Den akademiska friheten når nya höjder

Ok, detta är verkligen helt jävla rubbat.

För några veckor greps den tyske sociologen Andrej Holm, och flögs iväg i helikopter till en federal domstol i Karlsruhe. Därefter har han suttit i isoleringscell i Berlin. Även tre andra personer har gripits under liknande omständigheter. De anklagas, utan att några häktningsförhandlingar hållits, för ”medlemskap i terroristisk sammanslutning”.

Polisens anklagelseakt mot Holm, som forskar om städer och deras sociala utveckling, närmare bestämt den process som betecknas gentrifiering, inbegriper det faktum att ”phrases and keywords” i Holms forskning i stor utsträckning – frekvensen sägs vara ”slående” – sammanfaller med sådana som en militant grupp, anklagad för att ha iscensatt bränder, använt i sina politiska texter. Dessa begrepp inkluderar ”inequality” och – ”gentrification”. En annan indikation på Holms terrorism är att han, när han mötte några som polisen betecknar som ”aktivister”, inte tagit med sin mobiltelefon. Detta tolkas som ett ”konspiratoriskt beteende”. Det mest konkreta som polisen presenterat är att Holm var på plats vid protesterna mot G8-mötet i Rostock. Det var för övrigt även cirka åttio tusen andra människor.

En av Holms sociologkollegor anklagas inte ens för att ha skrivit någon text åt en mystisk militant grupp. Han kommer med för att han bedöms vara intellektuellt kapabel att ”författa de sofistikerade texter” som en sådan grupp kan vara i behov av, liksom för att han, i kraft av sitt forskarämbete haft ”tillgång till bibliotek som han utan att väcka uppseende kan utnyttja för att utföra den forskning som är nödvändig i författandet av sådana texter” åt militanta grupper.

Händelsen har nu börjat väcka uppmärksamhet bland forskarkollegor. Ett antal framstående forskare runt om i världen har undertecknat ett upprop där de i skarpa ordalag varnar för de vidare konsekvenserna av det som sker. Och i Guardian skriver två av dem Saskia Sassen och Richard Sennet, om faran för skapandet av denna sorts juridiska gråzoner och limbon. Om polisen har övertygande bevisning så får den gå tillväga i enlighet med rättsstatens principer, skriver de;

But this police action in a liberal democracy seems to fall more into Guantánamo mode than genuine counter-espionage.

De dåliga nyheterna är att denna “Guantánamo mode” inte längre ett tillstånd att varna för. Den är här. Om man talar om rättsprinciper, men ger sig rätten att godtyckligt ställa dessa rättsprinciper åt sidan, då finns de inte längre som rättsprinciper. Begreppet ”liberal demokrati” används i tilltagande grad som en djupt förljugen fasad, explicit ämnad att dölja en verklighet som varken kan betecknas som liberal eller demokratisk.

Alldeles oavsett de exakta faktiska omständigheter i detta specifika fall: Om man inte begriper att den slentrianmässiga, obegränsat rymliga användningen av terrorbegrepp och speciallag, är själva upphävandet av de ”värden” som släpas upp ur mörka fängelsehålor varje gång det numera ska talas fint om demokratin – då går man omkring i denna ”liberala demokrati” likt ett får på väg till slakthuset.


- Nyhetsartikel i Guardian
- Saskia Sassens och Richard Sennets debattartikel
- Forskarnas öppna brev