För den som inte orkar ögna igenom hela rapporten rekommenderas denna artikel i Dagsavisen: «Overvåkning forsurer arbeidsmiljøet». Enkelt uttryckt är det många som upplever obehag och försvagat förtroende när de övervakas på jobbet.
En viktig fråga i sammanhanget är förstås vem som övervakar och vem som övervakas. Det är uppenbart att det finns en klassdimension här som sällan diskuteras. Den typen av kontroll som folk på butiker, inom transportnäringen eller på callcenter förväntas utstå, skulle vara otänkbar för många inom ”friare yrken” med högre akademisk utbildningsnivå och social status. Det gäller allt från drogtester till geografisk positionsbestämning till möjligheten att surfar i enlighet med eget omdöme på arbetstid.
Hur som helst ska norska LO ha en eloge för att ha velat initiera ett kunskapsbaserat offentligt samtal runt dessa frågor. Det skulle definitivt också ha behövts i Sverige.
Det är därför bra och viktigt att Vänsterpartiet (liksom Ung Vänster) betonar de här frågorna i sin valplattform, och även i ett separat integritetspolitiskt manifest. I valplattformen står att läsa:
Inget snokande på jobbet: Arbetsgivares metoder för att kontrollera och övervaka de anställda blir allt grövre. Krav på utdrag ur brottsregister, urinprov, avlyssning av telefonsamtal och kontroll av e-postmeddelanden blir allt vanligare och gör det allt svårare att hävda sin integritet på jobbet. Vänsterpartiet vill införa en samlad lag om integritetsskydd i arbetslivet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar