torsdag, september 13, 2007

Sjukskrivning och arbetsrätt

Mycket har redan sagts om regeringens förslag om nedskärningar riktade mot de sjuka. Men det har varit ganska lite fokus på en principiellt mycket viktig aspekt av förslaget. Medierna är numera notoriskt dåliga på att ge en vettig bild av sådant. Läs nu noga detta, som påpekas av LO:s Erland Olausson:
Regeringens idé om en rehabiliteringskedja innebär i praktiken att lagen om anställningsskydd (LAS) sätts ur spel och att arbetsgivare kan säga upp anställda efter sex månaders sjukskrivning.

– Att rehabilitera sig med sikte på annat jobb, som inte finns hos arbetsgivaren, kan vara saklig grund för uppsägning enligt LAS. Det samma gäller om den sjukskrivna arbetstagaren försöker men inte klarar att återgå i arbete, vilket man blir hänvisad till att göra om sjukpenningen dras in, exempelvis på grund av att rehabilitering till annat arbete av olika skäl inte lyckas.

– Trots att arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar kvarstår kan de i realiteten göra som de vill. Det saknas drivkrafter för att förmå arbetsgivarna att ta sitt ansvar för sina anställdas rehabilitering. Det finns heller inga sanktionsmöjligheter om arbetsgivarna väljer att sitta med armarna i kors och ingenting göra. De sjukskrivna, facket och offentliga instanser får då bara acceptera detta.
Samma problematik lyfts även fram av TCO .

Låt mig försöka förklara lite mer.

En för arbetsrätten bärande princip, är att sjukdom inte utgör saklig grund för uppsägning. Om en anställd inte klarar av att utföra sitt arbete på grund av sjukdomen, har arbetsgivaren ett rehabiliteringsansvar. Ansvaret innebär att arbetsgivaren ska genomföra möjliga och relevanta åtgärder med syfte att den anställde kan återgå till arbetet. Arbetsgivaren har också skyldighet att alltid pröva möjligheten att omplacera en anställd som blivit sjuk, så att den anställde kan genomföra annat arbete av betydelse. Det finns ingen skyldighet att omorganisera hela verksamheten, däremot att just pröva möjligheten att omplacera den anställde till befintliga eller på andra sätt rimliga arbetsuppgifter. Om dessa möjligheter är uttömda och den anställde alltså inte kan utföra arbete av betydelse, så har arbetsgivaren saklig grund för uppsägning. Det är förstås rimligt att arbetsgivaren inte har någon skyldighet att behålla en anställd som inte alls kan utföra för arbetsgivaren meningsfullt arbete.

Men vad händer nu, när man inom ramen för sin sjukskrivning måste prövas mot alla jobb på arbetsmarknaden efter sex månader? Jo, då kan man rimligen, som Erland Olausson påpekar, bli uppsagd efter sex månader. Den enskilde arbetsgivaren har naturligtvis inget incitament– och kommer rimligen inte att få en skyldighet – att ägna sig åt att rehabilitera en anställd för jobb på en annan arbetsplats. Alltså sakligt skäl för uppsägning. Alltså i praktiken bort med den grundläggande rätten att sjukdom i sig inte ska utgör sakligt skäl för uppsägning. Därtill blir det, som Olausson också påpekar, oerhört lätt för en arbetsgivare som inte vill ta sitt ansvar, att strunta i det. Om någon blir sjuk kan arbetsgivaren helt enkelt dra benen efter sig och sedan säga upp den anställde. I allra värsta fall kan arbetsgivare som till exempel hamnar i konflikt med en anställd få ett incitament att göra den anställde sjuk.

