[Tryckt på norska i Klassekampen idag]
Tycker du att det har blivit dyrt att anlita rörmokare? Det känns nog ännu dyrare, om du räknar om kostnaden, med någon elektronikprodukt som betalningsenhet. Alltså: hur många små iPods skulle man ha kunnat köpa istället för en liten påhälsning av hantverkare? Låt oss bara konstatera att det är fler än för åtta år sedan (då den första iPoden kom på marknaden).
Produktivitetsutveckling i industriell varuproduktion skiljer sig från den i tjänstesektorn. Visserligen används bättre organisation och teknisk innovation för att höja produktiviteten också i tjänstesektorn. Tvättmaskin istället för handtvätt, självbetjäning på nätet hos Skatteetaten. Men rörmokaren kan likafullt inte pressa sitt besök på samma sätt som vid massproduktion av DVD-spelare. Med nya maskiner kan fler brödrostar produceras under samma (arbets-)tid. Men en matematiklektion i grundskolan, eller en måltid på äldreboendet som avklaras på halva tiden, blir inte nödvändigtvis dubbelt så ”effektiv”. Dito operaföreställning.
Både varor och tjänster förbättras. Det kan dyka upp nya (och lite dyrare) iPod-modeller, medan kvalitet och kunskapsinnehåll i tjänster kan öka. Men tendensen är att tjänster blir mer arbetsintensiva – och i princip dyrare – relativt varuprodukter.
En del av de ekonomiska aktiviteterna i dagens kapitalism pågår i offentlig sektor. Och där sysslar man huvudsakligen med tjänster – inte med att producera iPods. Det är därför rimligt att den offentliga sektorns andel av den samlade ekonomin ska växa i takt med den allmänna produktivitetsökningen i samhället. Som ekonomin är organiserad idag, måste det huvudsakligen ske genom skattesedeln. Och om det står politisk konflikt.
Vad är alternativet till en växande offentlig konsumtion? Vissa tjänster som det offentliga erbjudit, kan avvecklas: färre bibliotek, nedlagda tågturer. Det kan sättas press på lönerna inom det offentliga, så att de släpar efter privat sektor. Det kan uppstå kronisk tidspress som går ut över kvaliteten: mindre tid att tala eller gå på promenad med de gamla i äldreomsorgen, mer stress för barnomsorgspersonalen. Och en del av det offentlig sektor har gjort, kan överföras till ”marknaden”. Det betyder förstås inte att det blir samhällsekonomiskt billigare. USA:s sjukvårdssystem, som förbrukar ojämförligt mest resurser i världen, för att bidra till ofattbart dyr byråkrati och Västvärldens sämsta folkhälsoresultat, är ett monument över motsatsen. Men den sociala fördelningen blir annorlunda. Vissa har inte råd att köpa båt eller åka på dyr semester. Marknadisering av offentliga tjänster, innebär att dessa tjänster underkastas samma logik.
Skatter behövs alltså för att det är effektivt och rättvist att organisera många viktiga saker gemensamt. Om dessa tjänster ska kunna bibehållas, deras kvalitet förbättras, och de som utför dem få rimligt betalt, måste skatterna kunna stiga. Det ger ett mer förnuftigt bruk av resurser. De allra flesta tjänar på det, konkret och individuellt.
I valet ställer Frp upp med ett handlingsprogram där man kan läsa följande: ”Veksten i offentlig sektor må holdes lavere enn veksten i privat sektor. […] Flere tjenester som i dag leveres av det offentlige, bør kunne konkurransestimuleres eller overlates til frivillige eller kommersielle aktører”. Partiet har med andra ord programfäst utsvältning av gemensamt tillhandahållna tjänster – en forcerad civilisatorisk tillbakarullning.
Det ekonomiska resonemanget bakom, motsvaras av att säga att vi måste avstå från rörmokarbesök, bara för att det blivit billigare med iPods. Kombinerat med en fundamentalistisk idé om att en tjänst köpt över disk ger mer välfärd än samma tjänst finansierad över skattesedeln.
