söndag, januari 28, 2007

Från Irak till Iran

En bekant skickade några bilder från gårdagens massdemonstrationer i USA mot Bushs ockupationskrig i Irak. Jag lägger upp dem längre ned. Som väntat var demonstrationen provocerande hårdbevakad, med cirklande helikoptrar ovanför och polismotorcyklar som ”började ’tjafsa’ med några av de mer vågade demonstranterna, rycka tag i dem och liknande”. En betydelsefull och glädjande manifestation under alla omständigheter. Motståndet mot Bushs krig har funnits hela tiden, också i USA. Men lögnspridningskapaciteten i den västerländska mediesfären är särdeles stor i USA, och de progressiva krafterna i USA har, trots ett respektingivande och innovativt arbete, haft det ännu svårare än i Europa. Nu gör ändå krigets verklighet sitt, irakierna fortsätter att göra hårt motstånd mot ockupationen och Bushs globala misslyckande – för vilket människor runt hela världen betalar ett högt pris i olika valutor – blir allt mer uppenbar.

Motstånd och protester spelar roll – för hur länge eländet ska pågå, för hur reaktionen mot kriget ska förvaltas i positiv riktning och för vilka handlingsalternativ som blir aktuella för den amerikanska ekonomisk-politiska eliten.

Det är något att ha i åtanke när denna elit – den centrala skiljelinjen går naturligtvis inte mellan de båda ”partierna” i USA, utan mellan tunga ekonomiska intressen och vanligt folks – nu så uppenbart och skamlöst arbetar på att skapa sig ett ”case” för att hantera massmordsfiaskot i Irak med ett bisarrt skådespel mot Iran, i syfte att vid behov angripa landet, döda hundratusentals människor och åter försöka skaffa sig skaffa sig kontroll över denna del av Mellanöstern, direkt, genom någon quislingregering, och/eller genom ”balkanisering”.

Nu spelas det häpnadsväckande nukleära kortet mot Iran. På samma sätt som i angreppsförberedelserna mot Irak, så öppnar alltså själva det välkontrollerade faktum att Iran saknar nukleär kapacitet, för ett angrepp.

Iran har – till skillnad från de med USA allierade länderna Indien, Pakistan och naturligtvis Israel – alltid understrukit att man inte önskar utveckla några kärnvapen. Iran har sedan starten undertecknat ickespridningsavtalet, som de tidigare nämnda länderna ställt sig utanför, där man förbinder sig att visa öppenhet i denna fråga, och samtidigt, enligt samma avtal erhåller en internationellt erkänd, ovillkorlig rätt, att utveckla civil kärnkraft. Detta inkluderar anrikning av kärnbränsle. Ändå är det i vår galna värld av imperiell mediehegemoni, möjligt att få försök att utveckla möjligheter att anrika uran, till något som ska stoppas – eventuellt med kärnvapenangrepp!

Nu är det därtill så, att inte heller det civila iranska kärnkraftsprogrammet tycks förlöpa särskilt väl. The Guardian beskriver i en artikel hur bland andra observatörer från IAEA kan konstatera att Iran står mycket långt från en anrikning. Något kärnvapenhot mot omvärlden finns inte ens teoretiskt, om Iran skulle vilja utveckla kärnvapen, vilket det inte har funnits några som helst bevis för. Men som Kurt Nimmo konstaterar i ett inlägg:
Naturally, the Guardian revelations will find their way to memory hole in short order and the Iran demonization effort, gleefully pimped by the corporate media, will continue in earnest, just as it did in 2002, as the neocons prepared to kill 650,000 Iraqis.
Nimmo länkar också till en längre artikel av Edward S Herman och David Peterson: Hegemony and Appeasement: Setting Up the Next U.S.-Israeli Target (Iran) For Another ‘Supreme International Crime’. (Uttrycket inom citattecken är den karaktärisering av angreppskriget, som används i slutdomen från Nürnbergrättegången). Det är en artikel som jag verkligen önskar att många kan ta sig tid att läsa igenom, fundera över och spara. Författarna tar sin utgångspunkt i det närmast ofattbara händelseförlopp som nu i rasande hastighet vecklas ut framför våra ögon (jag skrev om just det häromdagen); nämligen att krigshetsarna kör på med en nästan oförändrad propagandalögn, som dem som legitimerat angreppskrig alldeles nyligen:
The ease with which a supposedly independent media in a supposedly democratic society like the United States can demonize enemies and convert third- and fourth-rate official targets into major threats is almost beyond belief. And the collective amnesia of the establishment media enables them to do the same thing over and over again; they never learn, and most important never have to learn, because the collective amnesia they help instill in the society protects them against correction—an unending series of victories over memory in the exercise of “reality-control” (Orwell). This enables the media to serve as de facto propaganda agents of their state while still claiming to be independent watchdogs.
Sedan går de igenom och släpper nålstick för nålstick ut luften ur den stora lögnballong som också våra medier här i Sverige ihärdigt hjälper till att blåsa upp. Återigen: ta dig tid att läsa!

