med antagandet att ”smak för diskriminering” är något som råkar förekomma i varierande grad i befolkningen. Då kan diskriminering ”analyseras” som ”efterfrågan på vilken annan vara som helst”. Slutsatsen är att om till exempel svarta och vita jobbar lika bra, bör företag som diskriminerar gå sämre, eftersom de betalar ett ”premium” för privilegiet att anställa just vita. Kan man inte hitta sådana data finns ingen diskriminering, eller så måste man leta efter något som händer på konsumentnivå.

Sedan 2006 leder Lazear ett officiellt organ som ger råd till USA:s president. I denna funktion har han varit en fortsatt aggressiv förespråkare för skattesänkningar till de rikaste. I januari 2008 påpekade han att administrationens åtgärder var till för att ”främja tillväxt” och att omfördelning inte var ett ”primärt mål”. I maj 2008 sade han att han skulle bli ”förvånad” om någon såg tillbaka på denna period som en recession. Det var för övrigt samtidigt som finansminister Henry Paulson utropade att ”det värsta ligger bakom oss”.

Några jättekonkurser senare, har Barack Obama vunnit valet. Hans ekonomiska expertgrupp som ska ordna ”change we can believe in”, leds av tidigare finansminister Larry Summers. Summers är bland annat känd för ett PM som läckte ut 1992 under hans tid på världsbanken. Där slog han fast att många afrikanska länder är ”ineffektivt lågt förorenade”, varför Världsbanken borde uppmuntra rika länder att överföra utsläpp dit. ”Den ekonomiska logiken bakom att dumpa giftigt avfall i länder med de lägsta lönerna är oantastlig”, skrev han.

”Ditt resonemang är helt logisk men totalt vansinnigt”, påpekade Brasiliens dåvarande miljöminister. Den logik som vägleder både Lazear och Summers är grundläggande i den ortodoxa ekonomivetenskapen. Den ”verktygslåda” som de och andra i detta prästerskap använder, består primärt av en påk med vilken verkligheten bankas platt. I den ”modell” som ekonomerna gör till sin världsbild, fördunstar maktrelationer, sociala processer och organiserade strävanden. Kvar blir atomistiska aktörer vars intressen alltid kan uttryckas i priser.

Det betyder att giftdumpning i Afrika är effektiv resursallokering. Det betyder också att ortodoxa ekonomer kan ha lite olika syn på om rätt nivå på räntan, men att ekonomins fundamentala problem ligger bortom deras förståelsehorisont. De får till exempel svårt att se att den amerikanska ekonomin är underutvecklad på grund av låga löner, stora klyftor och för låga skatter som gett en långvarig nedmontering av offentligt finansierad infrastruktur.

Men problemet begränsar sig inte till USA. Den ekonomiska ortodoxin är transnationell. När Senterpartiets Per Olaf Lundteigen föreslår en Grådighetskommisjon [girighetskommission] med alternativa ekonomer, kan Kjetil Wiedswang skriva i Dagens Næringsliv at ”bortsett fra Erik S. Reinert og Torstein Dahle [ekonom och partiledare för Rødt, tidigare RV], er det litt uklart hvilke økonomer Lundteigen tenker på” (8. november). Man kan tycka vad man vill om Lundteigens idé. Men det är nästan omöjligt att finna ekonomer som kan säga något meningsfullt om ekonomin, istället för att fortsätta leverera tomma marknadsmantran. Det borde motivera en annan kommission – en haverikommission för ekonomiämnet.


[PS. Jag och Erik Reinert var i fredags inledare på temat "Har økonomifaget spilt faltitt", i regi av Manifest Här är ett referat med kommentarer]

9 kommentarer:

Wille sa...

Jag är benägen att hålla med delvis - ortodox neoklassisk nationalekonomi är inget annat än pseudovetenskap i samma skola som telöv och astrology.

Verkligheten bankas platt för att passa ihop med matematiska formler innehållande diverse grekiska bokstäver vars främsta syfte är att få utövaren att framstå som smart.

Ekonomi, verklig sådan är mer beteendevetenskap än matematik, något som gått rakt över huvudet på de flesta ekonomiska läroinstitut.

