fredag, april 07, 2006

Konsten att tolka

”Las gör folk sjuka”, tror Dagens industri, och därmed även Fredrick Federley. Tolkningen är förstås bisarr. Den undersökning som de refererar till visar att sjukfrånvaron minskat i företag som har möjlighet att undanta människor turordningsreglerna. Den ändring som de fem borgerliga partier genomdrivit och därefter försvarat, har alltså fått den effekt som vi varnade för: människor som blir sjuka sägs upp. Det betyder naturligtvis inte att människor blir friska. Precis tvärtom. Naturligtvis är människor som är rädda för att bli uppsagda också mindre benägna att sjukskriva sig när de är sjuka. Det är en situation som vi bör undvika – för de långsiktiga samhällsekonomiska kostnadernas skull, och för att det är rimligt i ett anständigt samhälle att man kan vara borta från jobbet om man är sjuk.

Vill man sedan göra det lättare för människor att byta jobb när de inte trivs, är det den raka motsatsen till det arbetsliv som Federley & co. vill skapa som behövs: ett rymligt arbetsliv där det går att fungera i olika takt beroende på livssituation, där stressen inte slår ut människor, och där samhället tar ett stort ansvar för att hålla arbetslösheten nere.

Ytterligare en anledning till att pressa miljöpartiet och genomdriva ett avskaffande av kryphålet i Las, efter en rödgrön valseger – jag har förstås inget principiellt mot förändringar i Las. Och framför allt ytterligare ett klargörande av de fundamentala skillnaderna i samhälls- och människosyn mellan höger och vänster.


[Jag har skrivit mer utförligt om det här tidigare]

8 kommentarer:

M Hazard sa...

Att korrelation inte innebär kausalitet borde ju inte vara så svårt att fatta, kan man tycka, men tydligen så är det illa ställt med även de mer basala statistikkunskaperna både hos Dagens Industri och Dagens Jordbruk.

Anonym sa...

JM:
Att LAS skapar en trögrörlig arbetsmarknad är väl inget konstigt...eftersom "sist in - först ut" principen gäller enligt lag blir folk kvar i det "trygga" oavsett om dom trivs eller inte för dmom riskerar ju inte sparken i alla fall. Det är väl inte särskilt hälsosamt. Eller anser du Ali att det inte finns några som helst belägg för den kopplingen? Arbetare ska ha skydd, helt klart men frågan är om lagen som den är utformad idag är det bästa sättet

Anonym sa...

Personligen tycker jag att trygghet i arbetslivet är både hälsosamt och eftersträvansvärt. Sen kan man ju påpeka att i samma takt som sjukfrånvaron minskar i korrelation med en sämre anställningstrygghet, så ökar sjuknärvaron. Det senare är ett betydligt allvarligare problem.

Anonym sa...

Saken är väl att "sjuk" inte är ett svartvitt begrepp

1. Jag är sjuk
2. Jag är frisk

Snarare är det väl så att det flesta ofta känner sig någonstans mitt emellan. Man är ovanligt trött, deppig, hängig, snuvig, huvudvärk, ont i tyggen, mensvärk. Man vet att man kan jobba men är inte sugen på det pga ovanstående.

Tror att man om man har fullständigt skydd väljer att vara hemma vid ovanstående scenarier, gå till jobbet ifall skyddet är sämre. Precis som "sjukdomen" är gråvit så är skyddet detsamma. Man får skydd till vis del min inte till 100% (eller 0%).

Anonym sa...

Att resterna av LAS skapar oro bland arbetsköpare och nyrika samhällsparasiter är väl inget konstigt.

så länge något som på avstånd ens påminner om social rättvisa finns kvar mitt i den nyliberala marknadsdiktaturen, kommer de 80% av samhällsmedborgarna som drivs av annat än de absolut lägsta instinkterna till självberikning, att samlas kring dessa.

Det kallas självbevaresledrift, sådan som den uttrycks (men effektivt tystas ned i mediekonglomeraten) på Frankrikes gator och när medborgarna i den nya superstaten €U någon sällsynt gång får rösta.

Det bästa vore givetvis att förstärka dessa fundament och uttöka dem med Meidners ursprungliga löntagarfonder.

Anonym sa...

lyssna på timbutus nya låt det brinner i paris här...

http://www.jujurecords.nu/downloads/music/Det%20Brinner%20I%20Paris.mp3

Ali 4 president!!!!

kallskänkan sa...

bra skrivet. länkar till dig från min fackligablogg om det går bra.

Anonym sa...

Den tomma retoriken står samhällsparasiterna helt och hållet själva för, då de av naturen bara kan ta men inte ge.

Misären och den globaliserade marknadsfascismens katasrofer de själva står för, vill de "lindra" med mer privatisering mer maktförflyttning mot de egna sekteristiska sammanslutningarna och mera svält....någon gång måste ju smulorna trilla ner från den överdukade privatiseringsbanketten tror sig marknadsanalytikerna kunna förutspå, men givetvis är det så att världens rikaste depraverade girigbukar, en handfull familjer som äger banker och politiker, aldrig kommer att släppa ifrån sig något frivilligt, vad de stulit måste oundvikligen tas tillbaka....