Nu kan det vara så, att just denna situation, alltså det arbetsrättsliga moras som ytterligare spär på eländet för de sjuka, inte är medvetet framorganiserad av gnugga-händerna-när-du-är-riktigt-glad-borgare, utan bara resultatet av ignorans och inkompetens i regeringen. Den som hörde den bullshitmättade presskonferensen med Reinfeldt och Husmark Persson, eller ännu hellre den senares märkliga framträdande i Aktuellt ikväll får visst stöd för den senare uppfattningen. Cristina Husmark Persson förstod faktiskt inte de frågor som ställdes till henne om detta på presskonferensen och hon upprepade i Aktuellt: ”Vi kommer inte på något sätt att ändra i lagen om anställningstrygghet” [sic!]. Nej, men systematiskt kringgå och försvaga.

Det ska bli ”intressant” att se om regeringen gör något åt detta när det ska snabbskrivas proposition, eller om det blir en ytterligare urholkning av Las.

Och så lite andra frågor: Alla dessa människor som ska få sin arbetsförmåga prövad mot andra jobb på arbetsmarknaden – var är det de ska jobba? Vad är det för hemlig arbetsmarknad som ligger och väntar på att genom incitamentskapande åtgärder på regeringskansliet upptäckas, av vårdbiträden med värk i armarna, utbrända arbetsförmedlare, metallarbetare med panikångest? Vad blir villkoren på den arbetsmarknaden om de som ska jobba där inte bara är sjuka, utan också desperata efter att ha jagats av myndigheterna?


- - - - -
Nyhetsartiklar: DN1, DN2, SvD1, SvD2
Blogginlägg: Pooma – Sjuka ska som vanligt betala för de friskas platt-TV

20 kommentarer:

liberalkommunisten sa...

Ja, var finns alla dessa fantastiska nya arbeten? Sanningen är väl att vi börjar närma oss, eller redan är framme vid den period när det inte längre finns meningsfulla arbeten för alla. Samhället fungerar utmärkt ändå. Att då med piskor samtidigt slå ner på dom
ganska många individer som av olika skäl inte kommer in på arbetsmarknaden kan endast sammanfattas med ett ord enligt mig: Grymhet. Tyvärr finns det inget nytänkande hos socialdemokratin heller. Det känns tyvärr som att den starka kraften inom det partiet är ett stort gäng gråa figurer som endast lite lätt putsar på sin yta och samtidigt under skydd av "fina slagord" anpassar sin politik till alliansen. Tragiskt nog så verkar högern ha tagit hem spelet den här gången. Det känns som att det krävs
stora omvälvningar i världen och eventuellt några decennier innan vi kan få en annan utveckling. Eller så är det bara jag som är deprimerad.

Anonym sa...

Så jäkla bra inlägg. Jag fattar inte varför du inte är ledarskribent. Du borde skriva krönikor i Aftonbladet eller nåt.

Hälsningar
Nina

Anonym sa...

Ali, kan du inte skriva något om censuren av vad svenska fångar ska få läsa?

Mer att läsa finns här:

http://samhallsfilosofi.blogspot.com/2007/08/s-infrs-censuren.html#comments

Thomas E sa...

Liberalkommunisten, teorin är att om man sänker priset på arbetskraft tillräckligt så kommer det att finnas en efterfrågan som ger alla jobb. Problemet är ju att de bortskämda svenskarna inte vill ha två eller tre jobb som tillsammans ger tillräckliga inkomster för att betala hyra och blodpudding eftersom man kan överleva på ett lågbetalt jobb eller till och med inget jobb tillsammans med div bidrag. Detta håller Reinfeld o co på att ändra på i små små steg.

Fredriksson sa...

Shit.

Jag som tänkte operera in lite silikon i pattarna o låta arbetsgivaren ta den ekonimiska smällen om det blev komplikationer efter operationen.

Nu sket det sig tydligen.

Anonym sa...

Fredriksson,

Du är ett äckel.

Mvh
Lena

Anonym sa...

Kul det där med reabansvar för arbetsgivare! Hade en bekant med 3 anställda varav en var en notorisk fylletratt. Oändliga sjukskrivningar + kostnader för reab. De kvarvarande 3 inlusive företagaren fick slita arslet ur sig för att få det gå runt. Alkisen gick inte att sparka, först in sist ut.