Anonym sa...

gäsp

Qaisar sa...

Super intressant inlägg!

Mounir sa...

Att inrätta en haverikkommission för nationalekonomi är ungefär lika relevant som att inrätta en för statskunskap för att man inte håller med om Huntingtons teori om civilisationers kamp. Det gäller att skilja på ämnet och falangerna. Men det verkar finnas ett stort ointresse bland kritiker av nationalekonomi att göra det. Istället buntar man ihop allt under den enkla etiketten nationalekonomi - och gör sig skyldig till de svepande generaliseringar som man själv anklagar "nationalekonomin" att föra sig med.

För övrigt så kallas den del av nationalekonomin som behandlar just maktrekationer för politisk ekonomi. Slå upp det.

Kouni sa...

Mounir,

Att likna betydelsen av Huntingtons teori om civilsationernas kamp för statsvetenskapen med betydelsen av det neoklassiska paradigmet inom nationalekonomi är lika relevant som att åtgärda dyslexi med glasögon; det gäller att skilja på kvalitet och kvantitet, äpplen respektive äppelmos. Men det verkar finnas ett vetenskapligt ointresse för vetenskapsteori bland nationalekonomer, i synnerhet bland nationalekonomiska studenter (tips; jfr litteraturlistor inom det samhällsvetenskapliga ämnet "nationalekonomi" med andra samhällsvetenskapliga ämnen).

För övrigt så kallas den del av de akademiska disciplinerna som behandlar studiet av verklighet, studiet av representationer av verkligheten, för vetenskapsteori; epistemologi. Slå upp det. Ett ännu hetare tips: fördjupa dig i ämnet, lär finns en egen institution och disputerade vid GU-

Jan Wiklund sa...

Jättekul att Reinert uppmärksammas även i Sverige. Hans bok How rich countries get rich - and why poor countries stay poor borde översättas snarast!

Mounir sa...

Kouni,

Din retorik är underhållande svår att förstå.

Du verkar inte tycka om neoklassisk nationalekonomi. Kan du berätta exakt vad i den riktningen som du ogillar? Eftersom du tipsar mig om att fördjupa mig i ämnet vetenskapsteori, så förutsätter jag att du som kritiserar nationalekonomi har en gedigen kunskap om nationalekonomi. Kom gärna med litteraturreferenser. Helst inte med en hänvisning till något som en minister gjort eller en ekonom sagt, i alla fall inte om du inte kan visa på att det är ett uttryck av neoklassisk teori.

Nu har jag inga högskolepoäng i vetenskapsteori, men ställer jag för höga krav på den som vill göra en poäng? Esbati har slutsatsen "nationalekonomin måste reformeras" men presenterar inga argument för detta.

Jag säger inte att jag gillar nödvändigtvis gillar neoklassisk nationalekonomi. Men eftersom det har blivit så inne att dissa den, så skulle det vara en frisk fläkt av vetenskapligt tänkande om någon ville utsätta sin kritik den skolan för exakt samma krav som ställs på all annan typ av bevisföring. Det gör inte Esbati och det gör verkligen inte du. Snarare verkar det vara nationalekonomin, ett ämne som gissningsvis finns representerat på en majoritet av världens alla universitet och har praktiserats av tusentals människor i över hundra år, som måste bevisa att det är "innocent until proven guilty". Förstår du varför det känns skevt?

Kouni sa...

Mounir,

Påstående: "Du verkar inte tycka om neoklassisk nationalekonomi."

Kommentar: Läs om, läs rätt. Din läsförmåga är, enligt min mening, svårligen underhållande att ta del av.

Fråga: "Kan du berätta exakt vad i den riktningen som du ogillar?"

Svar: Om du läst vad jag skrivit och tillgodogjort dig innehållet förstår du förhoppningsvis att din fråga vilar på felaktiga observationer och därmed felaktiga slutsatser. Jag har inte någonstans skrivit att jag ogillar neoklassisk nationalekonomi som sådant.

Påståenden och förhastade slutsatser: "Eftersom du tipsar mig om att fördjupa mig i ämnet vetenskapsteori, så förutsätter jag att du som kritiserar nationalekonomi har en gedigen kunskap om nationalekonomi. Kom gärna med litteraturreferenser."

