Reaktionen är intressant. Ska det bli genusvetenskap utan genusvetare härnäst, undrar Johan Norberg. Liknelsen är maximalt förfelad. En ekonomikurs med en massa ”mainstream” nationalekonomer vore ungefär som att anordna ett litteraturvetenskapligt seminarium som bygger på att schamaner läser barnsagor.
Det finns många problem med dagens nationalekonomiska ortodoxi. Det mest framträdande är att den inte säger ett skit om ekonomin.
De flesta intelligenta människor inser detta mycket snabbt. Många slutar ägna sig åt glaspärlespelsidioti i sin dagliga gärning. Andra låter sig sugas med och omformar sitt tänkande efter modellerna; lär sig att behärska kraftfulla verktyg för att missförstå verkligheten. En liten grupp stannar kvar och arbetar i det smala och misshandlade landskap som ligger inom fältet men utanför ortodoxins befästa slottsmurar. Det blir ett karriärmässigt problem för dem förstås, men de gör ofta viktiga insatser.
Inom andra samhällsvetenskaper kan man tala om olika skolbildningar och det förs ofta en ganska livlig debatt både om forskningens innehåll och om metodfrågor. Situationen inom nationalekonomin skiljer sig fundamentalt i detta avseende. Här finns en ortodoxi som är aktivt negativt - många gånger aggressivt - inställd till vetenskapsteoretisk självreflektion och diskussion. Detta kan fortgå och förstärkas, eftersom nationalekonomin har en funktion i dagens samhälle, som producent av pseudovetenskaplig hovpoesi.
Nationalekonomin (den helt dominerande, neoklassiska/nyliberala/positivistiska) opererar med en (implicit) social teori som gör den genuint oförmögen att förklara sociala relationer – därmed ekonomin. Detta är en styrka (elller konkurrensfördel) om man vill legitimera rådande orättvisor och absurditeter, men givetvis ett problem om man vill förstå och förändra världen.
Så här beskriver forskaren och författaren Bent Sofus Tranøy en del av problematiken (i en artikel i Samtiden/Dagbladet, här länkad via en mer lättläst återpublicering):
Hvorfor tenker konvensjonelle økonomer, likt, skjevt og høyrevridd? Jeg vil tro flere års hardt arbeid med å studere og modellere matematisk noe som ikke finnes – perfekte markeder befolket av rasjonelle aktører - etter vil påvirke den hardt arbeidende studentens oppfatning av hva som kan finnes (noe nær perfekte markeder), og hva man bør tilstrebe å realisere (det samme). Alle fag utstyrer sine utøvere med kognitive briller: måter å tenke på, innfallsvinkler som skaper orden i kaos som vi lett tyr til fordi vår utdanning har lært oss å tenke sånn. Vi kanskje si at problemet oppstår når et fag ikke bare gir sine utøvere kognitive briller (briller kan jo tas av), men også preger selve netthinna. På det sosiale plan får man en hybrid kultur, et nerdehiearki hvor evnen til å beherske det som for utenforstående fortoner seg som avansert matematikk erstatter tradisjonelle maskuline dyder som machokriterium. Slik smøres prosessen der man glir fra metodologisk motiverte forenklinger til virkelighetsforståelse og over mot (høyrevridde) normative holdninger.Nationalekonomins stora inflytande på samhällsdebatten i allmänhet och på den ekonomiska politiken i synnerhet är ett extremt allvarligt samhällsproblem som progressiva krafter – och mer brett alla som intresserar sig för vetenskapligt tänkande och förnuftig samhällsdebatten – borde ägna tankekraft och energi åt. Om socialdemokratiska studentförbundet kan bidra till det med sin kurs, är det en välgärning.
(Och bara så det inte blir några missförstånd: Jag har inte haft någonting med programmet att göra. Och detta är mina åsikter. Vad arrangörerna tycker om nationalekonomer och nationalekonomisk ortodoxi, får man fråga dem om)
[Några saker jag skrivit tidigare på samma tema]: [1] [2] [3] [4]
42 kommentarer:
Ali,... dra röven i koks. Du är bara dum och utskrattad som på gymnasiet. Kan du aldrig lära dig något tjockskalle?