Samtidigt måste man alltid minnas att det är nödvändigt, men inte tillräckligt att veta mer. Fakta sparkar förvisso, men bullshit i strida strömmar kväver. Att veta är det första steget. Men utan organiserat motstånd, utan agerad motpropaganda, utan ställningstagandet som sträcker sig åtminstone till att dela med sig av det man vet och känner till några fler, kommer de härskande att kunna fortsätta ha ihjäl tusentals och åter tusentals. Och anledningen är trots allt enkel, som det uttrycks på en av bilderna från demonstrationen i Washington:
The world wants peace – a few men want to be very rich.
Det gäller att hindra dem från att bygga dessa rikedomar på ruinerna av miljontals andras liv och välfärd.

- - - - - - - - - - - - - - - -





11 kommentarer:

Anonym sa...

Från Irak till Iran...

Varför stanna där när vi vet var det börjar:

Why Fisk is wrong about Lebanon Why Fisk is wrong about Lebanon PDF Print E-mail
Click Name for Bio of Mike Whitney
Sunday, 28 January 2007
by Mike Whitney

“This is how the 1975-90 conflict began in Lebanon. Outbreaks of sectarian hatred, appeals for restraint, promises of aid from Western and Arab nations and a total refusal to understand that this is how civil wars begin”.
Robert Fisk, “World ignores Signs of Civil War in Lebanon” UK Independent 1-27-07


Robert Fisk is all wrong about Lebanon. The country is not on the brink of another “civil war”. It's been subsumed in an “imperial war” engineered in Tel Aviv and Washington. He’s also mistaken in thinking that the Paris 3 Conference is designed to “save” Lebanon from the mountain of debt which piled up after Israel’s destructive 34 day war. The real purpose of the $7.6 billion in loans is to shackle Lebanon to the international lending institutions that are demanding additional taxes on the poor, more privatization of state-run industries, and restructuring the economy to meet the requirements of the global banking elite.

According to a recent article by Chris Marsden in countercurrents:

“Only a fraction of the loans will be spent on reconstruction projects. Most will go towards servicing Lebanon’s short-term debt and therefore back into the coffers of the imperialist governments and financial institutions, while leaving Lebanon’s long-term debts to climb even higher. The rest will go into paying the Lebanese army (and security services) in order to suppress the opposition in the Shia areas in the south of the country. And, once again, any money given will be made conditional on the government implementing the reforms demanded by the IMF and World Bank.”



This is the real war — the class war — that continues to be directed at the people in developing world.

How many times have we seen the World Bank and IMF swoop down on their prey after a nation has been savaged by war only to apply the vice-grips of massive debt and set up another corporate colony? The rise of sectarianism and the “clash of civilizations” bunkum is just the mask that conceals the real struggle; the ongoing war and exploitation of the people who have no voice in government.

Here’s a question for Fisk: Is there any doubt now that the US and Israel used the UN to push Syrian troops out of Lebanon just so they could execute their bloody plan to invade the country and set up a puppet regime in Beirut? Or was that merely a coincidence?

And, is there any doubt that World Bank president, Paul Wolfowitz, knew that he would be used in Phase 2 of the assault on Lebanese sovereignty by providing more economy-busting loans?

The US military is just the left hand of the banking establishment. One hand washes the other.

It’s the perfect system; the US-Israeli war machine flattens an entire country and then their buddies in the in the corporate-banking business rake in the profits from loans and reconstruction contracts. At the same time, they insist that the “New Lebanon” be rebuilt according to the neoliberal model; the same economic model that has kept Latin America and Africa in abject poverty for 2 decades.

