Om mediemaktens utbredning och koncentration (fenomenet Newsmill)

Har skrivit på Aftonbladet Kultur i dag:

Det råder inte heller något tvivel om att nätoffentligheten generellt ger enorma möjligheter för ett bredare demokratiskt samtal. Många av de möjligheterna tas också tillvara av bloggare som kommer med kritiska frågor och utvecklande kommentarer, av vardagsaktivister som får möjlighet att göra sina röster hörda mot politiker och byråkrater, eller av politiska företrädare som får chansen att nå folk vid sidan av mediefiltret.

Men det är knappast något spirande gräsrotstryck som skapat Newsmills redaktionella praktik. Newsmill ägs av Bonnier AB, Proventus samt grundarna PM Nilsson och Leo Lagercrantz, tidigare politisk redaktör respektive debattredaktör på Expressen. Dess inflytande flerfaldigas av ett samarbete med både Dagens Nyheter och Expressen. Projektet representerar snarare den dominerande mediemaktens likriktning och uppslukning av nätdebatten.

Läs gärna hela!

I kommentarfälten och på bloggar mobiliserar Sverigedemokraterna stöd för sin favvosajt.

Uppdatering: Tydligen har förnyelsen på Newsmill gått så långt att jag själv verkar ha skrivit där - dock utan att ha gjort det. (jag heter för övrigt inte "Esabati").

Ny uppdatering: Jag ska debattera mot PM Nilsson (Newsmill) på Studio Ett klockan fyra. (Uppdatering av uppdateringen: Här kan man lyssna)

Och förresten: Det blev inte Newsmill som vann, utan Kinga Sandén. Gratulerar.

Hälsning från "en rad aktörer"

Om incitamentstrukturen för finansiellt lurendrejeri och småkorrupt banktömning blir mindre gynnsam i Sverige som i andra länder, kan den internationella konkurrensen snedvridas, meddelar "en rad aktörer" på den svenska finansmarknaden.

Den allmänna nyttan

Livet är fullt av överraskningar, för att citera Pär Nuder. GP (Göteborgs Posten) rapporterar:

- Vad vi ser är att socioekonomiska skillnader slår igenom i boendet - en omvandling som går mot förslumning för den del av befolkningen med lägre inkomster och som inte kan välja. På andra sidan har du bostadsrätterna. Det blir en polarisering.

Ja, först visade det sig att regeringens ”jobbpolitik” ledde till massarbetslöshet. Nu kommer det fram att utförsäljningen av allmännyttan har gett fördjupad. Vad ska man nu vänta oss? Att skattesänkningar ska leda till vidgade klyftor och försämrad välfärd? Herregud!

Ozzy tar på sig ansvaret för allting i Iran?

(Härifrån)

Efter seger kommer storm

Jag var inte i Norge när Alexander Rybak dundrade fram till segern i Eurovision, och missade följaktligen den norska sändningen, som tycks ha varit en händelse i sig. Omedelbart efter programmet dök det upp ett stort antal Facebook-grupper som fördömer programledaren Synnøve Svabø för att ha pratat sönder showen och varit allmänt klandervärd. Ansvar utkrävs, ännu in i denna vecka. Dagbladets nöjeskommentator (som för övrigt skriver att ”som alltid, det viktigste med MGP [Melodi Grand Prix] er å slå Sverige. Og det gjorde vi til gagns. […] De ba om det: å sende en operabastard er å be om juling”) anklagar programledaren för ”munndiaré”. Norska Public service-bolaget NRK har mottagit ett rekordstort antal klagomål – närmare 1700 på två dygn, att jämföra med cirka 65 som kan räknas som positiva.

Svabø satte enligt uppgift in den norska segern i ett historiskt sammanhang:

«Skulle Alexander Rybak klare å vinne i Moskva i kveld, klarer han det Napoleon ikke klarte i 1812 og Hitler i 1941»

Hon uttryckte även glädje över att Tyskland gav Norge 10 poäng, genom frågan «Wollen sie bumsen, Helga?» (”Vill du knulla, Helga?”)