Föregående skribent gav mig en riktigt rolig vision, ibland spelar hjärnan spratt:
Tänk er följande:
Milton Friedman, i en lång och kärnfull utläggning om jämviktsarbetslöshet, inflation och ränta, avslutandes den beskrivna föreläsningen med "Och..om ni inte håller med mig, kan ni dra röven i koks."
*Enighet*
*Applåder*
Nu får väl jag en borgerlig fatwa nedkallad i skallen, men ta ett steg bakåt och tillåt er att garva åt synen.
Fast nu är det ju ändå inte så att neoklassisk ekonomi antar att människor är rationella, vinstmaximerande och har tillgång till full information som citatet hävdar.
Varför man agerar under det antagandet handlar om att förklara/förutse framtida beteenden. Det har visat sig att det är lättare att göra det om man agerar "som om" människor var rationella och maximerande.
Jämför med biljarspelaren, han är inte matematiker, men lyckas ändå få ned bollarna. Därför kan han "förklaras" genom antagandet att han agerar som om han vore matematiker.
Friedman, som är lite av fadern till positivistisk ekonomi skrev:
”theory is to be judged by it’s predictive power for the class of phenomena which it is intended to explain" i sin "Methodology of Positive Economics".
Du kanske borde läsa den?
Vad gäller hela antagandet att nationalekonomer är någon sorts kader, ett prästskap rent av som jag tror du har kallat dem, så antar jag att du känner till peer review? Det vill säga att vetenskap granskas av andra vetenskapsmän?
Nationalekonomi är inte en konspiration som försöker hålla ryggen fri för kapitaliserna, eller vad du nu verkar tro. Det som inte är vetenskapligt skjuts obönhörligen ned oavsett vetenskaplig disciplin och gren.
(Själv är jag post-positivist, men tror på ontologisk realism).
Analysen i min examensuppsats tar sin utgångspunkt bland annat i den Friedman-essä som du nämner.
Du borde kanske sluta använda begreppet konspiration så fort du inte förstår ett resonemang, "eller vad du nu verkar tro".
Förklara och förutse är fundamentalt olika saker.
Nu är jag inte ekonom, så jag får lämna med det som brasklapp.
Men alltså, om man ska utgå från någon form av vetenskapligt resonemang så har ju den nationalekonomiska ortodoxin gått på nit ett otal gånger, vem glömmer philipskurvan i dess ursprungliga form (Så vacker och fin), och när den sen visar sig ha föga eller inget att göra med verkligheten petar man in en deus ex machina (förväntan) i det hela, för att få modellen att hålla. Nairu visade sig ha lite buggar under 90-talet när USAs arbetslöshet gick under 4%, utan att inflationen påverkades.
Kontentan är att det är modeller, som i bästa fall kan överenstämma med verkligheten, men lika gärna kan diffa...Popper skulle ha roligt med teorier som ständigt får nya stödhjul.
Nästa gång vi, inom hela den samlade vänstern, anordnar kurs kommer vi säkert att få kritik från samma höger för att vi har mage att diskutera politik i frånvaro av professorer i statsvetenskap.
Nationalekonomi Är politisk ekonomi.
Ali Esbati: Är, handen på hjärtat nu, Johan Ingerö verkligen en fascist? Är det inte LIIIIITE att ta i?
"Förklara och förutse är fundamentalt olika saker".
Ja. Har jag någonsin hävdat något annat?
Jag menar bara att kritik mot neoklassisk (friedmanitisk) positivistisk ekonomi missar målet om man ojar sig över att man gör löjliga antaganden om rationalitet, perfekt information, osv.
Det är helt enkelt en felaktig kritik. Vill man gå åt den skolbildningen finns det andra sätt att göra det, vetenskapligt t ex.
Posta gärna din masters(?)-uppsats om du har lust, kan vara kul att läsa.
