måndag, maj 18, 2009

Makt och medier

Ann Charlott Altstadts ledare i senaste Flamman (som kom i torsdags) är en sådan text som bör klippas ut och sättas upp på kylskåpsdörren:
Vi vet alla vad som sedan hände efter att Persson misslyckats. Han startade exempelvis en tsunami och i Anna Sjödins gestalt försökte han slå ner en krogvakt för att visa att han var korrupt och enväldig. Mediekampanjen mot Persson berodde inte enbart på hans person och partiets politik, utan på borgfreden, alltså medierna i allians med borgarna mot fördelningspolitik som i 200 år hotat den privata äganderätten. Det är ingen konspiration där någon behöver klubba igenom ett beslut. Det är ett knippe samlade politiska ryggmärgsreflexer som utlöser kedjereaktioner hos en journalistflock som varje dag skapar och omskapar vad som är mainstream.
Läs hela!

4 kommentarer:

Micke sa...

Mediekampanjen mot Persson berodde inte enbart på hans person och partiets politik, utan på borgfreden, alltså medierna i allians med borgarna mot fördelningspolitik som i 200 år hotat den privata äganderätten. Det är ingen konspiration där någon behöver klubba igenom ett beslut. Det är ett knippe samlade politiska ryggmärgsreflexer som utlöser kedjereaktioner hos en journalistflock som varje dag skapar och omskapar vad som är mainstream. Nja....Medierna tuggade höger höger rätt duktigt alldeles efter valet och ett tag framöver tills att regeringen stabiliserats.


Sedan dess har dom ägnat sig åt och göttden version av Mona Sahlin som stavas Måna.

D.v.s fascisternas version av Mona Sahlin.

Berättelsen har handlat om att opinionen vägt till nackdel för vänstern trots att den de facto aldrig sedan tre veckor efter valet varit till fördel för regeringen.


Ungeför samma hatdemagogi som drabbade Person alltså.
Ingen logik. ingen sans bara ren demagogi.


Dock...Nu har dom ältat detta under så lång tid att förr eller senare så kommer det att vända och som frihetlig så ser jag fram emot att medierna även kommer att tugga höger.

Efter att ha sett Björklunds hånflinande i tv häromdagen så är det ingen tvekan om att det snart är dags.

Albin T sa...

Så skönt att läsa. Vänstern har alltför länge underskattat vikten av att finnas representerade bland de stora medierna. Det handlar inte om att få en större roll i debatten, utan om att vara med och avgöra vad debatten handlar om, vad problemen är, vilka ord man använder, och vilka man ska lyssna på. All heder till flamman, arbetaren osv. men de har ingen sån makt.

Som det är idag startar jag varje morgon med att bli riktigt förbannad när jag läser antingen extremhögerns tidning (svd) eller regeringens husorgan (dn). Det vore skönt att slippa.

Peter Warnström sa...

Detta är kanske den absolut viktigaste frågan inte minst taktiskt utan ännu mer ur ett strategiskt perspektiv. Högern och regeringen har förstått medias betydelse och vinner kampen varje dag medan vänstern och oppositionen utöver sakdebatten även förlorar skolningen av våra ungdomar och framtida väljare. Ett alternativ till att ta upp kampen om mediautrymmet är att införa regleringar av dessas möjligheter till politisk påverkan. Precis som det i bibeln frågas om det är Gud eller Mammon som styr Ditt liv kan man fråga om det är politiskt innehåll eller media som styr Ditt politiska val. Tryckfriheten är grundlagsskyddad men frågan är så akut att man frågar sig om det är möjligt eller t.o.m nödvändigt att införa kvoteringar och regleringar av medias politiska innehåll och under vilka former detta är möjligt att förena med grundlagsskyddet?

Staffan sa...

Sitter LO och trycker på 1,7 miljarder i en "mediafond"? När hade dom tänkt att den skulle komma till användning?

Vänstern är alldeles för dålig på idéproduktion i Sverige. Det känns lite märkligt att till och med miljöpartiklarna har en egen tankesmedja, medan vänstern, som verkligen är idéburen och visionär till sin karaktär, inte ens verkar inse värdet i den sortens verksamhet. (Nej jag tycker inte att Arenagänget är sådär jätteintressanta).

Och visst är det så att konsekvenserna av att lämna walkover till borgerligheten på mediascenen är förödande för vänstern. Jag tycker ändå att det är ett smärre mirakel att folkopinionen är såpass vänster som den är i vårt land, med tanke på vad vi matas med för opinionsbildning. En idé vore ju att lägga ner resurserna på att starta en bra nättidning, mindre dyrt och modernt.