onsdag, december 14, 2005

Privatskolemoratorium

Via norska Sosialistisk Ungdoms Osloordförande Morten Drægni får jag reda på en mycket intressant och glädjande nyhet. Den nye norske kunskapsministern, Sosialistisk Venstres Øystein Djupedal meddelar att ca 150 ansökningar om start av privatskolor (som i Norge liksom i Sverige ofta går under det missvisande namnet friskolor), som godkänts av den nu utsparkade högerregeringen, kommer att stoppas, i väntan på en ny skolfinansieringslag som antagligen kommer 2007.

De svenska och norska modellerna har stora likheter. Effekterna är därmed också självklart liknande – den offentliga skolan utarmas, segregationen ökar och det blir allt svårare att uppfylla den fullständigt centrala roll som skolsystemet ska kunna ha, att bidra till att uppnå demokratiskt fattade samhälleliga mål som höjd allmän kunskapsnivå och större jämlikhet.

Nu ges i Norge en möjlighet att vända på utvecklingen och förstärka utbildningsväsendet och framtidssatsningarna. Sosialistisk Ungdom skriver i en glad kommentar:
Privatisering av utdanning utgjør i dag en potensiell verdensindustri verdt flere trillioner dollar for de store, private utdanningskjedene. Det at Djupedal og Norge nå stopper privatskolene, kombinert med at vi trekker kravene om å åpne utdanningsmarkeder i fattige land for privatisering er en internasjonal solidaritet som kan skape ringvirkninger i resten av verden. Vi snur en markedsliberalistisk og konkuranseorientert skolepolitikk og slår fast at utdanning ikke er en vare, verken her eller i fattige land.
Jag hoppas verkligen att den svenska vänstern brett kan inspireras och lyfta upp det självklara kravet på att stoppa privatskolorna och stärka ett gemensamt, högkvalitativt skolväsende.

Det norska beslutet är också intressant av ett annat skäl. Øystein Djupedal har länge symboliserat SV:s ”högerfalang”. Det är alltså med glad förvåning som de unga SV:arna tar emot nyheten (klicka till exempel på länkarna längst ned i Drægnis inlägg). Vad det innebär för framtiden är svårt att säga, men det verkar som att den nya norska regeringen åtminstone tills vidare förstår att den måste leverera radikal politik för att behålla sin trovärdighet – och genom att göra det förnyar europeisk politik.

Jag skrev om den norska budgeten när den var färdig, och citerade då bland annat detta viktiga utdrag ur de norska socialdemokraternas pressmeddelande efter uppgörelsen:
Det viktigste er at prosessen med å forandre nå er i gang. I små og store beslutninger skal folk merke at det er et nytt lag som styrer og at det er andre verdier som ligger til grunn for samfunnsutviklingen.
Man ska vara försiktig med att ropa hej för tidigt. Men man kan i alla fall ropa heja.

38 kommentarer:

Anonym sa...

Ali, lek med tanken att du levde 1940 i tyskland, och dina barn lärde sig rasbiologi i den enda lagliga och obligatoriska statliga skolan. Skulle du se det som ett problem?

Anonym sa...

Öh?

daniel. sa...

Det här är ju ingenting ens att diskutera eftersom Ali grovt har missuppfattat kärnfrågan. Han kallar samtliga friskolor, alltså oavsett i vilken form de drivs (av företag, stiftelser, kooperativ, föreningar etc) för "privatskolor" för att vi som läsare ska ledas att tro att det handlar om överklasskolor. Privatskolor har klangen av det.
Men - newflash - det är enbart en försvinnande minoritet av samtliga friskolor som passar in i den "klassiska" bilden av snobbiga privatskolor.
Många friskolor har t.ex startats av föräldrar p.g.a kommunerna inte anser att de vill driva skolor i mindre byar/orter. Andra har startats för att erbjuda utbildningar eller pedagogik som inte den kommunala skolan kan eller vill erbjuda. En del (dock också en mkt liten del) drivs av religiösa skäl. Etc.

Vad friskolereformen har gjort är att den har gett hundratusentals elever möjligheten att utan dyra skolavgifter gå i skolor som kan erbjuda ett alternativ till den kommunala. Innan den infördes fanns det visserligen privatskolor av den gamla "hederliga" sorten - med skolavgifter på tiotusentals kronor per termin. Då kunde man verkligen prata om segregerad skola för de med väldigt gott om pengar.

pontus sa...

Kan vara värt att läsa:

http://www.timbro.se/pdf/9185009695.pdf

Kanske tillochmed innan man slänger ur sig sådan dynga.

Ian sa...

"Jag hoppas verkligen att den svenska vänstern brett kan inspireras och lyfta upp det självklara kravet på att stoppa privatskolorna och stärka ett gemensamt, högkvalitativt skolväsende."

Vad sägs om att börja i den andra änden? Stärker man ett högkvalitativt, gemensamt skolväsende så att det blir bättre än de privata alternativen så kommer det inte att finnas ett behov av att stoppa privatskolorna efterso att de inte kommer att finnas kvar.

frida sa...

Instämmer med Ali:

HEJA!

Anonym sa...