Idag är Svabø ångerfull och beklagar om det skulle vara så att hon ”förstört finalsändningen för hela det norska folket”


[Ap][Ap][Dbl][Dbl][Dbl][VG][VG]

Euro(vision) Song Catastrophe

Susanna Haby står på fjärde plats på moderaternas lista till EU-parlamentet. Hon har en kampanjlåt.

Direkt Aktion

Coyote Ugly.

- - - - -
Uppdatering: tillfällig seger för reaktionen.

Breaking News: antirasister tog ställning mot rasism!

I en artikel som kraschar rakt igenom golvet för Magnus Andersson-klassen i intellektuell pregnans, har frilansjournalisten Joakim Nilsson, tidigare mest känd för att ha uppmanat svenska journalister att tycka bättre om de mer öppna massmordsförespråkarna i det amerikanska presidentvalet, ”granskat” organisationen Antirasistisk Akademi, vars syfte enligt föreningens hemsida ”är att bekämpa rasism i det vetenskapliga samhället och inom universitetens, högskolornas, och forskningsinstitutionernas alla verksamheter”.

Joakim Nilssons banbrytande metod – att läsa mejl på en mejlinglista – har avslöjat chockerande sanningar som obarmhärtigt måste dras fram i ljuset: allt tyder på att de forskare som deltar i nätverket är motståndare till rasism.

Till den fruktansvärda raden av anklagelser hör att de antirasistiska forskarna intagit en ”Vi mot dom”-attityd gentemot rasister, att de i sitt nätverk har haft ”etablerade kontakter” med andra antirasister, att de försökt arbeta mot rasistiskt inpyrda angrepp på en feministisk och antirasistisk tidning, och att de uttryck skepsis mot apartheidpolitik och statsterror.

Som om detta inte var nog, har en deltagare i nätverket antytt att kolonialismen skulle kunna ha en påverkan på dagens politiska verklighet, en annan har haft mage att bli skärrad över ett mord på en kollega, och en tredje har kallat en sjuk formulering av Lars Leijonborg för en ”sjuk formulering”.

Vi har med andra ord att göra med en mycket farlig företeelse i vårt samhälle – något som antagligen kommer att behöva mötas med statliga kampanjer och foxifierad lämmeljournalistik – akademiker som både analyserar och arbetar aktivt mot rasismen.

Hur kan detta vara tillåtet i ett liberalt samhälle, undrar vän av ordning.

Bäst är Joakim Nilsson ändå i inledningsmeningen:

Något har hänt med tonen i den svenska integrationsdebatten

No fuckin’ Shit mr Joakim Sherlock Nilsson! Att rasismen blir rumsren i den allmänna debatten och samhällseliten – med sådana som dig själv som bjällerklangaktivster – använder hets mot blattar som politiskt verktyg, det kan man nog kalla för att det ”hänt något med tonen”, ja.

Men förlåt att nån försökte säga emot. Nu tycker jag att vi alla istället reser oss upp och sjunger We Shall Overcome.

Chockbesked idag: vanligt folk vill inte ha det som på 1800-talet

Sveriges kommuner och landsting har gjort en opinionsundersökning som visar att ungefär 9 av 10 föredrar bättre sjukvård, skola och äldreomsorg framför skattesänkningar. Cirka 85 procent kan tänka sig att höja skatten för bättre sjukvård åt alla.

Sedan tidigare är det också känt att offentlig sjukvård och omsorg är mer kostnadseffektiv och ger väsentligt bättre allmänna välfärdsresultat. De välfärdssamhällen av nordisk modell som valt relativt sett högre skattenivåer och mer av offentligt fördelade välfärdstjänster uppvisar sådant som längre medellivslängd, mindre barnfattigdom och färre mord.

Och, vi vet att skattehöjningar är nödvändiga i moderna ekonomier där den offentliga sektorn är tjänstetung och lönerna därför blir en relativt sett växande del av kostnaden för verksamheterna.

Vad ska man dra för slutsats av detta i det politiska och ekonomiska etablissemanget? Självklart – att skatterna ska sänkas och välfärdstjänsterna privatiseras så att alla inte kan ta del av dem!

