”Ersatt” president får ”snöpligt slut” – och allt visar sig vara Chavez fel

DN:s ledarsida följer upp och preciserar rubriceringen på nyhetsplats tidigare i veckan. Håkan Boström försöker sig på en kritisk blick, men ger upp och säger att allt är Chavez fel.

Fast lite var det den bortkuppade presidentens fel också, eftersom han ”radikaliserades”, fjärmade sig från ”beskyddaren” USA – landet som i decennier behandlat Honduras som en avkrok på sin egen bakgård, tillsatt och avsatt ledare och organiserat dödspatruller – och knöt an till det suspekta gänget ”vänsterpresidenterna” i Latinamerika. Fast det sistnämnda är förstås mest Chavez fel, eftersom han haft den dåliga smaken att inte bli vald och omvald som ”vänsterpresident”, utan också använt sin post till att ändra saker i enlighet med sina vallöften. Nåväl, det hela har lett till ett ”snöpligt slut” för Zelaya. Typ, synd. Lite som andra försök till ”reformism” i tredje världen fått ett ”snöpligt slut” med militärkupp och sånt som de håller på med i tredje världen. En sådan kupp, och därmed ett sådant ”snöpligt slut”, som den maktfullkomlige Chavez också råkade ut för, men som han på ett maktfullkomligt sätt – alltså genom folklig massmobilisering – lyckades undvika.

Kanske kan vi kalla Boströms inlägg en tragisk läxa i liberalism. Men vem ska lära sig?

- - - - -
Läs också Greg Grandin i The Nation:

For those who presume to rule behind the scenes, Zelaya took a step too far when he began to push for the convocation of a constituent assembly in order to democratize Honduras's notoriously exclusionary political system. Expectedly, these efforts were opposed by the national Congress and the Supreme Court, both of which are controlled by an inbred clique of career politicians and judges invested in keeping Honduran politics restricted--including members of Zelaya's Liberal Party. For its part, the US media seem intent on reporting on events in Honduras through the prism of its obsession with Venezuela's Hugo Chávez. The New York Times, for instance, ran an op-ed by free-market ideologue Alvaro Vargas Llosa, who claimed that the most unfortunate aspect of the coup is not that it derailed Honduran democracy but--wait for it--that it has allowed Chávez to defend democracy and thus claim the "moral high ground."