Jag fick klart för mig vilken "vetenskap" nationalekonomi är efter ett samtal med min lärare. När jag påpekade att den empiriska verkligheten inte stämde överens med en särskild modells förutsägelser (att de färgglada linjerna skiftades åt rakt motsatt håll än vad som förutspåddes) så sade min lärare åt mig att försöka strunta i verkligheten och fokusera på modellen.
Det här är alltså inställningen: Om modellen inte stämmer överens med verkligheten är det inget fel på modellen, utan det är verkligheten som bör justeras så att den till slut stämmer överens med (den från början felaktiga) modellen. Med andra ord, idioti.
Eller som en annan lärare (ej en nationalekonom) sade: Nationalekonomiska institutionen på Stockholms Universitet är den enda kvarvarande teologiska institutionen på universitetet, eftersom de är de enda som tror att de lär ut en absolut sanning.
Hej Ali,
Jag har noterat att du ibland använder ordet fascism i olika böjningar. Nu senast om Ingerö. Jag har försökt ta reda på vad fascism egentligen är och t ex wikipedia har en förklaring. Den verkar dock inte stämma särskilt överens med din. Nu är ju inte wikipedia världens trovärdigaste källa så jag undrar om inte du skulle kunna berätta vad du menar.
Är det nån som bryr sig om VP? Det är en samling fåntrattar som inte förstår att deras politik inte fungerar. Herregud det är år 2008 inte 1917! Ali är en pinsam liten figur. Han hoppas väl på att efterträda kommunisten Ohly.
Roberth Ström
http://surabloggen.wordpress.com/
Redan i andra meningen bevisar Ali att han han har fel, och inte har några sakliga argument, och att han vet det själv.
"nyfascisten Ingerö"
Vänsterpartiet har spelat ut sin politiska roll. Dom har ingen politik, bara hat.
Jag tycker att det är en underlig attiyd mot nationalekonomi som folk har här. Jag har bara fuskat lite inom det vid sidan om andra studier och inte ens tenterat mig igenom alla kurserna, men om jag minns nagonting är det att det aldrig hävdades att man lärde ut absolut objektiv verklighet.
Den där "sista teologiska institutionen"-anekdoten är helt mysko, jag har aldrig hört en modern nationalekonom säga sig tro att allt som skrivs i böckerna är gudagivna sanningar eller ens en komplett beskrivning av verkligheten. Det var väl snarare det man sysslade med pa Keynes och samhällsingenjörernas tid, för ett halvsekel sedan. Där var det ju mycket maximering och optimering som var pa modet.
Sedan är det en extremt underlig syn man har pa vetenskap om man inte tycker att det är okej att ändra om och komplettera modeller om man märker att de inte stämmer, FredrichL... :) Det handlar ju om att försöka att finna bättre sätt att begripa och förklara problem. Vad är alternativet, att ge upp och säga "Nepp, det gick inte. Vi kan inte modellera detta, vi drar och fiskar istället."?
Man bör lära sig att göra skillnad mellan naturlagar och modeller, det är inte samma sak. En modell behöver inte vara exakt, den behöver bara vara god nog för det den skall användas till.
Vänsterpartiet har spelat ut sin politiska roll. Dom har ingen politik, bara hat.
Hycklandet har uppenbarligen inga gränser alls.
Att Ingerö kallar Jan Myrdal ett kräldjur och hävdar att DN´s ägare anställer nazisteetc etc etc...är helt ok för er.
Ni är inte nyfascister.
Ni är simpla hycklare och skitsnacakare
Inget annat.
Nationalekonomin (den helt dominerande, neoklassiska/nyliberala/positivistiska)
samt:
Analysen i min examensuppsats tar sin utgångspunkt bland annat i den Friedman-essä som du nämner.
Man får anta att Esbati buntar ihop alla olika skolor av nationalekonomisk teori till en "nyliberal" skola?
De, rätt så stora meningskiljaktigheter som finns mellan t ex den monetaristiska skolan (Friedman) och Österrikiska (Hayek, von Mises m fl) är kanske lätta att bortse ifrån i demagogins namn? Eller kan det t o m vara så att Esbati inte ens lagt ned särskilt mycket energi på annat än att kritisera den rätt så (med rätta) hårt kritiserade monetaristiska skolan, representerad av Friedman?
