1. maj

I morgon är det första maj. Själv ska jag hålla tal i Malmö, Lund och Simrishamn.

För den som är i Oslo gäller det gemensamma LO-tåget och på kvällen gäller Manifest-samtalen på Rød på Blå med efterföljande fest.

Alla uppmanas för övrigt läsa Ida Gabrielssons text på ETC: Störtas skall det gamla

Eftersom det inte har hänt något viktig i hur det svenska medieklimatet (jfr 2005, 2006, 2007 också) kan jag bara klippa in det jag skrev förra året:

1 maj är en dag då den typ av politiska journalistik som numera är väldigt vanlig - en där det saknas spårbar relation mellan det som händer och det som återberättas - har blivit testad ganska länge. Sålunda är det en närmast orubblig tradition att medierna berättar att det är glesare i leden, även när deltagarna blir fler, att man berättar om att många är gamla, även om vänsterns tåg oftast domineras av ungdomar, samt att alla andra som vill ut och hitta på något tokigt ges ett stort utrymme, vilket tränger ut budskapet i demonstrationer. 1 maj är en av de få dagar där man kan samla många människor på samma ställe i Sverige och inte bli omnämnd i nyheterna.

Men det vi också vet, är att det i den verkliga världen, för dem som deltar, blir festligt, lärorikt och peppande. En dag att minnas och en gemenskap att värmas av.

Slut upp, så får du se!

Här är manifestationerna som vänsterpartiet ordnar runt om i Sverige.