Segregerar. I innerstadsskolorna gör förortungar sin klassresa. I sossarnas Sverige har man, precis som inom landstingsvården, begränsad rätt att välja skola.

Kunskapsmålen. friskolor har långt färre underkända elever än kommunala skolan. Detta är ingen skönmålning då de även klarar sig bättre i bedömningen av utgångna gymnasieelever på högskolor.

Får man sämre kännedom om vad kommunism är i kommunala skolan? Är det där skon klämme... Nej visst ja! Kollektivism och raka led för det kollektiva samhället skull. Så (enkelt) är det väl - rätta mig om jag har fel.

C. L. K. Aqurette sa...

Vill man göra människor maktlösa ska man tvinga dem in i en specifik institution. Det är vad vänstern vill göra. Barnen ska lära sig att göra som överheten vill och inte tro sig ha ett eget värde. Tillbaka till tiden då mobbade och misshandlade barn inte kunde byta skola alltså...

Fy fan! Får en massa vidriga minnen från tiden i statlig skola bara av att läsa Esbatis text.

Anonym sa...

Hela debatten om friskolor präglas av ett stadsperspektiv. Ali skriver bland annat om segregationen som friskolor skapar. Då ska jag inflika att jag under hela min uppväxt gått i en skola där mångfalden var försvinnande liten.

Och det inte för att det var en friskola i Stockholms innerstad för det var nämligen en kommunal skola, den enda förövrigt, i en mindre norrländsk kommun. Jag tror jag kan räkna antalet elever på den skolan med invandrarbakgrund på ena handens fingrar.

Anonym sa...

Sedan så måste denna debatt utvecklas. Det är löjligt att föra en helt världsfrånvänd debatt där man målar upp en bild av friskolor som om de alla såg ut som Lundsberg.

http://www.lundsbergsskola.se/

Det är en skola som utgör ett undantag. Underlaget för sådana typer av skolor är högst begränsat. Och förbud hjälper nog föga eftersom man nog kan räkna med att skolan kan flyttas utomlands.

Låt oss därför lämna bilden av friskolan som ett överklassreservat med lustiga traditioner bakom oss. Så är det inte. De kan istället bidra med mångfald i pedagogik och inriktningar för eleverna.

Här är några intressanta exempel:

http://www.procivitas.se

http://www.abbindustrigymnasium.se/

http://www.botfri.se/

Anonym sa...

Jag tror bestämt att kommentatorerna har argumenten på sin sida gentemot den gode Esbati. 1. Skilj på friskolor och privatskolor!
2. Se till att den kommunala skolan är något att ha, istället för att ivra för förbud.

Ali Esbati sa...

Jag tror bestämt att du har missuppfattat frågan. Namnet "friskolor" är givetvis valt, eftersom den mer faktiska benämningen privatskolor för de flesta låter sämre och för tankarna till Lundsberg.

Jag påstår inte att alla privatskolor är som Lundsberg och Sigtuna. Så är det naturligtvis inte alls. De privata skolorna är sinsemellan väldigt olika och många drivs på väldigt bra sätt.

Vad jag diskuterar är att systemet upplöser möjligheterna att erbjuda sammanhållen och god offentlig utbildning. Finansieringen kommer från det offentliga, men det går inte att ta ett helhetsgrepp om skolan, segretationen ökar, osv.

Detta framgår i och för sig om man läser innantill i det jag skrivit.

Jag klipper här in ett avsnitt från en längre artikel jag skrev för några år sedan i Krut, kritisk utbildningstidskrift:


Privatskolor

Begreppet friskolor är en förskönande omskrivning. Vad det handlar om är en privatisering av utbildningsväsendet. Det som kallas friskolor är alltså privatskolor. För att undvika förvirring använder jag mig dock av begreppet friskolor i den här texten.

Naturligtvis är friskolorna väldigt olika till sin karaktär. En del är bildade på grund av föräldragruppers allmänna missnöje med den kommunala skola. Andra är grundade kring någon pedagogisk idé. Numera är det också gott om friskolor som helt enkelt är bolagiserade alternativ till den kommunala skolan, utan att ens ge sken av att erbjuda något som inte den kommunala skolan kan ge.

Det är viktigt att inte stirra sig blind på enskilda friskolors arbete utan på friskolornas funktion och effekter för hela skolväsendet.

Det finns flera problem med friskolor. Ett av problemen är att alla friskolor faktiskt inte är tillgängliga för alla. I dag kan fristående skolor säga nej till elever som anses kostnadskrävande eller besvärliga att ta emot. Avvisandet av en elev är en kränkning. Blotta risken att avvisas och prövningsförfarandet i samband med ansökan skapar stress och ångest hos den som ligger i ”farozonen”. De snedvridande sorteringseffekterna av förfarandet är uppenbara för alla som har den minsta insikt i hur klasstrukturen i samhället slår igenom i utbildningen.