"Det här är alltså inställningen: Om modellen inte stämmer överens med verkligheten är det inget fel på modellen, utan det är verkligheten som bör justeras så att den till slut stämmer överens med (den från början felaktiga) modellen. Med andra ord, idioti."
Sedan "lyckades" ju Friedman få en experimentverkstad för sin sin lilla ekonomiska byggsats i Chile fast de var ju så fundamentalt fel på de efterblivna Chilenarna att de och de olycksbröder i latinamerika som kom efter fick anpassas efter denna modell med våld tortyr och krig, dvs så som hans lärjungar nu fortsätter landvinningarna i mellanöstern...
Liberalfascisterna i det nyliberala Borgkollektivet som tar åt sig av Ali´s val av definition är lika verklighetsfrånvända som modellen, de är inte bara fascistiska då deras teorier endast kan tvångsinföras med brott mot mänskligheten utan rent av sinnesjuka..
Ursakta bristen pa bokstaver, ar i england, men jag skulle hemskt garna vilja se en blogpost som berattar just varfor ingero ar "Nyfascist", och vad det innebar.
Spannande lasning.
Lästips: Den långa intervjun med Billy Bragg i nya numret av svenska musiktidningen Sonic handlar om den internationella socialismen av idag. Väldigt intressant! Extra intressant också för att den dyker upp i ett oväntat forum. Dock ej på nätet tror jag.
trevlig helg önskar en trogen läsare
Tack Ali för många goda skratt.
Micke:
Om ingerö är fascist så har jag inga problem med att han kallas fascist. Jag har bara än så länge sett något sådant hos honom. Ingen korporativism, ingenting om att individen skulle vara underställd statens behov, ingen vurm för totalitära stater, ingen nationalism. Förvisso gillar han ekonomisk liberalism men det kan knappast räcka för att vara fascist. Däremot kan man skönja några av de här sakerna hos vänstern. Betyder det att ni är mer fascister då?
Micke:
Om ingerö är fascist
Läs mitt inlägg en gång till.
Sakta..... så kanske det går in.
Micke:
Jamen det har du ju rätt i. Attans. Fel av mig.
Till Micke och Ali:
Om ingerö är fascist så har jag inga problem med att han kallas fascist.
Till Ali:
Jag har bara än så länge inte sett något sådant hos honom. Ingen korporativism, ingenting om att individen skulle vara underställd statens behov, ingen vurm för totalitära stater, ingen nationalism. Förvisso gillar han ekonomisk liberalism men det kan knappast räcka för att vara fascist. Däremot kan man skönja några av de här sakerna hos vänstern. Betyder det att ni är mer fascister då?
Fascister hatar liberalism. Fascister gillar korporativism, mycket starka fackföreningar och statlig kontroll över det mesta i samhället. Alltså detsamma som vänstern i allmänhet gillar. Inte så konstigt då Mussolini var syndikalist.
Jag tror att många av de högerextrema personer som hänger här både är farliga för sig själva och för andra. Troligen hetsar de upp sig själva och varandra så här och glömmer till exempel att medicinera. Jag tycker att Esbati bör fundera på sitt eget ansvar här och av omtanke för dessa människor själva, och för deras omgivning, inte släppa in sådant uppenbart rubbat som många av inläggen ovan är exempel på.
gustav: Jag skulle vilja säga att det är två distinkt olika saker att:
Konstatera att en modell inte fungerar och komplettera
och
Att konstatera att en modell inte fungerar och därför peta in en icke mätbar variabel i en modell avsedd att mäta tämligen hårda värden.
Den ortodoxa nationalekonomin försöker ju omge sig med en air av positivism och kvalitativ vetenskaplighet, då kan man inte, om man ska studera den verkliga ekonomin, kasta in saker bara för att hjälpa upp modellen, utan då behöver man fråga sig om det är rätt modell.
Annars hamnar man ju i en situation där man typ yrar om att "Tja, det finns ett säkert samband mellan hög inflation och låg arbetslöshet om du multiplicerar arbetslösheten med Burkina fasos årsproduktion av charlottenlök..