Mot detta, ställer den rödgröna regeringen upp devisen om att man ”har valgt fellesskap og velferd foran store skattelettelser”. Det är sant och bra. Problemet är, att om man samtidigt stänger dörren för skattehöjningar – i praktiken indirekt för att offentlig konsumtion ska växa mer än privat – så fortsätter resurser att glida från sjukvård och äldreomsorg för alla, till storbildsskärmar och villarenovering för vissa. Det vore ödesdigert om det i slutändan blir den verkliga betydelsen av stridsropet ”Mer forandring!”.
onsdag, augusti 12, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
24 kommentarer:
Varför verkar du (och tyvärr många andra med dig) alltid tro att höjda skatter är lösningen på allt. Dessutom specificerade du inte om det bara är höginkomsttagare som ska få betala mer eller (vilket jag antar) om det också är låginkomsttagare som ska släppa till mer av sina surt förvärvade slantar till våra välbetalade politiska företrädare. Tydligen räcker det inte med de 30-50% i inkomstsskatt+ alla andra skatter (moms etc) som folk betalar, hur mycket av sin lön ska man totalt få betala innan du blir nöjd? 75%? 80%? Hur mycket ska man själv få göra av med på det sätt man finner bäst? Någonstans måste det väl ändå handla om att använda alla de pengar folk redan betalar i skatt på ett så effektivt sätt som möjligt. Man kunde ju tycka att de mer än 1000 miljarderna i statsbudgeten borde räcka till vård, skola och omsorg och annat viktigt. Vad hände med den där versen i internationalen:
" Båd' stat och lagar oss förtrycka,
vi under skatter digna ner"
Det var då det, nu tänker Ali och andra i vänstern gå till val med att höja skatterna. Lycka till med det, blir säkert en valvinnare på samma sätt som utträdeskravet ur EU blev det i valet i år.
skatter behövs för att göda politrucker.
Vad jag inte kan begripa och gärna skulle vilja ha förklarat för mig är varför planhushållning skulle vara effektivare och ge mer valuta för medborgarna? Tvärtom avskräcker undantagslöst all dokumenterad historia socialismens oförmåga att tillgodose medborgarnas grundläggande behov vare sig det gäller varor eller tjänster.
Givetvis kan inte allt privatiseras i en rättsstat, men det mesta skall konkurrensutsättas för att ge så mycket som möjligt för pengarna. Vår svenska sjukvård är ett utmärkt exempel på godtyckligt offentligt slöseri. Pensionerna, eller de s k röda ”kedjebreven” vi får varje år ett annat. Med ett privat pensionssparande hade allt sett annorlunda och bättre ut för alla. Tvärtom snodde Ringholm i början av 2000-talet ca 250 miljarder ur fonderna. Varför kommenterar aldrig någon detta rån på våra många gånger värnlösa pensionärer?
"Varför verkar du (och tyvärr många andra med dig) alltid tro att höjda skatter är lösningen på allt."
Någon billigare och bättre lösning har ju inte presenterats. USA som skulle vara högerns paradexempel har ju visat sig både dyrt och dåligt, och dyrt och dåligt är inte de bäst säljande argumenten.
" Båd' stat och lagar oss förtrycka,
vi under skatter digna ner"
Den borde sjungas i USA där stålarna kasseras in av staten och delas ut till contractors, vilket är en omfördelning från de fattiga till de rika. Den blir bara mer och mer aktuell i Sverige när Allijönssons kalkerar sitt favoritland.
Suck!
Vad gör du för att dra åt dig så många förvirrade liberalfascister Ali?
Nu börjar detta bli ett pinochetistiskt bollplank för sinnessjuka och unkna ideer som inte ens MUF vågar ta upp på sina stämmor...
Hugo: Jag vet inte hur V ställer sig till planekonomi egentligen men jag nämner 2 sätt som statligt ägande skulle kunna ge mer valuta för pengarna på.
1. Skalfördelar (även känt som stordriftsfördelar) speciellt på de delar som är gemensamma för alla verksamheter (löneadminstration, kontorsmateriel o.s.v.)
2. Inga pengar till vinst. En del av priset på alla privat producerade varor och tjänster är vinst till oftast aktieägare. I offentlig regi kan priset pressas utan att kvalitet offras genom att vinsten försvinner (eller snarare går vinsten till konsumenten av varan/tjänsten)
USA som skulle vara högerns paradexempel har ju visat sig både dyrt och dåligt, och dyrt och dåligt är inte de bäst säljande argumenten.
Har du nåt som underbygger påståendet att det är dåligt?
How American Health Care Stacks Up
Erik G:
Tycker du att de två fördelarna verkar väga upp nackdelarna om man tar tydliga exempel på planekonomier som Sovjet o Nordkorea?
