Petter Larssons genomgång av den senaste i raden av fuskrapporter bör vara obligatorisk läsning.
Och återigen reser den frågor om journalistkårens slappa accepterande av en folkföraktande högers ideologiskt betingade dagordning.
måndag, november 19, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Slutklämmen på Larssons argumentering var jättebra.
Jag granskade FUT:s samtliga 7 rapporter och skrev den 11 november om FUT:s fusk, eller snarare pseudovetenskap. I rapport nr 5 förklarade FUT varför man inte valt att göra en granskning utifrån ett verifierat material:
Metoden med expertseminarier syftar till att få en så bred bild av problemen som möjligt. I dialogform utvecklas deltagarnas teori och praktik. Experter med olika bakgrund, erfarenhet och värderingar reflekterar över sina olika verklighetsbilder i en trygg miljö där konsensus inte har något egenvärde. Seminarieledaren har således en processledarroll och inte en expertroll.
Metoden är givetvis accepterbar om det gäller att göra en vidare överblick, en orientering över problemet. Men när FUT i de färska rapporterna plötsligt tyckte att
Sammantaget utgör delegationens presenterade undersökningar ett gediget underlag för att bedöma de felaktiga utbetalningarnas betydelse för samhället samt en god grund för att vidta åtgärder., då tassade man in i de pseudovetenskapliga dimmorna.
Skicka en kommentar