Friskolor torpederar vidare kommunernas möjligheter att planera för ett rationell och medveten anvädning av resurserna för god utbildning. Kommuner med fristående skolor tvingas hålla ett större antal skolplatser än det finns elever, dels för att man inte kan förutsäga elevernas val och dels för den eventualitet att den fristående skolan läggs ned. Dessa problem är mest markanta i storstadsregionerna där de kommunala skolorna ibland hotas av utarmning. Ett exempel är Slestadskolan i Linköping där det i nuläget går uppemot 30 personer i varje mellanstadieklass på grund av att kommunen nu också måste finansiera en privat skola som öppnat 100 meter därifrån. Kommunerna är enligt lag tvingade att betala en ersättning till de fristående skolorna som motsvarar kostnaderna för eleverna i de kommunala skolorna. Men kommunen måste alltid ta emot alla elever som finns i kommunen, medan de fristående skolorna själva kan välja dimensionering på verksamheten utifrån sina förutsättningar. När man beräknar den avgift som kommunen ska betala till de fristående skolorna glömmer många kommuner bland annat att ta hänsyn till kommunens merkostnader för att elevunderlaget varierar.

Det fria valet av skola är ofta endast ett aktivt val för de elever som har föräldrar med akademikerbakgrund. I Stockholm, som är det kanske tydligaste exemplet, har segregationen förvärrats avsevärt till följd av de privata alternativen i kombination med betygsintagningen. De ”duktiga” eleverna går på privatskolorna i stan medan övriga håller till på de kommunala skolorna i förorten. Den frihet som friskolorna ger är i praktiken friheten för några föräldrar att välja bort vissa grupper av klasskamrater för sina barn. Det är en frihet för fåtalet som drastiskt och konkret inskränker friheten för flertalet att få en garanterad god utbildning.

Dessa problem är inte slumpmässiga eller resultatet av olyckliga omständigheter. Kaoset och oberäkneligheten slår med systematik sönder möjligheterna att erbjuda en god och likvärdig utbildning i offentlig regi. Kommunens skolor blir i förlängningen uppsamlingsplatser för problem som inte kan lösas med de resurser kommunerna har till sitt förfogande. Strategin är välkänd från andra privatiseringsprojekt. Den offentliga verksamhetens möjligheter vingklipps och de därmed uppkomna problemen tas som intäkt för ytterligare nedmontering av systemet.

Det allvarligaste med friskolesystmet – och anledningen till att jag uppehåller mig länge vid dem – är följande: I förlängningen hotar det ökade antalet privata skolor den politiska, demokratiska styrningen av skolan. Det blir till slut omöjligt för både staten och kommunerna att styra skolan. Centrala styrdokument för skolan – läroplaner och skolplaner – blir i praktiken inte särskilt intressanta när ett betydande antal skolor bara sägs behöva följa ”grunddragen” i dem”.

För alla krafter som på demokratisk väg vill påverka skolans utformning – som menar att skolan är en angelägenhet för hela samhället – blir därför kampen mot friskolesystemet, såväl på det konkreta som ideologiska planet, avgörande. Aldrig så väl uttänkta visioner om skolan blir ointressanta om systemet omöjliggör en implementering av dem.

Att skolan inte kan styras demokratiskt innebär naturligtvis inte att skolan inte styrs. Inte heller att individens makt att styra över utbildningen ökar. Tvärtom. Styrningen överlämnas till kollegiala sammanslutningar, ”tidsandan” och särintressen med gott om pengar. Det leder till slumpmässighet och kortsiktighet – samt till att skolan inte bara reproducerar utan direkt fördjupar samhällets orättvisor. Individens uppgift blir att göra val mellan av andra färdigpackade alternativ. Alternativ som utformats enligt en kommersiell snarare än pedagogisk eller social logik.

Anonym sa...

Så att stoppa de skolor som allt annat lika fungerar bättre (i organisation samt i resultat - se nedan) är att "förstärka utbildningsväsendet"? Hurdå?

Vi har ju även många skolor med muslimsk profil och säkert några gånger flera kristna. Dessa religiösa skolor en försvinnande liten del av alla friskolor, vilka i sin tur är en mycket liten del av alla skolor! De kontrolleras av skolverket i avseende på bra och allsidig undervisning enligt svensk lag samt innebär en chans för många att bibehålla en kultur som man tillhör. Ens så att säga annorlundaskap. Jag är inte emot att vänsterpartiet startar friskolor för att om några år rädda säg 2 procent av väljarsympatierna, bara skollagen följs.

I religiösa skolor, från mer frikyrkliga till mer "statskyrkliga", verkar det gå helt vanliga elever med samma problem som förekommer på kommunala skolor. Skillnaden mellan skolformerna mest organisatorisk, där man på kommunala skolor upplever distans, en mur, mellan skolan och kommunen, medan motsatsen råder i friskolor där tillfredsställelsen med möjligheterna att bli hörd och få direkt adekvat respons på behov och förslag är en helt annan. På många kommunala skolor ser man sig i verksamheten (lärarna) ha små eller inga möjligheter att påverka verksamheten (resurser och resursallokering) medan man på friskolor alltid kan få till stånd dialog med ledningen. En omedelbar dialog mellan verksamhet och skolnämnd existerar ju inte i den kommunala skolan.