Det allvarliga är att vanligt folk insisterar på att fortsätta göra anspråk på högkvalitativ välfärd till alla, när samhällets resurser växer. Det rationella är givetvis att överföra dessa växande resurser till Danderyds- och Båstadsregionerna så att folk kan investera i större villor samt spruta mer champagne på varandra.

Den nuvarande reaktionen visar på hur illa det är ställt i den svenska skolan. Frågan för regeringen blir nu om man ska sätta igång den nya posttsunamistiska krisberedskapsordningen, eller om det istället drar ihop sig till en kampanj om marginalskatternas brott mot mänskligheten.

[GP][DN][SvD]


Läs mer:
* Josefin Brink
* Aron Etzler i Flamman
* Ulla Andersson kommenterar på vänsterpartiets hemsida
* Ett tidigare inlägg på bloggen

Rent hus

Kul med en flexiblare arbetsmarknad. Ökar friheten, typ.

Tanken som räknas

Efter visst tumult, då fyra moderater enligt uppgift "satt i andra tankar, helt enkelt" har riksdagen beslutat att utreda göra ett tillkännagivande till regeringen om behovet av en utredning av ägarkoncentrationen i medierna. På tiden.

Utredningen väntas få arbetsnamnet Välkommen till verkligheten.

Endlich!

Plötsligt händer det.

Anecdotal Reference vs. Hard Market Facts

Jag har svarta kompisar som mejlat mig och sagt att de känner sig kränkta av det som skrivits [i Mana], säger Johan Staël von Holstein. (SvD)

Jag har queera kompisar som mejlat mig och sagt att det för närvarande finns 765 medlemmar i Facebook-gruppen "Jag torkar stjärten med Johan Staël von Holsteins krönikor".

Början på slutet - och/eller dags för nystart

Det kommer säkerligen att behöva sägas mycket mer om detta, men grundfrågan är enkel: EU är ett marknadsfundamentalistiskt statsbygge, och det faller sig därför naturligt att EG-domstolens perukgubbar nu har dömt bort den svenska arbetsmarknads- och välfärdsmodellen i det så kallade Laval-målet. Och katastrofalt, förstås, för alla som tycker att principen om lika lön för lika arbete är viktigt, och som söker verksamma vägar att tillgodose värdiga arbetsvillkor för människor.

Nu är tid för omvärdering och reorganisering på sina håll. Så här skrev den socialdemokratiske trotjänaren Arne Kjörnsberg, fram till valet ordförande i riksdagens finansutskott, på sin blogg i lördags:

Om EG-domstolen går emot Byggnads tycker jag att det är skäl för att vi skall lämna EU.

Det är ett rättframt ställningstagande som nu måste upp till seriös debatt i fackföreningsrörelsen. Det blir logiskt ohållbart att omfamna en politisk organisation och process, som principiellt och praktiskt underminerar själva grunden för fackens verksamhet.

Till att börja med måste man konstatera att dessa marknadsfundamentalistiska principer får en fastare form i den nya konstitutionen. Steg 1A är att vi ska få folkomrösta om denna konstitution. Här skulle facken kunna inträda i en avgörande folkbildningsroll.

Fredrick Federley konstaterar att dagen ”blev mer spännande” än han ”vågat hoppas på”. Och mannen som kallas ”Lavals juridiska ombud” – alltså Svenskt Näringslivs politiska bulvan för att vid sidan av folkstyret och den demokratiska debatten rasera den svenska modellen – kallar domen för ”en bra pusselbit i de diskussioner som arbetsmarknadens parter har”.

Det är dags att börja spela ett helt annat spel nu.


[DN][DN2][SvD][SvD Ledarbloggen][Aftonbladet]

OBS: Hanna Löfqvist (som skriver kort om domen här) samlade för ett tag sedan länkar till en rad texter om Vaxholmsfallet. Värdefullt. Läs på!

Det lär oss historien

I väntan på en fortsättning på manuset till Da Lukacs Code levererar Jordränta den i arbetarrörelsens historia länge efterlängtade Listan på sämsta/orimligaste politiska aktionerna någonsin. Den sträcker sig från Dracula 1455 till Kupp mot konstitutionen 2008. Läs och memorera!

Plötsligt händer det

Daniel Åberg (hittat via Isobel)