"Verklighetsmakeri"

Den högerpopulistiska ”kulturkamp” som KD-ledaren Göran Hägglund också försökte sig på i sitt tal i Almedal – med klart begränsad framgång får vi tillägga – har som bekant varit det stridsrop under vilken den danska högern gjort stora framgångar. I Norge är det Fremskrittspartiet som gjort greppet till sitt. Den senaste tiden har också några skribenter och akademiker på högerkanten stuckit ett vått finger i luften, känt de blåbruna vindarna blåsa, och anmält sig till förlig tjänst i det skepp de hoppas når regeringsmakt och vidare härligheter. Det är ju onekligen en utveckling med historisk precedens.

Tidningen Dagbladet har kört en serie om den utropade kampen mot ”kulturradikalismen”. Magnus Marsdal, författare till boken Frp-koden och utredare i Manifest Analyse, skrev i lördags ett utmärkt inlägg i serien:

En realistisk beskrivelse av Norge anno 2009 – med innstramminger i asylpolitikken, testing og atter testing i skoleverket, reklame i alle kanaler og somaliere som holdes i varetekt fordi de er … eh … somaliere – tyder på at Tojes krigsrop gjaller noen år etter at slaget har stått. Det betyr ikke at hans virkelighetsmakeri må mislykkes. Mye er mulig når euorpeiske høyrekrefter setter seg fore å mobilisere mot parasitter og syndebukker. Men hvem er det egentlig Toje snakker for, når han maler «folk flest» og «de brede lag» på sin mørkeblå krigsfane? De brede lag i Norge, 70-80 prosent av velgerne, støtter ikke Frp. Det kan heller ikke være «arbeiderklassen» Toje mobiliserer, overveiende rødgrønn som den er. Hvem representerer Asle Toje? Er det Fulbright-stipendiater, som ham selv og Aslak Nore? Er det fellesskapet av kristne, Camebridge-utdannede legesønner han viser til? Eller kan det være Frimurerlosjen, hvor den ambisiøse utenriksforsker Toje må være et av landets yngste medlemmer? Er det der han føler folk flest på pulsen og kjenner kulturkampens vinder blåse opp til storm?

Läs hela!