Integritet, sa Bull

Amen vad skönt! Vi är sedan några år tillbaka inne i en integritetsdevalveringsbonanza av guds nåde. Det övervakas, buggas, registersamkörs, avlyssnas, uppgiftslagras som aldrig förr. Det finns inga gränser som inte kan passeras – ty behöver en gräns passeras, kan man alltid dra fram det berömda du-har-inget-att-vara-orolig-för-om-du-har-rent-mjöl-i-påsen-kortet. Ingen jävel har kommit på idén att istället minska på övervakningen, buggningen, registersamkörningen, avlyssningen, uppgiftslagringen. För hur skulle det se ut liksom.

Men nu slår nya arbetarregeringen till igen. Efter att de länge förtryckta skattekverulerande mångmiljonärerna beslutats slippa betala skatt på sina tokväxande förmögenheter, uppstod det lilla problemet att statistiken över förmögenhetsutvecklingen i samhället skulle försvinna. Tanken var nu att Skatteverket ändå skulle samla in sådana uppgifter. Men – då förenade sig proletärer i alla stater till folkliga protester:

Svenskt näringsliv, Företagarna och stora borgerliga tidningar som Dagens Nyheter har varit mycket kritiska till förslaget och i helgen spädde nye folkpartiledaren Jan Björklund på motståndet. […] Den här kritiken har nu regeringen tagit till sig, säger Ingemar Hansson.

Amen vad skönt! När nu enorma värden ska överföras till de rikaste i samhället – de som på senare tid har fått se sina förmögenheter skjuta i höjden – kan det förstås vara praktiskt att detta inte syns så bra i statistiken. Ingemar Hansson, som ”uppskattats för sin förmåga att förklara komplicerade ekonomiska frågor på ett pedagogiskt sätt”, har hittat ännu ett pedagogiskt grepp:

Vi vill värna de enskildas integritet.

Amen vad skönt! Då vet vi vilka som är enskilda. Inte sjukskrivna som ska flänga ut och in på sina liv. Inte alla som blir filmade av övervakningskameror en miljon gånger om dagen i sina bostadsområden. Inte den som snart kan få påhälsning av Internetleverantörer, Hollywoodpolis och Antiterrorsquads för att ha delat med sig musik till andra. Men miljonärer – de är enskilda.

Anders Borg är också en härlig kille:

Vi vill slå vakt om skattesystemets legitimitet

Amen vad skönt! Här har regeringen bedrivit landsomfattande kampanj för att det är helt okej att köpa svart svarta hemtjänster, och dragit till med lite godtyckliga ändringar hit och dit. Men om människor fortsatt får uppge storleken på sin förmögenhet – då hotas skattesystemets legitimitet. Hos de enskilda. Dem med integritet.

Amen vad skönt med en regering som står på vanligt folk sida, ser vanligt folks problem. Allting känns ärligt och härligt liksom.

För den som ändå vill veta lite mer om hur förmögenhetsutvecklingen i Sverige har sett ut på senare tid, innan den statistiken blir svårare att få ta på, kan ändå ta en titt på dessa inlägg på bloggen: Återtåg; Samhällskontrakt – privat och offentligt; Snuskigt. Ulla Andersson (v) kommenterar förslaget här.

Nytt besked från nya arbetarpartiet: Alla ska med!

[Skärmdump Håkan]

Återtåg

De svenska ”hushållens” nettoförmögenheter har ökat dramatiskt på senare år. Runt 700 (!) miljarder kronor – närmare en hel statsbudgets omfång – på två år. Sedan 1990-talets början av hushållens finansiella förmögenhet fyrdubblats. Ordet ”hushållen” döljer det faktum att denna förmögenhet är extremt olika spridd i samhället. De 10 procent rikaste hushållen hade 2004 en genomsnittlig nettoförmögenhet på 4 744 000 kronor. Det är 22 gånger mer än medianvärdet. Denna tiondel av hushållen ägde motsvarande 60 procent av den totala nettoförmögenheten och 80 procent av det totala aktievärdet. Räknar vi bort fondägande så äger den rikaste hundradelen av hushållen över 72 procent av alla privata aktieförmögenheter.

Vad gör man då om man är borgare? Jo, man avskaffar den minimala skatten på de rikastes förmögenheter. Klasspolitiken är grov.

Samhällsekonomiskt innebär beslutet – som inte ska ses isolerat utan som en del av en politik som mer allmänt leder till en omfördelning från folkflertalet till de rikaste – att utrymmet för produktiva, framåtsyftande investeringar beskärs till förmån för lyxkonsumtion och parasitär förmögenhetsansamling. In med resurserna i fastigheter och aktier och alltså – befäst de för tillfället rikas möjlighet att behålla sin makt och sin sociala distans till folkflertalet också i sämre ekonomiska tider; tider då även mellanskikten får vara med och betala de rikas fortsatta överkonsumtion. Ett litet, men tydligt bidrag till tillbakarullandet av svensk välfärd. Det var sämre förr. Dit vill högern ta oss. De tanterna och gubbarna vågar.


[Läs gärna tidigare inlägg på ämnet här och här]