Den organisatoriska skillnaden har alltså konsekvenser på arbetsmiljö, för lärare och elever. Den kommunala skolan dock inte alltid skräp, men på vissa håll verkar rektorerna vara statister i en bl a omöjlig administrativ sits, och verksamheten mer eller mindre kaotisk för en kämpande men övergiven lärarkår. Kommuner med få skolor kanske fungerar bättre, men även där är, för de fall jag sett och hört, den byråkratiska överbyggnaden ("överbyggnad"? hm... marxeli-marx på er!) och kommunikation mellan dem i verksamhet och skolnämnd obefintlig.

Se här, på sida 13, tabell med andel icke godkända på fri- resp. kommunala skolor, för elever med svensk resp utländsk bakgrund.


Nu tror jag nog inte att du, Ali, tar något större intryck av dessa argument, men det är ju i alla fall viktigt att dela dem i debatt.

Matilda sa...

Fattar noll av varför den där statistiken skulle stödja din argumentation, anonym. Det är väl ingen hemlighet att det är resursstarkare elever med bättre studieresultat som går på skolor som drivs i privat regi?

Sen till killen för en stund sen som pratatde om storstadscentrering - alltså i glesbygd är det ju nästan ännu värre. Där kan ju privata entreprenörer etc som startar en friskola VERKLIGEN driva den kommunala skolan i botten eftersom den knycker resurserna men inte behöver ta emot alla barn.

Lena Landberg sa...

Intressant att så många är upprörda över ordvalet... Menar man snobbskola kan man ju säga det.

Menar man skola som drivs privat, till skillnad från den offentliga skolan, tycker jag mycket väl att dte är korrekt att kalla det för just privatskola.

Simon Fors sa...

Någon anonym skrev här tidigare att privatskoledebatten präglas av ett stadsperspektiv. Må så vara, jag tänkte emellertid ta upp frågan ur ett glesbygdsperspektiv.

Pajala, min kommun, är en typisk norrländsk glesbygdskommun som präglas av avfolkning och därmed minskat elevunderlag för grundskolan.

Man kan tycka att avfolkningen av Norrland är irrationell och onödig. Men icke desto mindre så är den ett faktum under nuvarande samhällssystem.

Pajala kommun har under de senaste åren varit tvungen att anpassa sig till det sviktande elevunderlaget och har gjort det på ett bra och rimligt sätt genom att lägga ner byskolor i närheten av Pajala centralort.

Jag, och troligen en bred majoritet av kommunmedborgarna med mig, finner detta vara rätt och riktigt. Det är helt enkelt oförsvarbart att betala dyra driftskostnader för att hålla igång byskolor med ett tiotal elver när man istället kan sätta pengarna på en förstärkt och förbättrad skola i centralorten och låta eleverna från närbelägna byar pendla.

Därför har under de senaste åren Kardis, Kaunisvaara och Erkheikki skolor lagts ner. Allt beslutat i god demokratisk ordning.

På så vis har alltså resurser frigjorts för att kraftigt förstärka skolan i Pajala. Slutet gott allting gott?

Nej, inte riktigt. Ty i byn Erkheikki kunde man inte respektera demokratiskt fattade beslut. Man grundade en kooperativ privatskola ("friskola").

Denna skola har alltså kommit till utan nnågot demokratiskt beslut i kommunen. Hur jag än röstar i nästa val så kan jag inte rösta för nedläggning av Erkheikki skola. Men likförbannat drivs den av mina skattepengar. Skattepengar som skulle göra mycket större nytta i Pajala Centralskola.

Kan herrar liberaler inte se problemet i att skattepengar ställs utanför all demokratisk kontroll?

Man kan för all del ha olika åsikter om byskolornas vara eller icke vara. Men beslutet om att driva skolor med skattepengar skall fattas av majoriteten av medborgarna. Inte av en liten minoritet. Det är liksom demokratins ABC.

daniel. sa...

Några påpekanden: Visst friskolor är i praktiken "privata" eftersom de inte ägs av det offentliga (även om det finns exempel på offentligtägda friskolor), men sedan 1985 heter det Fristående Skola - eller friskola i fökortning. Alltså tillkom begreppet friskola före den s.k friskolereformen i början av 90-talet.

Det är möjligt att namnet byttes ut p.g.a att privatskolor har en dålig klang - det vet jag inte. I dagligt tal brukar man dock skilja på Privatskolor som är helt privata, dvs de tar ut skolavgift och friskolor som är offentligt finansierade och inte FÅR ta skolavgift (och som MÅSTE vara öppna för ALLA).

Om friskolor skulle vara ett förskönande ord så ska vi tänka på att Ali använder sig av "privatskolor" för att demonisera. Ingen tvekan om saken.

När det gäller kommunernas roll så har de både rätt att yttra sig och överklaga beslut till skolverket. I Pajalafallet ansåg väl antagligen inte skolverket att den nya friskolan skulle ha några större ekonomiska effekter på den kommunala skolan i övrigt. Exemplet visar också med önkvärd tydlighet att man kanske skulle ha mer närdemokrati, då främst i stora (till ytan) glesbygdskommuner - där invånarna i kommundelarna ska ha större rätt att besluta över sin egen vardag. De kanske inte kände att kommunen såg till deras behov?

Men det är en fråga som jag inte lägger mig i eftersom jag inte bor i kommunen, inte har läst skolverkets beslut eller kommunens yttrande.

