Läs gärna hela!Vi har inte bara förlorat valet, vi har förlorat Sverige. Det är detta som är Sverige nu. De här förändringarna kan inte ”återställas” med ett nätt paket av riksdagsbeslut i oktober 2014. En socialdemokrati och en vänster som nu inte söker sig utanför riksdagens plenisal och pressrum för att hitta den politiska pulsen blir irrelevant.
I tre decennier har arbetarrörelsens politiska partier backat för trycket från en nyliberal ekonomiskpolitisk offensiv. Större inkomstklyftor har accepterats som naturnödvändighet. Uppluckring av arbetsrätten har bemuttrats på politisk nivå, men inte mycket mer. Socialdemokratin själv har genomdrivit storskalig marknadisering av välfärden, naivt förfäktande en skillnad mellan finansiering och driftsformer, som om omvandlingen inte hade en glasklar riktning bort från välfärdsbygget.
Så har skillnaderna i grundläggande makt- och fördelningsfrågor inte kunnat få en tydlig återspegling i det partipolitiska landskapet. Och så har arbetarrörelsens partier i land efter land förlorat lojalitetsband, identifikationspotential – och röster.
I samma serie skriver Kajsa Borgnäs, tidigare ordförande för S-studenterna och nyss utsedd till socialdemokraternas kriskommission, men ansvar för att få liv i idédebatten. Det är bland det bästa jag läst om socialdemokratins problem på många år. Kondenserat ned till en kort text: "(S) säger en sak men står för en annan". Läs!
1 kommentar:
Hej, håller fullständigt med i dina tankar, riktigt bra blogg du har, har länkat till den och även artikeln av Ida Gabrielsson som du nyligen länkade till.
Om jag inte missminner mig var det faktiskt dig jag kom närmast när jag körde riksdagskandidattesten på sr eller svt (vilken kandidat man var närmast). Var lite konstigt att det skulle vara en som kände till Oslo kommer jag ihåg att jag tänkte, eftersom jag växt upp i Oslo.
Kul att se hur jag känner en konvergens i det du skriver, samlade finns det hopp, den destruktiva tränden måste bytas!
Kör på!
Skicka en kommentar