Antingen studerar man verklig ekonomi, eller heffaklumpar, inte både och.
FredrichL:
Visst har du rätt i att man inte kan behandla vetenskap som du skriver, men är det verkligen på det viset man beter sig inom nationalekonomin, rent generellt? Jag skulle inte säga det, åtminstone inte efter den lilla inblick jag har fått. Exempelvis är väl NAIRU, som du nämner, endast en förklaringsmodell för att illustrera ett fenomen man har sett och inget man kan räkna ut hårda värden för? Det står ju liksom i teorin att man försöker åskådliggöra tendenser.
Jag har kanske bara ett problem med det här bashandet av nationalekonomi, som man hävdar sägs vara totalt sann och felfri, när ekonomerna faktiskt inte alls hävdar det.
Faktum kvarstår ju att även om modellerna är otillräckliga, så har de en plats om deras förklaringsvärde är bättre än, säg, slantsingling... eller är det bättre med blind slump än slumpmässiga modeller innan man fattar beslut? :)
Brunmålning FTW!
Gustav: Ibland kan en felaktig teori vara långt sämre än ingen teori alls, betänk Thomas teorem:
"Om människor definierar situationer som verkliga blir de verkliga till sina konsekvenser"
Om man då tror på ett benhårt samband mellan inflation och arbetslöshet, lär man ju som beslutsfattare vidta mått och steg för att arbetslösheten aldrig ska krypa under NAIRU, och då har man ju arbetslöshet, en ytterst reell konsekvens, som är allvarlig på både det samhälleliga planet och det personliga.
FriedrichL, din vision gav mig ett gott skratt. Att jag aldrig tänkte på att avsluta mina föreläsningar så! "...och fattar ni inte, kan dra röva i koks!", sagt på bred Veiron-i-ottan-Götebosska.
Precis som andra här vore också jag tacksam om du ville utveckla hur du kommer fram till att Johan Ingerö är 'fascist', Ali. Det blir betydligt mer trovärdigt om man inte bara ger människor ideologiska etiketter utan också redogör för hur man kommer fram till dem.
FredrichL:
Klart att man bör tänka sig för när man försöker bilda en vision av hur saker och ting är, men att inte försöka skapa några teorier är en väldigt underlig slutsats efter det där teoremet. Nej, sund skepsis räcker nog, i kombination med liberalens favoritverktyg; strama tyglar på beslutsfattarna. :)
Sen har jag ju alltid upplevt den viktigaste idén som följer på NAIRU-teorin är att det inte är värt eller ens möjligt att på politisk väg försöka sänka arbetslösheten till 0%, marginalkostnaderna för att plocka bort de där sista procenten är för höga och antagligen kostar det mer än det smakar. Inte att man bör försöka HÖJA arbetslösheten eller försöka motverka att den sänks... skulle tro man kan bygga en solid liberal argumentation mot sådan internventionism.
Vilka modeller är det som inte stämmer överens med empirin inom nationalekonomin?
Ge gärna namnet på modellen/människorna bakom modellen.
Inte ointressant, men det är lite väl stor slagsida åt det retoriska hållet i dina artiklar om nationalekonomin, tycker jag. Det vore intressant att läsa några exempel på hur nationalekonomin mer konkret slagit fel.
En nyckel tror jag är begrepp som nytta, värde, etc, som man menar är deskriptiva men som i realiteten aldrig slutar att ha en normativ innebörd (hur skulle de kunna göra det?). De utgör på många sätt en dålig explikation av vårt förteoretiska begrepp om dessa saker. Marx arbetsvärdeidé är, även om det på många sätt var en sympatisk ansats, också behäftad med problem. Men det skulle behövas en analys längs med dom linjerna, tror jag.
Det är lite märkligt att Ali ALDRIG kommenterar den enorma flora av nationalekonomin som är empirisk. Den kan väl knappast viftas bort lika enkelt?
Det hade varit väldigt intressant att höra Alis funderingar över den empiriska samhällsvetenskapen.