Per: Vad säger att planekonomi och politiskt förtryck hänger ihop? Sådana här guilt by association - argument genomskådas förhopningsvis av de flesta.
Erik G, Per har inget nämnt om förtryck som tvivels utan förkommer o förkommit, utan avser i detta sammanhang sannolikt dessa länders oförmåga att producera det som folk vill ha. Nord-Korea klarar idag inte ens av att producera mat till sin befolkning under planekonomins tunga ok.
Vad anbelangar administration m m drar jag än en gång upp V Götalands Landsting med 25 tusen administratörer av tot 47 tusen anställda. Tvärtom växer de icke produktiva delarna under planekonomi och ger onödigt höga kostnader.
Vad vinst beträffar förstår jag heller inte varför den skall förbjudas, behövs bl a för investeringar i framtida verksamhet. Bruttovinst är det mervärde som skapas och vars fördelning till arbetaren vänstern alltid tjabbat om. Skall vi då med förbjuden vinst också ha anställda som arbetar utan ersättning i planekonomin?
Begreppet "vinst" är intressant, byter man ut ordet mot "överskott" kan man nämligen hitta gott om exempel inom den offentliga sektorn där överskottspengar i december kastas iväg på helt onödiga saker för att verksamheten ska bli ett nollsummespel. Man vill inte att det ska se ut som att man under året gått bättre än budget, efersom det skulle innebära att man nästa år får klara sig med en mindre summa pengar.
Och detta är inte något som bara förekommit i borgerligt stödda kommuner utan i princip överallt.
"Har du nåt som underbygger påståendet att det är dåligt?"
Ett system som inte omfattar alla, som är dyrt och där vården inte är bättre än i länder där systemet omfattar alla är dåligt. Lite staplar ändrar inte det.
"där överskottspengar i december kastas iväg på helt onödiga saker för att verksamheten ska bli ett nollsummespel."
Visa på riktiga exempel om det nu pågår i nästan varenda kommun. Hur stora är dessa överskott som kastas bort på helt onödiga saker? Vad är det för onödiga saker?
Erik:
Vad säger att planekonomi och politiskt förtryck hänger ihop? Sådana här guilt by association - argument genomskådas förhopningsvis av de flesta.
Det finns väl ett rätt starkt samband om man ser till historien men det är en annan fråga än det som diskuterades här.
Jag syftade givetvis endast på den ekonomiska utvecklingen, inte på nåt annat. Om det du nämner verkligen är fördelar kan man fundera på varför Sydkorea idag är mer än tio gånger rikare än Nordkorea, trots i övrigt lika förutsättningar vid delningen 1945.
Ett system som inte omfattar alla, som är dyrt och där vården inte är bättre än i länder där systemet omfattar alla är dåligt. Lite staplar ändrar inte det.
Så medicinska resultat är ointressanta när det gäller sjukvård? Låter lite märkligt...
Per och Hugo:
Vad Nordkoreas fattigdom angår är tunga faktorer nationell isolering, och alldeles för mycket pengar in i militär verksamhet. Men också politisk inkompetens. Ex.v. byggs tomma skyskrapor http://www.esquire.com/the-side/DESIGN/hotel-of-doom-012808 m.m m.m
Gud jag orkar inte skriva mer nu. Jag får återkomma till Soviet. Min poäng är iaf att det inte är planekonomins natur som lett till nodkoreas fattigdom.
"Så medicinska resultat är ointressanta"
Totalt ointressanta för den som inte får ta del sjukvården. Denne förblir nämligen sjuk om den inte får vård.
Och din right wing bloggkälla är inte heller den direkt pålitlig.
Erik G. Ingen har påstått planekonomins s k "natur" lett till N-Koreas fattigdom. Som teoretisk modell kan givetvis detta med p-ekonomi fungera men har under historiens gång aldrig någonsin dokumenterats.
Detta är min enda poäng med de inlägg jag gjort i denna diskussion. För denna sakens skull är jag vare sig brunhöger eller pissliberal som ett antal anonyma kommentatorer på denna blogg ständigt i sin enfald påpekar. Dock inte du Erik.
Erik:
Min poäng är iaf att det inte är planekonomins natur som lett till nodkoreas fattigdom.
