Tio dagar som förändrade Iran

Den 1 februari 1979 kom Khomeini tillbaka till Iran från sin exil i Paris. Shahen hade då två veckor tidigare lämnat landet, och strax innan det utnämnt Shapour Bakhtiar till premiärminister. Bakhtiar efterträdde generalen Gholam Reza Azhari, som hade haft till uppgift att slå ned upproret med undantagslagar och militärt våld. Bakhtiar var en annorlunda typ. Han var frankofil, med en bakgrund som aktiv mot såväl Franco som den tyska ockupationen av Frankrike. Från 50-talet hade han deltagit i kampen mot enväldet i Iran, inom ramen för den nationellt borgerliga rörelsen i landet. Man skulle kunna kalla honom en sorts socialdemokrat.

Bakhtiar gjorde ett försök att rädda kvar systemet. Han lättade på en del av det militära undantagstillståndets restriktioner, men deklarerade samtidigt att han skulle bekämpa försök till ”anarki”. Hans ståndpunkt var att den utnämnda regeringen var den enda legitima i landet, och den skulle förhandla med Khomeini om en del förändringar.

Men Bakhtiar missbedömde den sociala och politiska dynamiken. Khomeini gjorde det inte. Han åkte omedelbart från flygplatsen till Tehrans största begravningsplats Behesht-e Zahra. Där höll den åldrige, ofta medvetet kontemplative mullan ett i många avseenden glasklart och stenhårt politiskt tal där han underkände Bakhtiar-regeringens legitimitet: ”Jag utnämner en [annan] regering. Jag slår den här regeringen på käften”.

I tio dagar rådde den oklara situationen om vem som ledde landet. Men den 11 februari deklarerade de reguljära stridskrafterna i landet att de var ”neutrala” i den politiska kampen. Alltså att man de facto accepterade en maktöverföring till revolutionsrådet runt Khomeini.

Resten är, som man brukar säga, historia.

I en mycket läsvärd artikel beskriver Muhammad Sahimi de historiska dagarna 1-11 februari 1979. Avslutningen blir med nödvändighet starkt förenklad, men det är spännande läsning.

Det är också viktig läsning för den som vill förstå hur starkt symbolladdat det är när dagens opposition – i vars ledande kretsar man återfinner många revolutionärer från den segrande sidan 1979 – kallar till nya protester 11 februari (22 Bahman).