Pontus
menar du ekonometrin, som utvecklats från statistiken och används av de flesta samhällsvetenskapliga ämnena(statsvetenskap, sociologi, socionom, etc)?
Astrid,
Ja, inte ekonometrin i sig - den är svår att ifrågasätta - men snarare resultaten av dess applikationer. Nationalekonomin är nog den mest empiriska av samhällsvetenskaperna (som du påpekar så var det nationelekonomer som utvecklade just ekonometrin), och trots det viftar Ali bort hela ämnet nationalekonomi på basis av dess teori.
Dessutom är nog nationalekonomi den samhällsvetenskap som har störst ambitioner på att bekräfta eller falsifiera teorier empiriskt. Inte heller detta är något som Ali kommenterar.
pontus
"Dessutom är nog nationalekonomi den samhällsvetenskap som har störst ambitioner på att bekräfta eller falsifiera teorier empiriskt."
Vad syftar du på? Att de resultaten som nationalekonomer visar granskas och replikeras oftare än andra vetenskapers resultat? För nationalekonomer överlag en djupare kunskapsvetenskaplig analys i sina papers?
De stora problemet med den ekonometriska metoden är kausalitet. dx->dy eller/och
dy->dx? Det är frågan...
Astrid,
Vad jag syftar på är att många samhällsvetenskaper skyr kvantitativa metoder som pesten. Inom nationalekonomin är teoriernas prediktioner falsifierbara och testas alltid. Sen är nog den "kunskapsvetenskapliga analysen" djupare inom filosofin, där den hör hemma.
Skitsamma. Det där är inte min huvudsakliga poäng. Min poäng var att en mycket stor andel (över 50%) av den nationalekonomiska forskningen är empirisk. Ali vill mer än gärna kassera hela ämnet baserat på en viss del av dess teori. Det tycker jag är att slänga ut barnet med badvattnet.
Och visst hade det varit fantastiskt att etablera kausalitet med ekonometriska metoder. I vissa fall går det faktiskt. Men vanligtvis inte. I andra fall är kausaliteten uppenbar, och behöver inte ens testas. Men även utan kausalitet är betingade korrelationer ofta intressanta och mycket viktiga för vårt förstående.
Jag håller till största del med dig. Ang Ali vet jag inte så mkt mer än att han har en intressant blogg. Hur är ekonometrikunskaperna Ali?
Jag började kika på bloggen nyligen.
Det är nog helt ok.
Givetvis är betingade korrelationer ofta intressanta. Att ha en social teori som är asocial är dock inte intressant. Oavsett hur mycket man, med Ronald Coase' ord, "torterar data" för att det ska "erkänna".
Tolkar jag dig rätt, Ali, om du säger att nationalekonomiska empiriska resultat är ett utfall av "torterad" data? Att det alltså inte finns någon självsanering inom vetenskapen, och ingen intellektuell hederlighet? För det låter onekligen så.
I så fall är du MYCKET konspiratoriskt lagd.
Och vad innebär det att en social teori är asocial? Individerna i modellerna är på för lite "tjenis-basis"? Att antaganden kommer gå strikt emot verkligheten är nödvändigt per definition; de är till för att förenkla, så att vi i slutändan kan öka vår förståelse. Självklart skall inte antaganden vara frikopplade från verkligheten, men det är trots allt teorins prediktioner som är det intressant i slutändan. Men det är klart, om dessa prediktioner testast medelst "datatortyr" så är även prediktionerna meningslösa, och bara antagandens rimlighet återstår.
Du har helt klart en poäng. Data förvrids ibland in i absurdum för att visa på något "passande". Bla när högerspöken (eller än värre, ärkeliberaler) ska visa på globaliseringens ("globalizers") effekt för de fattiga.
Och då måste jag tillägga att jag själv är liberal: Ekonomisk tillväxt är centralt, marknadsekonomi är ett måste och frihandel är den bästa lösningen på produktionsproblemet (dock ska inte länder med sämre möjligheter tvingas konkurrera med fullt utvecklade länder, det måste finnas klassificeringar.)
Skicka en kommentar