Fisk is wrong; it’s not “sectarian hatred” that is driving the war, but outside powers that are using their proxies within Lebanon to achieve their geopolitical objectives. In other words, this not the beginning of civil war, but a continuation of the 34 Day war; the deliberate pulverizing of Lebanon to create an US-Israeli protectorate in a critical area of the Middle East. Future pipeline corridors and regional hegemony require a compliant pro-western government in Beirut. That’s why the Bush administration has armed and trained the massive security apparatus of Prime Minister Fouad Siniora, so he could succeed where Israel failed, by crushing Hezbollah and the pro-democracy movement.

On the other hand, Hezbollah is demanding that the Siniora respect the constitution and step down to allow for the formation of a unity government. That is what is REQUIRED under the law (after six members of the Parliament walked out, it effectively disbanded the government) and that is why Hezbollah has been camped out in the center of the city since December 1.

If the Bush administration was serious about democracy, they’d throw their support behind the opposition. (Hezbollah and Michel Aoun’s Free Patriotic Movement) But then we know what happens when the will of the people clashes with the aims of the administration. (check the war against the democratically-elected government of Hamas)

Siniora’s political base is limited to Sunnis, some parts of the Christian community, and the Lebanese business elite (Hariri). Some of them like, Samir Geagea, “the ex-civil war militia killer” are connected to right-wing extremist organizations. These are the groups who stand to benefit the most from an open confrontation with Hezbollah. Washington needs them to conceal its dirty war; a war that Bush stepped up last week when he authorized the CIA “to take covert action against Hezbollah as part of a secret plan to help the Lebanese government prevent the spread of Iranian influence. Senators and congressmen have been briefed on the classified ‘non-lethal presidential finding’ that allows the CIA to provide financial and logistical support for Prime Minister, Fouad Siniora”. (UK Telegraph)

Consider this: Siniora is freely violating Lebanese sovereignty to conduct covert operations against the very people (Hezbollah) who stood alone in defending Lebanon from Israeli invasion. Additionally, he is accepting this “assistance” from the United States knowing that it was the Bush administration that provided the laser-guided munitions and cluster-bombs which were used to kill Lebanese nationals just months ago.

And one last thing; despite his promises, Siniora has made no effort to help the poor Shias in the South rebuilt their homes and communities. Much like the victims of Katrina, the Shia have been left to languish in the ruins created by Israel’s relentless bombing raids.

Is it any wonder why Nasrallah and Aoun want to get rid of Siniora?

It should be noted that the Bush administration sees no inconsistency in a policy that supports Sunnis in Lebanon, but Shias in Iraq. The rule of thumb appears to be: “If our actions create greater mayhem and suffering for Muslims, then we are on the right course.”

Hezbollah chief, Hassan Nasrallah, has wisely ordered his people to stop their acts of civil disobedience and to get off the streets to avoid further violence. Three Shias were reportedly killed by snipers at the university. Already we can see the familiar tactics which have been used in cities in Iraq.

Nasrallah, is portrayed in the western press as a provocateur, but he has kept the peace for the last 2 months and is committed to preventing another civil war. Just days ago, he told his people, “Even if they kill 1,000 of us, we will not use our weapons against them.”

He also added, “We have the political, popular and organizational strength to bring down the unconstitutional government at any time. What has prevented the fall of this government is not the support of the western powers but the opposition’s will to preserve civil peace in the country.”

But it’s likely that Nasrallah will not be able to stop the fighting; already events are beyond his control. Washington is preparing to open another front in its ongoing war on terror and is looking for a showdown with Hezbollah. The neoconservative ideal of “creative destruction” is now in full-flower and has extended the conflict from the northern tip of Afghanistan to the southern coast of Somalia swallowing up an immense swath of the Middle East and Central Asia. This is the “total war” the neocons promised when Bush took office.It isn’t civil war, but the calculated destruction of an entire region by the imperial powers.

Christian BK Aasvestad sa...

Ali,

du skriver att "Iran har [..] alltid understrukit att man inte önskar utveckla några kärnvapen."

Är detta verkligen trovärdigt?

Är det en tillfällighet att Bush utmålar Irak, Iran och Nordkorea som ”Ondskans axelmakter”, sen invaderar USA Irak som inte har kärnvapen, men inte Nordkorea som doe flesta anser har kärnvapen?

