De svenska ”hushållens” nettoförmögenheter har ökat dramatiskt på senare år. Runt 700 (!) miljarder kronor – närmare en hel statsbudgets omfång – på två år. Sedan 1990-talets början av hushållens finansiella förmögenhet fyrdubblats. Ordet ”hushållen” döljer det faktum att denna förmögenhet är extremt olika spridd i samhället. De 10 procent rikaste hushållen hade 2004 en genomsnittlig nettoförmögenhet på 4 744 000 kronor. Det är 22 gånger mer än medianvärdet. Denna tiondel av hushållen ägde motsvarande 60 procent av den totala nettoförmögenheten och 80 procent av det totala aktievärdet. Räknar vi bort fondägande så äger den rikaste hundradelen av hushållen över 72 procent av alla privata aktieförmögenheter.
Vad gör man då om man är borgare? Jo, man avskaffar den minimala skatten på de rikastes förmögenheter. Klasspolitiken är grov.
Samhällsekonomiskt innebär beslutet – som inte ska ses isolerat utan som en del av en politik som mer allmänt leder till en omfördelning från folkflertalet till de rikaste – att utrymmet för produktiva, framåtsyftande investeringar beskärs till förmån för lyxkonsumtion och parasitär förmögenhetsansamling. In med resurserna i fastigheter och aktier och alltså – befäst de för tillfället rikas möjlighet att behålla sin makt och sin sociala distans till folkflertalet också i sämre ekonomiska tider; tider då även mellanskikten får vara med och betala de rikas fortsatta överkonsumtion. Ett litet, men tydligt bidrag till tillbakarullandet av svensk välfärd. Det var sämre förr. Dit vill högern ta oss. De tanterna och gubbarna vågar.
[Läs gärna tidigare inlägg på ämnet här och här]
8 kommentarer:
Du skriver "den rikaste hundradelen av hushållen över 72 procent av alla privata aktieförmögenheter". Men på större delen av det innehavet är det ju ingen förmögenhetsskatt. Det här är felet i debatten just nu, och i hela vänsterns klasskampsargumentation: De RIKTIGT rika är redan befriade från förmögenhetsskatt, de äger aktier som inte ingår eller så placerar de sina pengar i konstruktioner som gör att de klarar sig utan skatt. De som tjänar på detta förslag är helt klart välbärgade, men det är vanliga människor vi pratar om, inte HM-persson eller hans likar. De är redan undantagna.
tänk på hur kronans förändrade värde....
Tycker att din kritik är felriktad och alldeles för principiell. Om du kikat på skatten så ser du att de rikaste ändå inte betalar skatt och att det är många äldre som har varit tvugna att lämna sina hem för att de inte har råd med en värdeökning som inte är deras fel.
Ali
Tre kontrollfrågor:
1)Hur definierar du "produktiva och framåtsyftande" investeringar? Vad ligger till grund för denna definition?
2) På vilket sätt skulle ett borttagande av förmögenhetsskatten minska "produktiva och framåtsyftande" investeringar?
3)Hur definierar du "parasitär" förmögenhetsansamling? Hur ser en icke parasitär förmögenhetsansamling ut enligt dig?
Min erfarenhet är att förmögenhetsskatten netto har haft en negativ effekt på de svenska skatteintäkterna. Förmögenhetsskatten drev ju i början av 80-talet bland annat ägarna till Tetra Pak och IKEA i landsflykt. Tänk vilka skatteintäkter vi haft bara dessa personer stannat i landet. Därtill kan läggas att svenskar tros ha hundratals miljarder utomlands pga förmögenhetsskatten.
Vad är det att bli upprörd över? Arbetarklassen har ju suttit vid makten i tolv år. Nu får ni smaka klasspolitik också.
Det är överklassens tur. Vinden har vänt
Ali, ditt resonemang har så många fel att jag inte orkar kommentera alla, så jag fokuserar på två.
1. Ökningen av nettoförmögenheterna har till väldigt stor del orsakats av de kraftigt stigande bostadspriserna. Dessa vinster kan alltså ENBART realiseras om folk säljer sina hus och flyttar in i något betydligt billigare. Alltså är det en stor del av denna nettoförmögenhet som inte direkt på verkar hushållens finsnsiella situation, utom just att många tvingas betala förmögenhetsskatt. I detta sammanhang är en genomsnittlig nettoförmögenhet på knappt 5 miljoner hos de 10% mest välbeställda hushållen tämligen låg.
2. "Räknar vi bort fondägande". Varför i hela fridens namn skulle vi göra det? Att spara i fonder är ett relativt säkert och kostnadseffektivt sätt för den som inte har miljonbelopp att investera att få en vettig avkastning på sina sparpengar. Vilket väldigt många Svenskar insett. Du ignorerar alltså miljoner småsparare i syftet att befästa din klass-retorik. Ger det ett vettigt intryck tycker du?
Ok, en sak till. Som anonymous ovan skulle jag gärna vilja veta hur mycket man får spara innan man blir förklarad som "parasit"? Tio tusen? Hundra tusen? En miljon? Hur mycket är acceptabelt i din föreställningsvärld?
Kanske du kunde komplettera dina siffror med hur stor del av Svenska statens skatteintäkter dom där förhatliga 10 procenten av befolkningen bidrar med? Dom kanske inte skulle verka fullt så "parasiterande" då...
Det var inte bättre förr, skriver du. Det beror nu på vilket "förr" man talar om. Det var uselt i början av 1900-talet, det vi i rask takt är på väg tillbaka till, men det var bättre, vad gäller jämställdhet och allmän välfärd, på 70- och 80-talen än idag.
Sluta diskutera egna teorier utan lyssna på vad Anders Borg säger: detta ska leda till investeringar och fler jobb i Sverige.
Kolla sedan på denna länk, och se hur "bedrövligt" Sverige varit på att locka investerare med gällande regler.
http://www.finfacts.com/irelandbusinessnews/publish/article_10003326.shtml
/Anders
(PS. Det visar sig att vi är riktigt bra egentligen. Bättre än G7-länderna. Tänka sig. DS.)
Skicka en kommentar