Sådan är verkligheten, tacka fan för det inte finns jobb och arbetsgivare tvekar att anställa. Sloppa LAS så kanske det blir ordning i landet.

Det enda utanförskaparna har att konkurrera med är priset på arbete som effektivt stoppas av facken och kollektivavtalen. Istället betalar låg och medelinkomstagare över skattesedeln ohyggliga pengar för att dessa skall leva på bidragssystemen.

Sverige är ett sjukt halvkommunistiskt samhälle med starka inslag av planhushållning. Inklusive utanförskapet lever i vart fall 2,7 - 3 millioner människor från staten. För att citera den kloke numera bortgågne Wertén, varje industriarbetare kan inte bära 2 personer på ryggen.

Svårare än så är det inte.

Mr. JB

Anonym sa...

Mr JB,
JAG vet att du är en idiot, men bara för att klargöra för övriga läsare:

• Ingen sjukskrivs för ryggbesvär, kemallergier, psykisk stress, benbrott osv? Nä. Eftersom Mr JB känner någon som hade en alkoholiserad anställd, blir det hela verkligheten.
Fin skygglapp där, tomte.
(För övrigt är det ren mytbildning även i sak. Rehabansvaret är inte obegränsat och det går att säga upp av personliga skäl, enligt Arbetsdomstolens praxis. Men det skiter du i att ens fundera över eftersom det skulle sabba dina fördomar. Åsikt före insikt...).
• Sakfrågan nu handlar inte om LAS eller inte, utan om vilka INCITAMENT som de nya sjukskrivnings- och rehabreglerna skapar, när det gäller arbetsgivares hantering. Detta har redan Ali och Olausson förklarat. Slå upp det begreppet, vetja.
• Werthén hade fel. Visst kan, för en antiintellektuell tomte som dig, hans påstående spontant verka riktigt. Men svaret är faktiskt en matematisk fråga om vilket värde industriarbetare i Sverige skapar. Om du slår upp ord såsom "produktivitet" och "förädlingsvärde" och sedan tittar på lite ekonomi-, produktions- och vinststatistik så begriper du varför Werthén snackar skit.

Eller, jag tar tillbaka, mr JB lär inte begripa. Han vill inte. Men andra kanske gör det.

Alexander sa...

Man anlitar någon för att utföra ett jobb, ifall denne är sjuk hela tiden och inte kan utföra jobbet har man ju sakliga skäl att säga upp personen då personen i fråga inte utför det jobb den har betalt för.

Jag tycker att Ali Esbati kan anställa mig och betala mina sjukskrivningskostnader när jag blir överkörd av en bil för att jag är så full att jag inte ser mig för.

Anonym sa...

"Alexanders" enmansshow i tragiskt psykbryt.

Du är redan överkörd Alex, av verkligheten. En verklighet du inte klarar att leva i.

Anonym sa...

Visst är det fördomar och dum i huvet är jag också så det ryker ur öronen. Efter att ha betalat pensionsavgifter över brytgränsen i 30 år får jag vid 61 ca 12-13000/månad, obetydligt över sjukpensionärer som kan lalla runt med svartjobb från 30-årsåldern, bosätta sig i Thailand och ha det gott där den taskiga pensionen blir värd x 3.

ATP och den efterföljande försäkringen är tidernas största blåsning och kedjebrev. Av det jag betalat går det mesta till parasiter som inte bidragit med något, själv får jag minimalt av allt som jag betalat. Solidaritet kallar ni det. Stöld vill jag kalla det.
Räddningen blev en hårt beskattad privatförsäkring som ger 40 lappar per månad utan den hade det aldrig gått.

Sen du anonym, jag har haft anställda i 30 år och vet vad jag pratar om. Kör du eget så kanske du fattar vad jag talar om. Men bättre sitta på läktaren och gnälla över alla rättigheter du har. Det är lättare att skilja sig än bli av med en kass medarbetare i småföretagavärlden.

