fredag, maj 27, 2011

Täpp till sugrören

Häromdagen kunde facktidningen ST Press berätta att stora bemanningskoncerner dominerar i den nyskapade jobbcoachingbranschen (som har blivit ett eldorado för bedragare och som har gett oss rubriker som ”DÅ: VD för sekt, NU: jobbcoach”). Störst är Adecco, som här i Norge har varit väldigt i ropet under våren. Företaget har nämligen varit inblandat i en rad skandaler inom offentligfinansierade verksamheter, i första hand äldreomsorgen. Företaget tjänar gott på sin verksamhet. 2009 lämnade det 1,4 miljarder norska kronor i utdelning.

Nåväl. Detta kom bara upp i huvudet när jag egentligen skulle tipsa om min ledare i veckans nummer av Flamman:
”Så lyckades brottslingar ta sig in i en ny miljardindustri: den svenska skolan”. En ingress i Aftonbladets granskningsserie häromveckan säger något viktigt om svensk offentlig sektor idag. På område efter område pumpas skattemedel in i privata fickor. Ibland är profitörerna så ivriga att de passerar lagens gråzoner, men det mesta sker genom att lagar och regler läggs till rätta just för att denna dränering ska kunna ske. Profitörerna har inte sällan själva varit med och öppnat upp för dessa färdigpackade affärsmöjligheter.
Läs gärna hela!

4 kommentarer:

Anonym sa...

Fan vad korkad du är Ali. Mervärde,..vet du vad det är? Läs din bibel Kapitalet så kanske du förstår.
Att jobba gratis utan förtjänst,....eller, är det det du vill, medborgarlön utan att göra ett enda skit.

Vart tog teorin om mervärde vägen? Någon måste skapa något innan det finns ngt att fördela. Sen en annan sak vem som skall njuta frukterna. Slappskallar eller de som jobbar.

Simsalablunder sa...

Vad Anonymen 6:18 vilja är okänt. Det enda som går att utläsa är att figuren är en bitter en som har svårt att skapa en sammanhängande text med en gnutta innehåll i det lilla formatet. Det är fredag, och kanske är då Anonymen bara extra full och dum.

Anonym sa...

Adam Kokesh body slammed, choked, police brutality at Jefferson Memorial
http://www.youtube.com/watch?v=8jUU3yCy3uI

Magnus sa...

Jag är så gammal att jag minns den tid när ett svenskt hi-techföretag - hi-tech för den tiden, första hälften av 80-talet: Track Tape, som försökte göra kassettband av hög kvalitet i Sverige - kunde falla ihop och sjunka inför öppen ridå efter den första stora kampanjen eftersom det inte fanns ordentligt med kapital. Man hade inte budgeterat tillräckligt för att bära företaget över de första motgångarna, och det fanns ingen som ville satsa. VD:n tog sitt liv. Idag hade det varit otänkbart - inte att ett företag gått med stora förluster, nästan alla går med förlust i början, men att det funnits så ont om riskvilligt kapital för en uppstickare, och att tidningarna så aggressivt skrivit om nederlaget. Johan Stael von Holstein har fortfarande inte lyckats få till svarta siffror någonstans men behandlas ändå som en frälsare.

Men man undrar dock varifrån detta riskkapital kommer: vem är det t ex som betalar för alla mobilabonnemang och alla glättade magasintitlar som praktiskt taget skänks bort? Något säger mig att det inte är pengar som först tjänats in av svenska företagare som ligger under.