Inkompetens, idiotiska satsningar osv. kommer alltid att förekomma oavsett ekonomiskt system. I planekonomins natur ligger dock att vinster o förluster inte spelar någon större roll. Ett fåtal personer kan då ödsla resurser på vapen o tomma skyskrapor utan att det spelar nån roll för deras plånbok.
Totalt ointressanta för den som inte får ta del sjukvården. Denne förblir nämligen sjuk om den inte får vård.
Det kanske inte är så intressant för den som inte får vård men det var inte frågan. Den handlade om hur de medicinska resultaten ser ut.
Och din right wing bloggkälla är inte heller den direkt pålitlig.
Att källan är opålitlig spelar väl ingen roll om medicinska resultat är ointressanta? Eller har det att göra med att statistiken gav "fel" svar? Om en left-wing källa ger annan statistik så antar jag att du säger att den är opålitlig och inte skulle hänvisa till den.
Detta var frågan jag svarade på:
"Har du nåt som underbygger påståendet att det är dåligt?"
Mer specificerad än så var inte din fråga. Att du senare försöker göra frågan till att handla om medicinska resultat är ett slingrande försök att ta dig ur det obehagliga faktum att svaret inte passade _ditt_ öra och än värre är sant.
Förstår att det stör dig att man granskar dina källor.
Men då säger jag så här då eftersom Per tvingas till subdiskussioner för att kunna glida undan.
Källan är opålitlig och även om den skulle stämma spelar det ingen roll då ursprungsfrågan inte var formulerad att handla om medicinska resultat.
Vill man diskutera medicinska resultat på generellt plan bör man dessutom titta på fler områden än det som presenteras i diagrammet som ju är långt ifrån heltäckande.
Att du senare försöker göra frågan till att handla om medicinska resultat är ett slingrande försök att ta dig ur det obehagliga faktum att svaret inte passade _ditt_ öra och än värre är sant.
Vad är det som är obehagligt med att att du tycker vad du tycker? Ingenting.
Om du anser att vården är dyr o dålig är det väl intressant med statistik som påvisar det? Är det att slingra sig? Knappast.
(Att den är dyr tolkas väl rimligtvis i förhållande till resultaten)
Förstår att det stör dig att man granskar dina källor.
Granska mina källor? Hmm, du går till sajten o konstaterar att de som driver den inte delar dina värderingar? Du får nog Guldspaden vilken dag som helst!
Källan är opålitlig och även om den skulle stämma spelar det ingen roll då ursprungsfrågan inte var formulerad att handla om medicinska resultat.
Snacka om att slingra sig.
Vill man diskutera medicinska resultat på generellt plan bör man dessutom titta på fler områden än det som presenteras i diagrammet som ju är långt ifrån heltäckande.
Det håller jag med om. Tyvärr så verkar journalister totalt ointresserade av det. De nöjer sig med att komma med den kraftigt vilseledande upplysningen att 47% av amerikanerna saknar sjukförsäkring och att USA lägger 17% av BNP på sjukvård. Lite mer än så skulle vara intressant.
"Vad är det som är obehagligt med att att du tycker vad du tycker? Ingenting."
Varför då slingra sig? Eller har du svårt att förstå det du läser?
"Om du anser att vården är dyr o dålig är det väl intressant med statistik som påvisar det? Är det att slingra sig? Knappast."
Ytterligare ett exempel på att vilja diskutera annat än vad som de facto sagts. Syna tråden istället för att ta upp min tid.
" Hmm, du går till sajten o konstaterar att de som driver den inte delar dina värderingar? Du får nog Guldspaden vilken dag som helst!"
Hmm, du länkar till en blogg som delar dina värderingar och som visar staplar på selektiva medicinska resultat utan minsta källanvisning. Du får nog Nobelpris i medicin.
"Snacka om att slingra sig."
Ditt försök att påvisa slingrade? Att du är en hack blir bara tydligare.
"47% av amerikanerna saknar sjukförsäkring och att USA lägger 17%"
Nå, vad har Per för siffror på hur
många som saknar sjukförsäkring och hur mycket USA lägger på sjukvård?
"Vad gör du för att dra åt dig så många förvirrade liberalfascister Ali?
Nu börjar detta bli ett pinochetistiskt bollplank för sinnessjuka och unkna ideer som inte ens MUF vågar ta upp på sina stämmor..."
Du verkar inte så lite förvirrad själv. Vad har du själv för lysande ideer att komma med, skulle vara intressant att veta. Hopa floskler kan vem som helst göra.
Skicka en kommentar