Wild, but not particularly Fresh

Advokat Toivo Öhman undersökte som bekant villkoren för de anställda på det numera berömda företaget Wild n’ Fresh, och kunde konstatera att dessa på samtliga punkter var sämre än dem som stadgades i kollektivavtalet. (Här en kommentar om det)

Detta tyckte den borgerlighet som nu kör hårt för att på bred front rulla tillbaka de fackliga rättigheterna – till exempel genom att få bort rätten till sympatiåtgärder – var ganska trist. Därför har nu den aggressivt antifackliga nyhögerstiftelsen med det ironiskt valda namnet Centrum för rättvisa, under ledning av tidigare Muf-ordföranden Gunnar Strömmer, tagit sig an fallet och pungat ut för en ny utredning, som lägligt nog kommit fram till motsatt resultat. Villkoren på Wild n’ Fresh sägs vara bättre på nio områden av tio, jämfört med kollektivavtalet.

Den som gör sig besväret att faktiskt läsa rapporten noterar dock att denna jämförelse är helt farsartad. Huvudskälet till det funna resultatet illustreras av detta:

2.3 OB-ersättning
OB-ersättning har hittills inte aktualiserats för någon av de anställda hos Wild ’n Fresh

2.4 Extra ledighetsdagar och helglön
Extra ledighetsdagar och helglön har hittills inte aktualiserats för någon av de anställda hos Wild ’n Fresh

2.6 Kostförmåner
Kostförmån har hittills inte aktualiserats för någon av de anställda hos Wild ’n Fresh

2.8 Föräldralön
Föräldralön har hittills inte aktualiserats för någon av de anställda hos Wild ’n Fresh eftersom ingen av dem har arbetat mer än tolv månader och inte heller har haft barn.

Och rutinmässigt skriver man in i rapporten:

Om så skulle bli fallet framöver avser Wild ’n Fresh dock, enligt uppgift, att tillämpa de villkor avseende [XYZ] som följer av det vid var tid gällande Kollektivavtalet.

Alltså allvarligt fucking talat! Villkoren är enligt rapporten lika bra som kollektivavtalet eftersom ägaren säger att hon tänker betala OB-ersättning fastän det inte finns något avtal om det.

Poängen med kollektivavtalet är förutom att stadga en lägstalön, just att det täcker arbetstagarnas rättigheter på många olika områden, där lagstödet är obefintligt eller rudimentärt. Och poängen med trygga arbetsvillkor är att man kan veta sina rättigheter innan en situation uppstår, och inte behöva gå och be om saker vid varje enskilt tillfälle, och då, ”enligt uppgift”, få sin rätt tillgodosedd.

Detta är självklarheter. Men tanken är att få ut rubriken – ”detaljerna” behöver man inte bry sig om, ifall mediegenomslaget kommer. Och i dagens mediesituation så funkar det förstås utmärkt för reaktionärerna att räkna med det.

Jag upprepar det jag skrev förut:

Den erbarmliga rapporteringen från denna konflikt visar att Hotell- och restaurangfacket inte bara slåss för de restauranganställdas villkor, utan också för den fackliga styrkan som sådan, i en tid då samhällseliternas (in)ställning påminner om förkrigstiden och den mediala dagordningen är ett eko av dessas intressen.