tisdag, april 26, 2011

"Eva". Ännu ett enskilt fall.

Det här är från ett av de tal som hölls i samband med Påskupproret igår. Jag tycker verkligen, verkligen att du ska ta och läsa hela:
Mitt namn är Hjalmar Åsbrink. Jag jobbar i socialtjänsten i Stockholm stad, och jag vill berätta för er om en kvinna som vi kan kalla Eva. I januari i år kontaktade Eva en kollega till mig för att ansöka om socialbidrag. Anledningen var att Evas tidsbegränsade sjukersättning skulle upphöra i februari: hon skulle utförsäkras, och istället skrivas in på Arbetsförmedlingen. Eva själv var orolig för den här övergången. För min kollega berättade hon om några av de diagnoser hon hade: astma, diabetes, diskbråck, hypertoni, kol och ett förstorat hjärta som månaden innan hade lett till att Eva fått läggas in efter att ha drabbats av en infarkt. En av de många läkare som Eva träffat trodde dessutom att Eva eventuellt led av posttraumatiskt stressyndrom. Detta hade dock inte utretts närmre.

[...]

I mars meddelade Försäkringskassan att det inte ansågs vara styrkt att Evas arbetsförmåga var nedsatt med minst en fjärdedel.

Och så när ni gjort det, kan ni ta del av några högerkommentarer till de landsomfattande protesterna. Utöver dem som tas upp under länken kan man också läsa Gunnar Hökmarks höjdare till reaktion, där han undrar varför de präster som idag reagerar mot att fattiga och sjuka söker hjälp i kyrkorna, inte istället manifesterade mot "1980-talets gränslösa expansion av offentliga utgifter".

[DN][SvD][SvD][GP][GP]

3 kommentarer:

jeppen sa...

Ja, det där är ett enskilt fall. Jag har läst hela, och om det är beskrivet korrekt, så har en handläggare eller förtroendeläkare på försäkringskassan helt enkelt slarvat grovt, kanske förväxlat två olika fall eller dylikt. Knappast en fråga för regeringen.

Anonym sa...

Hoppas psykopater får bättre hjälp än utförsäkrade. Annars ligger vi alla risigt till med folk som jeppen i samhället.

jeppen sa...

Du som kallar mig psykopat - låt mig ge dig vatten på din kvarn:

Byråkraten har kanske slarvat en gång. "Eva" har däremot uppenbarligen systematiskt, hela livet, misshandlat sin egen kropp grovt. Man får inte den där uppsättningen symptom av en slump. Lidandet kommer förstås som ett brev på posten, oavsett vad byråkratin hittar på.

Någon kring Eva kanske borde hjälpt henne för 20 år sen istället för att nu cyniskt göra hennes fullbordade öde till ett politiskt slagträ.