Om dessa saker skriver en av mina favoritbloggare två arga inlägg som jag varmt rekommenderar.
Ni känner typen. Det är en hon eller han med borgerliga värderingar. H*n tycker att pratet om fattigdom är överdrivet. Så h*n säger1. «Kämpa för rättvisa, frihet och … bakelser»
att h*n själv varit fattig
att vänstern inte vet vad fattigdom är (vänstern/”arbetarklassen” är bortskämd – de kämpar inte för rättvisa, frihet och bröd utan för, just det, bakelser)
2. «No Shit»
Andra läsvärda: Elin Grelsson, Lena Sommestad, Daniel Swedin, Eric Rosén.
1 kommentar:
Bra inlägg och suverän, skarp slutkläm. Uppenbarligen tycker många nutida liberaler att all slags bekämpning av fattigdomen, alla försök att sätta ljuskäglan på hur fattigdom, arbetslöshet och sjukdom - eller helt enkelt brist på en "årslön på banken" - snabbt utestänger människor och deras barn från verkliga möjligheter i livet, och därmed stängwer ute dem från "life, liberty and the pursuiit of happiness" - allt sådant som inte är upphängt på den enskildes en-mot-en-relation till en arbetsgivare innebär för dem att sälja ut till kravmaskinerna och gnällspikarna. Och det kan man ju inte ta.
Skicka en kommentar