Men - om man ska vara lite sarkastisk - så kan man undra om inte fler än Pajalaborna skulle få vara med o besluta hur deras skattepengar används eftersom det är den kommun som får mest via det kommunala utjämningssystemet. Det är alltså även stockholmarnas skattepengar som går dit, och de kan inte yttra sig alls...

daniel. sa...

Förresten - det kanske nån kan svara på - är det regeringen som ger tillstånd till friskolor i Norge alltså?

Morten Drægni sa...

Daniel:
Nei, det er i utgangspunktet Utdanningsdirektoratet som gir tillstånd til privatskoler i Norge, men departementet(Øystein Djupedal) kan selvfølgelig gjøre om på vedtak og overstyre.

snorre valen sa...

Noen linker som oppsummerer debatten i Norge, og besvarer en del av spørsmålene som har kommet opp her:

Uttalelse fra SVs landsstyre

Kronikk i DB, 26. feb 2005

Tidligere debatt på Drægnis blogg

og

Dagens leder i Dagbladet

Det Morten sier om hvem som behandler søknadene er helt riktig. Høyres utdanningsminister Kristin Clemet overstyrte Utdanningsdirektoratets vedtak, som avviste en rekke av søknadene. Da åpnet hun i praksis vår mulighet til å gjøre akkurat det samme.

Vedtaket er et historisk brudd med den internasjonale trenden der utdanning nyliberaliseres. Norge stopper privatskolene og trekker kravene om privatisering av utdanning i GATS. Et viktig skritt i riktig retning.

Anonym sa...

Matilda (kl 7:17)

Du svarade: Fattar noll av varför den där statistiken skulle stödja din argumentation, anonym. Det är väl ingen hemlighet att det är resursstarkare elever med bättre studieresultat som går på skolor som drivs i privat regi?

Bättre studieresultat, ja. Skolverket har upprepat visat att
friskolor är bättre. Resursstarkare, nej. Se argumentation nedan.


Skolvalet garanteras genom en skolpeng som delas lika till alla där alla kan välja vilka skolor de vill. Skollagen säger vidare att man inte får säga nej till elever. Man får endast ha intagningskriterier för dans- och musik-kunskaper (varför just det och inte teknik eller slöjd är okej som kriterier vet jag inte?).

Vidare är inte avgifter tillåtna. Sålunda tas ofta barn med problem i lika hög grad in på friskolor. En del menar t o m att detta sker i högre grad, kanske då dessa söker förhållanden som kan bli en räddning. Poängen är i alla fall att systemet är sådant att ingen diskrimineras att inte gå i friskola (utom för dans- och musik-kompetens, om man nu kriterier gällande kompetens bär kallas för diskriminering?).

Statistiken grundar sig alltså på att vissa friskolor utesluter de som är dåliga på dans. Detta torde i praktiken även en kommunal skola kunna göra. Teatergymnasiet i Angered t ex. Till enstaka friskolor söker sig vidare muslimer, till andra kristna. På idrottsgymnasier krävs inga särskilda färdigheter, även om naturligtvis de som utövar idrott oftare än andra söker sig dit.

En sak som skulle kunna leda till att föräldrar från en lägre socialgrupper i högre grad skulle vara på kommunala skolor kan ju vara att dessa i mindre grad engagerar sig för att förändra och påverka sina liv. Det har visat sig vara så, och är naturligtvis inte bra. Men samtidigt har jag inte sett att det är så på de skolor jag varit på. Jämnstora grundskolor i exakt samma område - grannar - där andelen invandrare i friskolan varit högre trots att det inte varit muslimska skolor, ja även för kristna skolor har det varit så.

Betänk att de fattiga invandrare som går i både exempelvis muslimska och andra friskolor gör det för att de är besvikna på den kommunala skolornas kvalitet. Alltså är argumentet att mer kravlösa som inte flyttar till de bättre (enligt skolverket och utredning i länk nedan) skolorna, nämligen friskolorna, att dessa som stannar i högre grad har en så att säga lägre social position. Men det finns inget som aktivt eller materiellt segregerar.

(Tvärtom har mycket segregation försvunnit genom rätten att välja skola! Se bara skolorna i centrala Stockholm. En i högsta grad social skolpolitik, till skillnad från en kollektivistisk- systemkramande vänsterpolitik.)

Att man når ett bättre resultat i undervisningsverksamheten på friskolorna beror, så vitt jag kan se, på att dessa är en långt mer harmoniska som arbetsplatser med en tillfredsställd lärarkår och ett klimat i skolan där elever inte upplever skolan som en förvaringsplats.

Varför beslut för skolors verksamhet ska gå långa byråkratiska processer med ordinarie kommunalpolitiska remissförfaranden och dylikt, samt utan att de som fattar besluten ens har någon kontakt med den som äskar medel från det detta sker tills den långa processen är avslutad, ja det kan jag inte tro att någon rationellt kan försvara. Kan du? Fråga lärare på skolor vad kommunen betyder för dem och du får i bästa fall ett cyniskt skratt. Fråga motsvarande på en friskola vad styrelsen där betyder och du kommer att få ett positivt svar. Friskolor har mindre klasser än kommunala skolor, men personalen på kommunala skolor kan inte påverka detta! Inte ens rektorerna! Det är politrukernas område. De man aldrig ser.

