torsdag, april 17, 2008

Kapitalet höjer hyrorna, och staten... miljardöverföringarna till den finansiella sektorn samt garantier till bankerna på vanliga låntagares bekostnad

Eller bättre sagt med en bild. (tagen härifrån)

5 kommentarer:

Neoliberal Agenda sa...

Nyliberaler vill inte att staten ska ge banker garantier.

Grundproblemet i de återkommande kriser vi ser är att man använder sig av fractional reserve banking och att statliga centralbanker försöker styra ekonomin genom prisreglera räntan.

xantippa sa...

Bra inlägg, Ali! Men föregående kommentator har rätt i sak.

Naomi Klein, Johan Ehrenberg och andra har svårt att skilja mellan högerideologier, Upplysning om kommunismen och liberala ledarsidor har svårt att skilja mellan vänsterideologier.

Du kan bättre, är jag övertygad om. USA styrs av neocons, inte av nyliberaler.

Anonym sa...

och kopplingen till nyliberalism är?
Trodde det var vänstern som var för statlig intervention på marknaden.

pelle sa...

Kopplingen till nyliberalism är att de nyliberala recept som västländerna genom IMF och WB tvingat på utvecklingsländer helt plötsligt inte är giltiga när de egna ekonomierna hotas. USAs regering må va neocons i den nationella politiken men är nyliberala i handelspolitiken med uländer.

Så här ser (en) indier på det http://www.hindu.com/2008/04/17/stories/2008041755841000.htm

“Socialism for the rich.” är ett rätt kul uttryck. (ordlista, 1 crore=10 miljoner)

joel sa...

A ena sidan erhaller bankerna garantier, a andra sidan blir de reglerade. Ju generösare garantier, desto hardare regleringar generellt. De stora förlorarna är skattebetalarna som dels far betala en massa byrakrater för att halla bankerna i skinnet, dels far lägga ut när bankerna hamnar i trassel.

Vinsterna däremot rinner ner i styrelsemedlemmarnas och politikernas fickor. Privata vinster och kollektiviserade förluster. Incitamenten för en vettig riskhantering är noll.

Och det hela är givetvis sa oliberalt det kan blir. Men istället för att jobba för en liberalisering där var och en far sta för sina egna misstag höjer socialisterna sina röster för mer regleringar och ylar om marknadens misslyckanden.