Boken bygger på statistik från 21 rika OECD-länder och de olika amerikanska delstaterna samt en enorm mängd vetenskapliga studier, i huvudsak inom medicinfältet.
Data talar klarspråk. Ojämlikhet är dåligt, farligt, dödligt. Graden av ojämlikhet i samhället påverkar fysisk och psykisk hälsa, kriminalitet och våld, tillit mellan människor, med mera. Det är den relativa fattigdomen – alltså inkomstspridningen i sig – som skapar problem.
Boken är omnämnd tidigare, men den första regelrätta recensionen kom i dag i Aftonbladet, skriven av Dan Josefsson. Den bör verkligen läsas – innan man beställer själva boken.
Det är dags att göra upp med tre decenniers vidskepliga politiska föreställningar och i stället kräva en evidensbaserad politik. Låt den högerregering som nu så målmedvetet ökar klyftorna, eller den eventuella framtida vänsterregering som drar sig för att minska dem, redovisa sina – vetenskapliga – belägg för att en sådan politik verkligen gör livet lättare att leva för oss som bor i Sverige och i världen.Nästa vecka kommer Richard Wilkinson till Oslo och Stockholm. I Oslo ordnar Manifest Analyse ett frukostmöte torsdag 4:e februari. Tid: 08.00-09.30. Plats: Frokostkjelleren, ved Universitetets urbygning. Karl Johans gate. 47, inngang Universitetsgata (vis-à-vis Norli). Torbjørn Røe Isaksen (Høyre) deltar också. Undertecknad är samtalsledare.
I Stockholm kan man se Wilkinson vid två tillfällen.
Fredag 5:e februari samtalar han med Dan Josefsson på Söderbokhandeln, Götgatan 37, klockan 17.
Lördag 6:e februari är det stort seminarium på ABF-huset, Sveavägen 41, klockan 13-16. Medverkande, Richard Wilkinson, Dan Josefsson, Walter Korpi, Lena Sommestad och Irene Wennemo. Samtalet leds av Carl Tham.
Missa inte.
15 kommentarer:
Hoppas debatten blir lika stor som i Storbritannien. Men med tanke på pressen i Sverige är det nog att hoppas på för mycket.
Ska bli jäkligt spännande att läsa den. Ernst Wigforss formulerade ju det här redan 1928 i ett ofta missförstått citat:
“Fattigdom fördrages med jämnmod, då den delas av alla. Den blir outhärdlig då den dagligen kan jämföras med andras överflöd.”
Nils Gustafssons inlägg (med länkar) borde vara obligatorisk läsning innan man ger sig på att läsa the Spirit Level.
kuba!!!
Frihet har också skrivit om "Jämlikhetsanden", innan Aftonbladet till och med tror jag!
Kolla här: http://www.frihet.se/text/2010/01/boken-som-krossar-hogermyterna
Kram på dig!
Exempel på ett annat perspektiv baserat på samma sorts data och forskning:
Stevenson & Wolfers, 2008
Abstract:
The “Easterlin paradox” suggests that there is no link between
a society’s economic development and its average level of happiness. We
reassess this paradox, analyzing multiple rich datasets spanning manydec-
ades. Using recent data on a broader array of countries, we establish a clear
positive link between average levels of subjective well-being and GDP per
capita across countries, and find no evidence of a satiation point beyond which
wealthier countries have no further increases in subjective well-being. We
show that the estimated relationship is consistent across many datasets and is
similar to that between subjective well-being and income observed within
countries. Finally, examining the relationship between changes in subjective
well-being and income over time within countries, we find economic growth
associated with rising happiness. Together these findings indicate a clear role
for absolute income and a more limited role for relative income comparisons
in determining happiness.
japp. hela världen har fått det hela om bakfoten. migrationsvågen från fattiga jämställda länder till rika ojämställda länder är det tragiska resultatet av mytbildning.
Boken jämför rika länder.
just det. och de blev rika därför att?
Plundrade de fattiga länderna och/eller byggde socialdemokratiska välfärdsstater. Typ.
Både dina utgångspunkter och slutsatser är fel. Men du formulerat din förvirring koncist, det ska du ha.
Rika länder behöver fördelningspolitik för att inte implodera. As simple as that. det är det forskningen du hänvisar till bevisar. författarna har bara valt att presentera det på ett annat sätt. rönen bevisar endast att det blir "borgerligt obekvämt" med dålig allokeringspolitik. radhusen i tyresö får fler krossade rutor, typ. nothing else. rönen bevisar INTE att inkomstskillnader i rika länder hämmar innovation, produktivitet och entrepenörskap. när såg man senast en ny produkt/tjänst lanseras i Frankrike/Norge vs USA/Storbrittanien?
för övrigt: vem som är förvirrad i en debatt kan inte dess protagonister bedöma. på sin höjd kan de konstatera att motparten har en förenklad och felaktig världsbild. detta är inte bara objektivt sant, men utgör också debatthysf (Magdalena R-varning), vilket du tyvärr saknar.
Debatthyft förtjänar alla, även Rojas.
hej då.
/Chile 4-ever
Det står heller inte att inkomstskillnader i rika länder hämmar innovation, produktivitet och entrepenörskap. Dock finns det gott om andra rön som visar att de ofta gör just det.
Lustigt förresten att du nämner just Norge och Frankrike - två länder som har *mycket* hög produktivitet (BNP/arbetad timme). Kolla gärna OECDs tal.
Innovation svårt att mäta, men mätt exv. som patent/capita hamnar de nordiska länderna väldigt högt.
Så det där är inte heller någon fungerande argumentationslinje.
Men poängen är fortfarande att ojämlikhet *i sig* fördjupar en rad sociala problem. Vad hjälper det då om man skulle ha mycket "entreprenörskap" i ett land där det går åt helvete på många sätt?
Jag har själv för nu ganska länge sen på min blogg efterlyst en översättning av den här boken till svenska. Bra att den kommer nu - även Sverige skulle behöva mer av jämlikhetsdebatt.
Kul med en bra och konstruktiv debatt bland kommentarerna för en gångs skull! Tack allihopa! :-)
Anonym 2.56 em
"migrationsvågen från fattiga jämställda länder till rika ojämställda länder är det tragiska resultatet av mytbildning."
Menar du jämlika och ojämlika? Det är det som detta inlägg handlar om...
Fattiga länder har i regel en ojämlik inkomstfördelning medan rika länder i regel har en förhållandevis jämlik fördelning.
Kolla valfri OECD: Human Development Report, t. ex., för data på detta.
Skicka en kommentar