Om du inte vet hur en skolförvaltningen fungerar i jämförelse med styrningen av en friskola, tänk "Rosenbad", tänk "Freivalds".

Jag antar att några procent, kanske 5, går i friskolor. Troligen lite fler på gymnasier. Har glömt dessa siffror. Det vore enligt min mening okej om 90-100 procent gick på friskolor. Reinfeldt vill visst först få kommunala skolor att fungera bättre, med mera pengar. Leijonborg vill stoppa nya religiösa friskolor, innan man stramat upp regelverk och kontroller. Jag tycker att borgarna är defensiva, men ni som bara vill ha kommunala skolor av skäl som att alla ska ha det lika krasst, att det ska vara en "demokratisk kontroll" (för V lika med politikerstyrt) och andra ergument förändrar inte det faktum att friskolor fungerar enormt mycket bättre. Det finns en rad utredningar som visar detta också, att friskolor styrs och fungerar bättre som organisationer.

T ex denna (pdf) rapport (av 1035 kommunala och 54 friskolor) som drogs tillbaka av minister Baylan ("kvalificerat" ministerstyre eller? demokratiskt eller "bananrepublikskt"?) samt en ganska nylig skolverksrapport som Baylan stoppade innan den släppts. Vet inte om eller var på nätet den senare finns.

//M

Anonym sa...

Matilda Detta ur sammanfattningen av skolverksrapporten mste väl besvara din fråga ganska väl, att det är en skillnad i kvalitet till friskolors fördel.

"Själva effektivitetsmåttet beräknas genom att jämföra skolor med lika eller sämre tillgång till skolresurser med varandra. På så sätt erhålls relativa effektivitetsmått. Två urval av skolor analyseras. I det första urvalet ingår både kommunala och fristående skolor medan det i det andra urvalet enbart ingår kommunala skolor. Enligt studiens resultat finns det 29 (2,8%)kommunala grundskolor och 18 (33%) fristående grundskolor som är fullt effektiva, dvs. dessa skolor presterar bästa möjliga resultat jämfört med andra skolor givet till-gängliga resurser."

Mitt svar ovan sa även att inga skolor enligt skollagen kan hindra antagande av särskilda sociala grupper och att detta kontrolleras på nationell nivå (just lagens nivå). Vidare är inte avgifter tillåtna, så vilka är de segregerande funktionerna, menar du?

Polhem sa...

Varifran har vanstern fatt uppfatningen att forbud loser alla problem.
Kommunala skolor suger - forbjud alternativen.

Humus sa...

Högern vill att alla ska behandlas lika.
Vänstern vill att alla ska behandlas tills de blir lika.

Lennart Regebro sa...

Jaha, det offentliga skolan utarmas av privatskolor säger Esbati.

Varför blir kommunala skolor bättre av att det finns privatskolor i samma kommun? Enligt Esbati så skall det ju vara tvärtom.

Vänstern blundar för verkligheten som vanligt. Det är så tröttsamt.

Anonym sa...

"Varför blir kommunala skolor bättre av att det finns privatskolor i samma kommun?"

Belägg?

Anonym sa...

"Vad jag diskuterar är att systemet upplöser möjligheterna att erbjuda sammanhållen och god offentlig utbildning. Finansieringen kommer från det offentliga, men det går inte att ta ett helhetsgrepp om skolan, segretationen ökar, osv."

På det hela taget tror jag att det är väldigt svårt att erbjuda en sammanhållen och god offentlig utbildning oavsett vem det är som är huvudman för skolan. Visst ska det vara en målsättning. Men till syvende och sist är det människorna som verkar inom en skola som avgör kvalitén på utbildningen.

Jag ifrågasätter inte att det finns välfungerande kommunala skolor som styrs av en förnuftig, politiskt tillsatt, skolnämd ute i kommunerna. Men att påstå att det inte skulle finnas exempel på motsatsen är ju också direkt förnuftsvidrigt. En skolnämd som har ett gott samarbete med skolledning och lärarkollegium kan fungera utmärkt. Men ibland kan det fungera dåligt.

I de läget ser jag inte varför exempelvis en huvudman som kanske är en kooperation eller varför inte ett aktiebolag skulle kunna sköta skolverksamheten bättre. Då kan vi få en konkurrenssituation som stimulerar fram förbättringar. Konkurrens fungerar på alla andra områden - varför inte på skolans?

Sen ska jag givetvis inte göra mig dummare än vad jag är. Det är klart att betygsintag till friskolor fungerar som en effektiv uteslutningsmekanism. Man kan med betygsintag så att säga exkludera "problemeleverna". Detta tycker jag emellertid i hög grad sammanhänger med skolpengens utformning.

Med en odifferentierad skolpeng så kommer det alltid att vara så att friskolorna strävar efter att bara ta in de "oproblematiska" eleverna. Därför tycker jag att man borde differentiera skolpengen så att även elever med särskilda behov blir intressanta.

