Medierapporteringen om oppositionens alternativa vårbudgetar har idag huvudsakligen präglats av idioti och saknar i stort sett värde för de medborgare som vill informeras om och kunna bedöma politikens innehåll.
Den journalistiska flocken har idag främst rusat i riktning mot frågan om ”oenighet” i opposition – alltså det faktum att vi har ett parlamentariskt system i Sverige och tre olika oppositionspartier inom detta system.
Det tycks även vara svårt att förstå skillnaden mellan vårbudgetmotioner och höstbudgetmotioner. De motioner som presenterats idag svarar på regeringens proposition om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Det blir alltså märkligt när journalisterna tror sig ha gjort en skjutjärnsaktig upptäckt när de rapporterar att exempelvis vänsterpartiets Ulla Andersson ”inte kunde ge besked om” exakta siffror på sammanlagda siffror. Det beror på att det inte är så vårens budgetmotioner är utformade. De siffrorna presenteras i samband med höstbudgeten.
I TV4 var man överens om att högre skatter skulle skrämma folk. ”Det har sagts att valet nästa år handlar om att vinna medelklassen”, sades det, utan att det nämndes vem som har sagt det. Nästan exakt samma formulering upprepades i SVT. Där likställdes också ”medelklassen” med ”mittenväljare”. Bägge begreppen är i huvudsak oanvändbara för politisk analys. Dessutom finns det stark skattevilja i befolkningen, om skatterna går till att stärka välfärden. Vilket de gör, om man för en vänsterpolitik. Om man inte höjer skatterna kommer den offentliga sektorn att svältas ut. Om man för den politiken och kallar den vänsterpolitik, då kommer folk att ogilla vänsterpolitik och rösta på högern. Och då blir det som nu: att ekonomin körs i botten medan de rikaste roffar åt sig. Och så börjar de som är ansvariga för den politiken att istället tala om muslimer, ungdomsbrottslingar och olydiga skolbarn.
Ett alternativ är att själv läsa igenom vänsterpartiets utmärkta vårbudgetmotion som skisserar en bred och konkret politik för framtidsinriktade investeringar. Eller åtminstone sammanfattningen.
By the way. Enligt de försiktiga marknadsmodeller som Riksdagens utredningstjänst använder, skulle vänsterpartiets politik leda till 40.000 färre arbetslösa i år och 50.000 färre 2011, jämfört med regeringens prognoser. Tillväxten blir också högre.
Men det är klart, med lägre arbetslöshet och högre tillväxt ”undergräver vi trovärdigheten i offentliga finanser”, som Anders Borg uttryckte det idag. Så här trovärdig har regeringens politik varit när det gäller att ge mest till de rikaste:
[DN][DN][DN][SvD][SvD][AB][AB]
Den journalistiska flocken har idag främst rusat i riktning mot frågan om ”oenighet” i opposition – alltså det faktum att vi har ett parlamentariskt system i Sverige och tre olika oppositionspartier inom detta system.
Det tycks även vara svårt att förstå skillnaden mellan vårbudgetmotioner och höstbudgetmotioner. De motioner som presenterats idag svarar på regeringens proposition om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Det blir alltså märkligt när journalisterna tror sig ha gjort en skjutjärnsaktig upptäckt när de rapporterar att exempelvis vänsterpartiets Ulla Andersson ”inte kunde ge besked om” exakta siffror på sammanlagda siffror. Det beror på att det inte är så vårens budgetmotioner är utformade. De siffrorna presenteras i samband med höstbudgeten.
I TV4 var man överens om att högre skatter skulle skrämma folk. ”Det har sagts att valet nästa år handlar om att vinna medelklassen”, sades det, utan att det nämndes vem som har sagt det. Nästan exakt samma formulering upprepades i SVT. Där likställdes också ”medelklassen” med ”mittenväljare”. Bägge begreppen är i huvudsak oanvändbara för politisk analys. Dessutom finns det stark skattevilja i befolkningen, om skatterna går till att stärka välfärden. Vilket de gör, om man för en vänsterpolitik. Om man inte höjer skatterna kommer den offentliga sektorn att svältas ut. Om man för den politiken och kallar den vänsterpolitik, då kommer folk att ogilla vänsterpolitik och rösta på högern. Och då blir det som nu: att ekonomin körs i botten medan de rikaste roffar åt sig. Och så börjar de som är ansvariga för den politiken att istället tala om muslimer, ungdomsbrottslingar och olydiga skolbarn.
Ett alternativ är att själv läsa igenom vänsterpartiets utmärkta vårbudgetmotion som skisserar en bred och konkret politik för framtidsinriktade investeringar. Eller åtminstone sammanfattningen.
By the way. Enligt de försiktiga marknadsmodeller som Riksdagens utredningstjänst använder, skulle vänsterpartiets politik leda till 40.000 färre arbetslösa i år och 50.000 färre 2011, jämfört med regeringens prognoser. Tillväxten blir också högre.
Men det är klart, med lägre arbetslöshet och högre tillväxt ”undergräver vi trovärdigheten i offentliga finanser”, som Anders Borg uttryckte det idag. Så här trovärdig har regeringens politik varit när det gäller att ge mest till de rikaste:
[DN][DN][DN][SvD][SvD][AB][AB]
3 kommentarer:
Hur definierar du som kommunist vilka som skall anses som höginkomsttagare? Brytgränserna för inkomstbeskattning går i år vid ca 28 000 respektive drygt 40 000 kronor.
I ett europeiskt perspektiv är löner på dessa nivåer inte särskilt höga. Många industri- och byggnadsarbetare tjänar idag mellan 30 000--40 000 kronor. Är det dessa kategorier som ni kommunister vill beskatta hårdare? Eller vilka är det ni talar om?
De flesta nationalekonomer är dessutom numera eniga om att det höga skattetrycket är skadligt för Sverige då det hämmar tillväxten, skaparkraften och viljan att arbeta. Under rekordåren på 50- och 60-talen hade Sverige ett skattetryck som var lägre än i de flesta OECD-länder. Var denna period - som för övrigt styrdes av era kompisar sossarna - verkligen så dålig? Varför vill ni då regera med dem? Är det makten som lockar?
De flesta nationalekonomer är dessutom numera eniga om att...För alla av oss som har läst nationalekonomi så betyder den frasen ungefär lika mycket som att de flesta Sverigedemokrater är eniga om att invandringen är ett problem.
Nationalekonomin är ju inte direkt den mest perspektivfyllda grenen, om man säger så. Lär dig modellerna utantill, sätt igång och derivera och det där med olika perspektiv kan du ju läsa om på ekonomisk historia eller nåt.
Antar att man kan översätta grafen till: "Arbetslösa, pensionärer och sjuka har det oförändrat. Bland de som arbetar så har de som tjänat mindre fått procentuellt mer." Precis som Alliansen lovade innan valet. Eller?
Det är lite märkligt att ni i vänstern vill att "fattigdom" ska vara ett relativt begrepp, men jämföra inkomstökningar i absoluta tal.
Skicka en kommentar