Jag tror inte som vissa NeoCons hävdar att Iran vill utveckla kärnvapen för att utplåna Israel, så galna är själv inte den iranska regimen.

Däremot tror jag att Iran kan tänkas vilja utveckla kärnvapen för att undvika en amerikansk invasion.

Anonym sa...

Iran har till skillnad från apartheidenklaven Israel och USA aldrig hotat någon speciellt inte apartheidstaten som HAR flera hundra kärnvapen riktade mot Teheran och ständigt hotar med invasion.

Detta vet givetvis även folkmordsapologeten Aasvestad och hans sionistiska vänner som nogsamt undviker varje tänkbar konfrontation i frågan.

Men på en punkt kan jag hålla med honom:


Med tanke på den eskalerande krigshetsen och hot om utplåning från fanatiska sionister i både Tel Aviv och Washington vore det dumt att INTE överväga det enda som skulle kunna undvika ett nytt världskrig.

En terrorbalans skulle ounvikligen på sikt leda till ett någorlunda fredtillstånd vilket i sin tur innebär apartheidstatens kollaps.

En rasistisk apartheidstat överlever endast i en hotfull miljö av permanent undantagstillstånd och militär övermakt.

Det förklarar möjligen varför massmördarna i Tel Aviv förkastar varje invit till fredsdialog och istället med frenesi ökar takten i den etniska rensningen av icke-judar.

Christian BK Aasvestad sa...

Väl, Mika, till skillnad för dig så vågar åtminstone den här "folkmordapologeten" stå för vad han skriver med fullt namn.

Det säger en hel del.

Eller är du rädd för att bli stämd för förtal om du skriver i ditt eget namn?

Anonym sa...

En bedömning av Alis trovärdighet bör baseras på faktumet att han (med ett medvetet knapptryck) släpper in två meter långa antisemitiska kommentarer från Mika (under annat namn), men censurerar de flesta som kritiserar Alis Isralhat och association med antisemiter som Mika.

Sorgligt för vänstern...

Amanda sa...

Kreativ förstörelse har väl egentligen alltid varit en revolutionär vänsteridé. Jag fattar inte vad den har med s.k. neocons att göra.
Det är sorgligt att se med vilken energi och vilket engagemang personer som Ali går in för att visa att ondskan kommer från väst - USA - medan alla dessa förtryckarregimer världen runt bara begår sina våldsdåd i rent självförsvar. Det är deprimerande.

Jag läser med intresse Christopher Hitchen och hans kloka slutsats:"...att hans politiska grundsyn inte har förändrats nämnvärt sedan 70-talet, och att det snarare är vänstern som övergivit sina principer om "sekularism, feminism och demokrati", till förmån för antiamerikanism och "islamisk jihad".
Att "min fiendes fiende är min vän" tycks vara den dominerande drivkraften.

Peter Björkman sa...

amanda

Kreativ förstörelse = revolutionär vänsteridé. Njae, hur menar du då?

Däremot behövs det en positiv vänstervision. Vad vilja socialisterna? Varför är socialism den vettigaste vägen att gå och hur bör den beträdas?

Rätt många tror benhårt på en idé som grundar sig på den storslagna tanken att det ultimata samhället är här när utbud möter efterfrågan i perfekt konkurrens. Så ser det ju också ut i nationalekonomins diagram.

Det finns också en annan tanke som bygger på: "av var och en efter förmåga, till var och en efter behov". En tro på förnuftet och möjligheten att planera ett utfall som gynnar människan och människovärdet.

Jag tror att den senare visionen är bättre än den förra. Ärligt tror jag också att mer DEMOKRATISK socialism skulle kunna leda till en något mindre krigisk värld. (Något paradis lär ingen politisk ideologi kunna skapa)....

eldh sa...

Det verkar tyvärr som att du tror att allt kommer att bli bra om USA bara försvinner ur Irak. Men USA har förstört landet Irak. De kom till ett vidrigt men helt land och har förvandlat det till ett vidrigt och trasigt land. Det hjälps inte av att USA försvinner. Den svåraste uppgiften ligger i framtiden. Irak måste repareras. Personligen tycker jag att detta är USA:s ansvar, men det är världssamfundets ansvar att se till att de tar detta ansvar på allvar.