Kommentar: Jag har läst 60 hp nationalekonomi vid handels på GU, vilket dock knappast, enligt min mening, behöver leda till "en gedigen kunskap om nationalekonomi." Litteraturen för dessa kurser finner du om du går in på gu.se, klickar på kursportalen, går in på respektive kurs och kikar på litteraturlistorna. (Förutom litteraturen i b-uppsatsen som - kortfattat - handlade om varför nationalekonomin i egenskap av samhällsvetenskap ägnar en försvinnande liten del åt metoddiskussion och vetenskapsteoretiska resonemang i jämförelse med andra samhällsvetenskapliga discipliner. NOTA BENE att detta inte innebär att neoklassisk ekonomi i sig behöver vara dåligt, dock att det finns kunskapsmässiga, forsknings- och utbildningpolitiska problem när neoklassisk teori oproblematiserat utgör den norm mot vilken andra teoretiseranden av ekonomi skall bedömas. För litteraturreferenser råder jag dig att knacka på hos forskare i nationalekonomi, företagsekonomi, ekonomisk geografi, ekonomisk historia, ekonomisk sociologi - de bistår säkert.)


Fråga och resonemang: "Nu har jag inga högskolepoäng i vetenskapsteori, men ställer jag för höga krav på den som vill göra en poäng? Esbati har slutsatsen "nationalekonomin måste reformeras" men presenterar inga argument för detta."

Svar och kommentar: Jag måste säga att ditt krav på underbyggda poänger genom liknelsen mellan betydelsen av Huntington för statsvetenskap och betydelsen av neoklassisk teori för nationalekonomi blir lite svårbegriplig. Jag drar också slutsatsen att nationalekonomin, givet dess nuvarande lärandemål och kursplaner, bör reformeras. Inte för att neoklassisk ekonomi är dåligt i sig, utan för att nationalekonomi - i likhet med övrig samhällsvetenskap - i grunden är breda kunskapsdiscipliner vilket bör synliggöras, åtminstone om lärandemålet om kritiskt tänkande och tanken om sverige som kunskaps- och informationssamhälle skall tas på allvar.

Resonemang, förhastade slutsatser ånyo: "Men eftersom det har blivit så inne att dissa den, så skulle det vara en frisk fläkt av vetenskapligt tänkande om någon ville utsätta sin kritik den skolan för exakt samma krav som ställs på all annan typ av bevisföring. Det gör inte Esbati och det gör verkligen inte du. Snarare verkar det vara nationalekonomin, ett ämne som gissningsvis finns representerat på en majoritet av världens alla universitet och har praktiserats av tusentals människor i över hundra år, som måste bevisa att det är "innocent until proven guilty".

Kommentar: Om du söker lite informatin självmant, kanske rentav besöker de ovan omtalade forskarna, upptäcker du förhoppningsvis att nationalekonomi är ett brett ämne och att dissandet som du säger är nytt existerat långt tidigare. Och ja, det blev svårt att vara seriös på din ursprungliga kommentar när du drar in statsvetenskap, civilisationernas kamp, genom en liknelse som är långt mer kontroversiell än påståendet att neoklassisk teori har en märkligt oproblematiserade hållning inom nationalekonomi (återigen, sök information!). Vetenskapsteori fanns långt innan jämvikter och ricardokurvor formulerades. Jag vet dock inte om det inneburit att den neoklassiska teorins tillskyndare för den skull läst vetenskapsteori. Ditt resonemang är dock sannerligen ingen vetenskaplig fläkt.

Summan av hitillsvarande kardemumma; förstårru varför ditt ursprungliga, och därpå följande, resonemang är skevt?

Statement; i enlighet med neoklassiska mikroekonomiska antaganden, av vilka jag delar några, svarar jag inte på fler frågor om de inte stimulerar min hjärna och tillför samtalet något nytt. Ty alternativkostnaden är alltför hög.

Anonym sa...

"One unsung benefit of financial deregulation is greater colour-blindness."http://www.economist.com/finance/displaystory.cfm?story_id=12597512