måndag, oktober 25, 2010

Framtid för det rödgröna samarbetet?

Idag har de rödgröna partierna presenterat en gemensam budgetmotion som svar på regeringens proposition. Motionen består i huvudsak av den politik som de rödgröna presenterade som gemensam plattform i valrörelsen.

Därmed är en fas av det rödgröna samarbetet i princip avslutat. Frågan är hur samarbetet ska fortgå efter detta och det var ämnet för en diskussion i Studio Ett idag, där jag deltog tillsammans med Urusla Berge och Angela Aylward.

11 kommentarer:

Staffan sa...

Urusla Berge? Så dålig är hon väl inte..?

”oppklare eventuelle misforståelser” sa...

Den intellektuelle latskap hos Ali Esbati er stimulert av Norsk petro finansiering ?

De rasistiske Norske Islamofobi som hindrer bygging av Moskee i Tromsø ser ikke ut til å bekymre Esbati ?

Som nyttig idiot for religiøst inspirerte politiske bevegelser har ikke Ali Esbati vært redd for å gå til sengs med Qardawi og Tariq Ramadan .

Lederen for Europas fatwaråd, Yusuf al-Qaradawi, hylder Hitler og kaller Holocaust Guds straff mod jødene.

http://www.opplysningskontoret.org/2009/02/16/al-qaradawi-ønsker-massemøte-med-jøder-og-homofile/

»I et misforstået hensyn til muslimer forsømmer intellektuelle at kritisere islamismen for at være inspireret af fascismen. Det giver mindelser om den kolde krig, hvor de vestlige intellektuelle holdt hånden over kommunismen ved at tie om kritiske forhold i Sovjet«.

Sådan lyder kritikken fra professor Frederik Stjernfelt, Aarhus Universitet.

http://politiken.dk/debat/ECE1090098/professor-de-intellektuelle-svigter-fatalt-/

Jan Wiklund sa...

Snälla Ali, kan du inte redigera din blogg lika exemplariskt som t.ex. Anders Svensson, och blockera folk som inte håller sig till ämnet?

Anonym sa...

Förstår inte riktigt vad den norska kommentaren ovan har med Ali's inlägg att göra. Dock skulle det vara intressant att höra mer om Ali's inställning till islam. Jag debatterar ibland mot sd-anhängare på nätet och hamnar då ofta i en position där jag måste försvara islam. De mest horribla påhoppen, som att det skulle vara en pedofilsekt, har jag givetvis inga problem att argumentera emot. Men som ateist känner jag mig ändå ofta obekväm att försvara vissa, i mitt tycke, knäppa idéer.

Skulle var intressant att höra hur Ali förhåller sig till det här. Vissa grenar av islam tycks mig ibland stå vansinnigt långt från vänsterns jämlikhetspolitik. Hur kan man kritisera sd, utan att hamna i en position där man förbehållslöst stödjer islam? Tycker själv det är en svår balansgång.

/Peter

Asterix Nykvist sa...

Själv tycker jag väl att det är ytterst sympatiskt att låta debatter vara fria på nätet (i klassiska tidningar finns ju hela tiden redaktörerna som subjektivt väljer vad som får vara med och vad som inte får det, DN Debatt är väl den mest extrema typen, där får bara folk ur samhällets "elit" uttala sig).

Visst blir det kanske överdrivet ibland på nätet, bland annat just eftersom det saknas viss debattkultur eftersom den på sätt och vis varit förbehållen "eliten", men samtidigt är ju nätet även något som i bästa fall utvidgar mångfalden i det som uttrycks och sätten saker uttrycks på och vem som får komma till uttryck (själv, som autist, känner jag ju att det är väldigt trevligt med sådana som Esbati som låter någon och envar komma till tals, för som autist har jag ofta svårt för att försöka uttrycka mig på de standardsätt som klassiska tidningar förväntar sig).

Varför censurera sen? Man kan säga mycket om Internet, men i alla fall kan man hoppas att nätet på lång sikt ska bidra till att folks medvetandegörande stärks, att alla blir duktigare på dialog, argumentering osv. Jag tror inte på censur, eftersom det är svårt att undvika missbruk, även om man skulle vilja. Och är inte censur i sig ett missbruk?

Det sägs att vi svenskar tycker om ordning och reda, men jag tror man ska vara försiktig med att låta det gå för långt med ordning och reda på yttrandefrihetens bekostnad. Man säger ju även att lagom är bäst.

Jag tror i det långa loppet lönar det sig att inte censurera på bloggar osv. I det långa loppet utvecklas då mer och mer en civiliserad debattkultur (där man även har större förståelse och tolerans för till exempel autisters sätt att delta i debatterna på).

Som jag redegjort för på min blogg, är siten s-bloggar och s-info-bloggsystemet enligt mitt tycke inte något att ta efter på detta område. Det finns även en s-grej som heter något med "roots" som jag haft problem med, osäkert om det är av samma orsak (att jag inte tycker om dagens S-topp).

Anonym sa...

Samarbetet är slut och för VP är det dags att rida kamel ut i det kommunistiska ökendammet igen. Kanske skymtar så småningom en ny hägring om framtida eventuella maktpositioner i en svensk regering. Bäst att låta det stanna vid en flyktig tanke,.... en fjärran dröm som aldrig blir sann.

Göte Pöt

Asterix Nykvist sa...