Anonym sa...

"Anonyme" apartheid-christian i farten igen...

Hur många är du idag?

Amanda sa...

Peter Björkman frågar: "Kreativ förstörelse = revolutionär vänsteridé. Njae, hur menar du då?"
Det står i slutet av den långa drapan "creative destruction". Jag kan ha tagit helt fel, men jag har för mig att t.ex. tyska Rote Armé Fraction på 70-talet försökte revolutionera samhället genom att initiera kaos.
Det finns få tankar som är mer tilltalande än "av var och en efter förmåga, till var och en efter behov". Tyvärr är det en utopisk idé som jag tvingats förkasta. Man kan försöka sträva efter det, men varje försök att skapa ett system avsett att förverkliga den leder till förtryck.
Vem avgör vad jag kan prestera?
Vem avgör vad jag behöver?
Att de frågorna måste besvaras är uppenbart och de kan inte besvaras av berörda personer, eftersom de ju faktiskt innebär att jag kan komma att ställa krav på att du ska ge mig mer än vad jag vill (förmår) ge dig.
Om vi var helt säkra på att vi människor kunde se helt objektivt på våra egna och andras behov och förmågor då vore det realistiskt, men så är det inte. Tror man det är man inne i religionens sfär.

Anonym sa...

I Irak för USA krig mot fanatiska muslimer, både shia och sunni (som dessutom i förskräckande omfattning sysslar med att mörda varandra). Självfallet nog utsätts muslimer ibland för diskriminering och mobbning i USA - idioter finns det överallt. Ändå vågar jag påstå att muslimska invandrare har det mycket bättre i USA än i Europa, inklusive Sverige.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. I USA finns 5-7 miljoner muslimer, de flesta svarta och födda i landet. Det handlar alltså om kanske 2 procent av befolkningen. Enligt de flesta källor - dock inte alla - är muslimerna bättre utbildade, tjänar mer och har det i största allmänhet bättre än snittet. Arbetslösheten är mer eller mindre försumbar.
I Sverige har vi kanske 300 000-400 000 muslimer, de flesta från Bosnien och Mellanöstern. Proportionellt kanske lite fler än i USA. Men i Sverige har integrationen misslyckats (vilket Fredrik Reinfeldt erkände i sin regeringsförklaring).
Arbetslösheten bland invandrarna, muslimer och andra, är skyhög.
Tusentals, särskilt bland de äldre, kan ingen svenska och tillbringar tröstlösa dagar med att titta på tv - med parabolen riktad österut.
Brottsligheten, som fallit dramatiskt i New York, en stor invandrarstad, har krisproportioner i Malmö - en annan stor invandrarstad. Det är på väg åt helvete, säger polisen - och andra storstäder är inte speciellt mycket bättre.
Varför är det så? Varför är Sverige sämre än det hemska USA på att ta emot nykomlingar?
Två huvudanledningar:
}Toleransen mot religioner är större i USA, där det anses naturligt att tro på en högre makt - medan svenskarna fnyser föraktfullt även mot kristendomen.
}Ingen står i vägen. Inte fackets hårda krav, inte arbetsgivarna som i alla tider tvingats anställa folk med namn de inte kunde stava till.
Sanningen är att även illegala invandrare (det finns 12 miljoner av dem) har lätt att få jobb. Det beror till inte ringa grad på att rika jordägare, fabrikörer, hotell, restauranger och andra vill ha billig arbetskraft som pressar ner lönerna för alla.
Man tar inte hand om människor så bra som man borde i världens rikaste land och situationen är på väg att bli ohållbar.
Insiktsfulla kommentatorer som Ronald Reagans bästa talskriverska, Peggy Noonan, hävdar att man kanske borde ta paus, stoppa flödet, syssla med integration, staga upp samhället.
I Sverige är problemet annorlunda. Vi har tagit för väl hand om för många: passiviserat, diskriminerat och tillåtit överutnyttjande av ett system som dessvärre är skräddarsytt för överutnyttjande. Vi tog in för många, för fort. Även vi borde säga stopp och på allvar jobba på det som kallas integration, men egentligen stavas JOBB, JOBB.
Vi måste få invandrarna i jobb. Sluta stå i vägen!