Sedan så kan jag bara göra en helt personlig reflexion. Och det är att man i egenskap av förälder såklart vill att barnen ska få den bästa tillgängliga utbildningen som står till buds. Det tycker jag är en helt naturlig strävan. Därför har jag förståelse för de föräldrar som väljer att placera sina barn i friskolor som präglas av ett bättre lärandeklimat än de offentliga skolorna.

Anonym sa...

"Med en odifferentierad skolpeng så kommer det alltid att vara så att friskolorna strävar efter att bara ta in de "oproblematiska" eleverna. Därför tycker jag att man borde differentiera skolpengen så att även elever med särskilda behov blir intressanta."

Jag ser att jag här inte riktigt utvecklade vad jag menar. Jag vill föregripa kritik om att det skulle handla om någon "profitjakt" för det är inte alls vad jag menar. Det jag menar är att med en odifferentierad skolpeng så måste friskolorna avsätta pengar för elever med särskilda behov som tas från den "gemensamma potten" vilket då går ut över all annan verksamhet.

Då tappar skolorna elever. Med en differentierad skolpeng så belastar inte på samma sätt ett antal elever med särskilda behov den allmänna nivån i undervisningen på skolan. Men som sagt. Att alla ska få en likvärdig utbildning är givetvis en bra målsättning. I praktiken så kommer man inte undan att det kommer att existera skillnader. Jag har bland annat tagit upp regionala skillnader i och med att jag berättade om den skola jag själv gått i.

Anonym sa...

"Nej, inte riktigt. Ty i byn Erkheikki kunde man inte respektera demokratiskt fattade beslut. Man grundade en kooperativ privatskola ("friskola").

Denna skola har alltså kommit till utan nnågot demokratiskt beslut i kommunen. Hur jag än röstar i nästa val så kan jag inte rösta för nedläggning av Erkheikki skola. Men likförbannat drivs den av mina skattepengar. Skattepengar som skulle göra mycket större nytta i Pajala Centralskola.

Kan herrar liberaler inte se problemet i att skattepengar ställs utanför all demokratisk kontroll?"

Herrar liberaler är, om jag får tillåta mig att tala för hela bunten, inte dumma i huvudet om du tror det. Jag är öppen för att tala om både för- och nakdelar. Jag är överhuvudtaget inte intresserad av att föra debatter där argument och resonemang görs till bisak och pajkastning till huvudsak.

Det är dock något som i hög grad präglar tonen här på bloggen och det skulle såklart vara trevligare om en anständig debatt kunde föras. Den som är intresserad av att föra samtal diskuterar jag gärna med. Och visst kan jag tillstå att det låter lite tokigt att resurser slösas i onödan i Pajala.

Sedan säger du att det tillhör demokratins ABC att det i demokratisk ordning ska beslutas om hur offentliga medel ska spenderas. Okej. Det kan jag väl tillstå är huvudregeln. I fallet med friskolor blir dock ett sådant resonemang lite problematiskt. Vad det i praktiken innebär är att kommunerna får ett slags veto och att någon fri etableringsrätt, givet att man uppfyller alla krav som ställs på en friskola, i praktiken inte existerar.

Sedan kan du ju se saken ur de personers perspektiv som tar strid för sin byaskola. Faktum är att byaskolan och lanthandeln i många byar är det som vitaliserar en bygd. Att lägga ner någondera är att utdela en dödsstöt mot bygden. Ditt perspektiv kan då sägas vara ett centralortsperspektiv. Jag antar att du bor i Pajala för egen del? Har jag rätt?

Här är det ju tydligt var konfliktlinjen går. Den går mellan en majoritet med ett mycket svagt intresse för utvecklingen i byarna inom kommunen och en minoritet som bor i dessa byar. Det känns som att man inte behöver vara alltför klipsk för att se varthän majoriteten kommer att luta. För dem låter det väl tämligen oproblematiskt att "byaungarna" får pendla in till centralorten för att gå i skolan...

Anonym sa...

En lösning på hur man ska undkomma att etablering av friskolor så att säga belastar den kommunala nivån i onödan är att tillskapa en lagstiftning som reglerar det hela. Man skulle då kunna tänka sig att man uppställer ett rekvisit i denna lagstiftning som säger att etablering bara får ske i det fall där de kommunala extrakostnaderna inte är uppenbart oförsvarliga.

Sedan gäller det bara att definiera vad som ska betraktas som uppenbart oförsvarligt. Kommunen bör dock hållas utanför tillståndsgivningen. Istället bör rätten att utdela etableringstillstånd tillkomma någon lämplig myndighet och kunna prövas i de allmänna domstolarna. Då slipper man undan politiserade beslut och får en mer rättvis prövning.

Anonym sa...

De skolor som sedan får ett etableringstillstånd ska dock givetvis inte vara säkra på att få behålla sin skola för all framtid.

Kommunen måste alltid ha rätt att i sin tur pröva om verksamheten är rimlig. Samma kriterier som ska vara uppfyllda för att en skola ska få etableras bör då kommunen visa att de inte längre är uppfyllda. Vid avvecklingsbeslut måste dock hänsyn tas till de elever och personalen som går i skolan.