Själv tycker jag väl islamofobin inte borde vara så svår att bemöta. Själv har jag erfarenhet av att det ligger någon sorts tro på västerlandets överlägsenhet bakom, vilket ju kan tillbakavisas genom historiska fakta som persiska imperiet.

Egentligen är väl det frapperande med islam kanske likheten med kristendomen, dessa två religioner har ju mycket gemensamt. Judendomen hör ju också till mellanösternreligionerna så att säga. Historien tycks visa att alla dessa religioner kan gå ihop med viss aggressivitet. Medan Kina historiskt varit präglat av en mindre aggresiv filosofi utåt, har ju kristna länder varit väldigt aggressiva, koloniserat, imperialiserat och stulit. Historien visar även att islam kan gå hand i hand med aggresivitet, även om kristendomen rimligen är värst historiskt.

Jag tror att vi i kulturellt kristna länder hade agerat ungefär som man gör nu i kulturellt muslimska länder om det hade varit omvända maktförhållanden, det vill säga om det var vi som senast hade koloniserats och imperialiserades av kulturellt muslimska länder.

Terrorismen av typ Al Qaida närs av vad västerlandet har gjort historiskt i form av kolonialisering och imperialisering, och det att västerlandet bygger vidare på detta. Inte bara bidrar västvärlden på detta sätt till stor ojämlikhet i världen, men även inom västvärlden, mycket segregering, vilket i sin tur lägger grunden för en radikalisering av islam överallt.

Hur kunde man undvikit 9/11? Genom en annan utrikespolitik efter kalla kriget. Istället stakade Clinton-administrationen och Madeleine Albright ut en utrikespolitik som gick ut på att forma världen efter USA:s behov, USA varande enda kvarvarande supermakten. Terrorism av typen Al Quaida skedde redan på Clintons tid (till exempel mot amerikansk ambassad i Afrika, mot amerikanskt krigsskepp...), han svarade med att fyra av några raketer baserad på tvivelaktig information (det visade sig att det var ett sjukhus och många oskyldiga gick åt).

Om man istället hade dragit tillbaka amerikanska trupper, inte bara från Saudi-Arabien, utan även till exempel Japan och valt att föra en mindre konfrontativ utrikespolitik efter kalla kriget, ja så hade rimligen inte 9/11 skett och extremister som Bin Laden hade haft mindre näring åt extremiströrelser.

Det fantastiska är dock att trots att de flesta svenskar inte har någon nämnvärd kontakt med muslimer och flera är direkt rasistiska i uttalanden om araber och muslimer (som de gärna blandar ihop), fortsätter den mycket stora majoriteten muslimer i landet att inte vara speciellt konservativa (ungefär som den stora majoriteten kristna) och eftersträva den integration som våra segregerade samhällen motverkar.

Dock måste ju nånting ändras fundamentalt, för det är för tilfället en negativ trend med majoritetsbefolkningar i västvärlden som verkar alldeles omedvetna om vad västvärlden gjort och gör och blir allt mer xenofobisk (vissa likheter med vissa tendenser i Europa på trettitalet), medan allt fler marginaliseras i våra samhällen. Extremismen frodas.

Sedan behöver man ju vare sig försvara islam eller kristendom för att bemöta islamofobi (som gärna är knuten till rasism), det håller väl att säga att religionen inte är det viktiga, utan att terrorism av typen Al Qaida närs av mycket konkreta och materiella historiska händelser, och att de som vill föra över det hela till en diskussion om religioner är fel ute.

spa och bad sa...

Jag visste att det aldrig skulle fortsätta efter valet

spa och bad sa...

jag visste att det aldrig skulle fortsätta efter valet

Den Norske Uigurkomiteen sa...

Historien tycks visa att alla dessa religioner kan gå ihop med viss aggressivitet. Medan Kina historiskt varit präglat av en mindre aggresiv filosofi utåt, har ju kristna länder varit väldigt aggressiva, koloniserat, imperialiserat och stulit.

Kina komunisten Prof. Kolstad skriver at "Kina er en fredelig nasjon, har aldri vært noen erobrings- eller kolonimake, har ikke deltatt i imperialistiske kriger eller forsøkt å innføre sitt politiske system med vold eller makt i andre land." Hva er det så Kina har bedrevet i Tibet siden 1950? Jo, nettopp imperialisme og voldelige forsøk på å innføre sitt politiske system på et land og et folk med sine egne tusenårige tradisjoner. Slike ambisjoner har de også vist i den indiske delstaten Arunachal Pradesh. Så Kolstads påstander er i beste fall en naiv omskriving av historien.

Asterix Nykvist sa...

Svar till "Den Norske Uigurkomiteen":

Kolstad är av en annan uppfatning än jag, jag skriver helt enkelt att Kina varit mindre aggresivt utåt, vilket inte förhindrar mycket tumult och aggresivitet inåt och även en del utåt som du skriver.

Om du förespråkar synen att människor är deterministiskt lika precis över allt och att olika miljö och kultur inte leder till skillnader, tycker jag det verkar väldigt totalitärt.

Förövrigt: liksom Sovjetunionen förstås bäst i ljus av bland annat det Ryssland som var före Sovjetunionen, är det nog också bra att inte naivt tro att dagens Kina är någon sorts inkarnation som en konsekvens av att ordet "kommunism" flugit ur Marx' böcker och inkarnerats. När jag pratar om Kina, kristendom, islam och judendom, låtsas jag inte som om tideräkningen börjar den första oktober 1949.