Så nu har jag delgivit mina synpunkter. Som princip är jag för friskolor. Brister i dagens system ska åtgärdas genom att:

1. Differentiera skolpengen

2. Underställa etableringen av friskolor en rimlighetsbedömning som tar hänsyn till deras påverkan på den kommunala nivån.

Synpunkter?

Simon Fors sa...

"Jag antar att du bor i Pajala för egen del? Har jag rätt?"

Nej, bor i en by fyra mil utanför centralorten. Och "min" byskola lades ner för några år sedan. Inte en dag för tidigt, skulle jag vilja säga! Det är ett i det närmaste kriminellt slöseri att driva en skola för ett tiotal elever när en större och bättre skola finns bara fyra mil därifrån. Så jobbigt är det inte att pendla.

Förresten så vill jag ha en kommunal enhetsskola. Lika lite som vi ska ha konkurerande domstolar och polisstyrkor ska vi ha konkurerande skolor.

Anonym sa...

"Förresten så vill jag ha en kommunal enhetsskola. Lika lite som vi ska ha konkurerande domstolar och polisstyrkor ska vi ha konkurerande skolor."

Jag antar att den uppfattningen vilar på samma grund som de som Ali tagit upp. Problemet som jag påpekat är att en kommunal enhetsskola som ger lika bra möjligheter för alla elever inte är någonting annat än en utopi.

Det känns mer som att det är ryggradsreflexer som det här handlar om.

Privata företag - dåligt.

Skola i annan regi än offentlig -dåligt.

Sjukhus i annan regi än offentlig - dåligt.

Jag kan dock erkänna att det finns liknande tendenser på den borgerliga kanten. Ryggradsreflexer som säger att alla kommunala skolor är dåliga och alla friskolor är bra. Båda inställningarna är såklart tydliga tecken på en total brist på rationellt tänkande.

Först när man ser bortom formerna och istället till innehållet kommer man någon vart. Det är i vart fall min uppfattning.

Lennart Regebro sa...

Frågan om belägg om att konkurrens är bra öven för kommunala skolor besvaras härmed genom en hänvisning till Skolverket, som två gånger har lagt fram en rapport som visar just detta. Två gånger, därför att kolminister fick spel och krävde att dom skulle göra om rapporten. Det gjorde man och kom fram till samma sak.

Stor debatt var det, båda gångerna. missade du den?

Anonym sa...

fr tt idag.
en gång till bekräftas det som esbati skriver om o som borgarna inte vill få in i huvet. men det är klart, frågan är framför allt om man bryr sig.

/j

*
Fristående och kommunala skolor börjar likna varandra allt mer i konkurrensen om eleverna, enligt en ny rapport från Skolverket.
Från början erbjöd friskolorna ofta en speciell pedagogik, som Montessori eller Waldorf. Men i dag har de allra flesta friskolor en allmän inriktning medan allt fler kommunala skolor erbjuder olika profiler och inriktningar. Därför är det inte huvudmannaskapet, ägandeformen, som är det avgörande för kvaliteten, enligt Skolverket.
En av farhågorna med friskolor har varit, och är, att de ska leda till ökad segregering. I kommuner med många skolor att välja mellan har uppdelningen ökat, så att elever med viss bakgrund, vissa svårigheter eller viss begåvning samlas i samma friskola.
- Men segregeringen är inte enbart ett resultat av fristående skolor, utan en konsekvens av möjligheten att välja skola över huvud taget, säger projektledaren Karin Wahlström i ett pressmeddelande.

Anonym sa...

Alla de som har valt friskola framför kommunal skola har valt fel enligt Ali. Politikerna vet bättre än folket.

Vänstern säger att friskolorna leder till att vissa elever(läs den hemska överklassen) får bättre undervisning, men sen i nästa mening så säger man att friskolorna är sämre än de kommunala. Hur går detta ihop?

Anonym sa...

Ali, jag läste just allt skit du skrivit, o undrar bara om du ens vet hur det är att leva eller gå på en av de skolorna du smutskastar, tex Sigtuna eller Lundsberg?
Verkar mest som att du bara tycker en massa utan att ha kollat upp det, eller står på en fast grund.
Jag kan tala om att jag går på en av dessa skolor,o kan berätta att jag gått på kommunal skola också, och den var inte alls på långa vägar så bra som den skola jag går på nu, och undervisningen är så mycket bättre, så för mig var det ett självklart val att gå där. Om föräldrar väljer att låta sina barn gå där, är det väl deras ensak.
Tycker bara inte att folk ska debattera som dom gör om dessa skolor, man kan läsa på flera ställen där folk talar nedvärderande om dem, och det märks så tydligt att ni inte har en blekaste aning om hur skolorna är invändigt. Så varför ska du bry dig, det drabbar ju inte dig eller ngn annan i din närhet att vi som vill, går på dessa skolor, eller? Vad är det som stör er att dessa skolor finns, och att folk går på dom.. det kan man ju undra...

Anonym sa...

måste bara få säga en sak till er som debatterar mot våra "snobbiga privatskolor".....
Lägg ner eran offerdebatt och börja bry er om sånt som påverkar hela Sverige istället, och sånt som ni idioter vet ngt om...
Att ni ens orkar bry er.
o by the way -
PRIVATSKOLOR ÄR SVERIGES FRAMTID!!!