Mr. JB

Alexander¨ sa...

Jag förstår varför du är anonym. Hade jag varit en sådan usel debattör som du hade jag också varit anonym

Anonym sa...

Grundtrygghet skall vi ha så de utsatta inte faller igenom. Sedan är det upp till var och en att använda sin intelligens och försäkra sig med full avdragsrätt vare sig det gäller sjukförsäkring eller pension. Med en kraftigt minskad kommunal o statlig statsförvaltning ges genom mindre skatter alla valfrihet ges nästan alla möjlighet att själv bestämma över sina liv. Mindre stat, mer medmänsklighet.
Lågpannornas och trasproletäriatets dominans i svensk politik måste få ett slut. Varenda jävla svensk kan ju inte vara ett "offer" som skall tas om hand av pappa staten. Socialismen är sjuk och kommer sakta men säkert dö sotdöden. Dessvärre inte under min livstid.

Mr. JB

Alex sa...

Jamen, JB, gnäller är ju du! Fast du trots allt verkar ha det bra - du ska ju resa till Kina i nästa månad. Det är väl inte många äldre som har råd till det? 10-15 % eller?
Sen om du inte dör så snart har du väl fått tillbaka en hel del av vad du betalat i skatt, dvs återbäring på STÖLDEN. 30X12X12 000 blir väl ca 5 miljoner?
Förresten om du inte fick skatteavdrag på dina pensionsinbet till privarförsäkring hade du för låg inkomst eller deklarerade du falskt. I senare fallet får du stå ditt kast, eller hur?

Anonym sa...

Ironiskt nog handlar de flesta inläggen om rätt och fel inom ramen för en marknadsekonomi.

Var är kommunisterna i den här debatten? Dom kanske inte attraheras av ett forum där man inte kan uttrycka sig med hjälp av gatstenar....?

Anonym sa...

Alex, du är ordentligt korkad. Du betalar för det du får, utom i Sverige, där du betalar för alla andra, trasproletäriatet inräknat, som enligt 1909 års arbetarrörelse inte ens var värda ett ruttet lingon.

Sen du korkade Alex, vet väl inte att Sverige blev fällda i EG-domstolen för beskattningen av eget pensionssparande. Det är fult i Sverige att spara och att själv av egen kraft trygga sin ålderdom. Du är utomordentligt korkad. Ta en jättevalium o koppla av.

Mr. JB

Alex sa...

JB som i Jitter Bug. Hur kan du bli så upprörd över ett rätt sakligt inlägg? Med uträkningar och allt. Kan det vara ordet GNÄLLER? Valium behöver tydligen du - det fås i så fall på recept till rätt låg kostnad av vår ännu så länge mycket humana sjukvård. Tycker inte vi ska sänka eller ta bort landstingskatten - särskilt inte med tanke på dina behov!

Anonym sa...

Alex puritans, knappt du fanns nånstans.........!!!Dags att lägga på locket nu min vän, all vidare diskussion är onödig spillan av tid. Fortsätt du med mentala blockeringar och evigt testuggande tills tänderna ramlar ur käften på dig.

Mr. JB

Alex sa...

JB, du kastar in handsken. Det gör du rätt i!

Anonym sa...

Hmm mycket upprörda känslor här :)
Det kan väl inte vara så att vissa av oss strävar efter det gräs som ser grönast ut för tillfälligt? Kan bara säga att jag ser inte framtiden som en bra plats för arbetare men därimot bra för mig som företagare. Och om vi då ska vara krassa blir jag gladare av att kunna göra som jag själv vill och sparka den som är besvärlig för mig som arbetsgivare? Tjänar jag bäst på det i längden? Jag tror inte att jag som arbetsgivare tjänar bäst på det i längden. Allt handlar inte om pengar även om det som "tycker" att dom har pengar och aldra helst det som vill ha pengar och är bittra över att det finns dom som är sjuka eller lever på någon annan form av bidrag. Jag brukade vara stolt över att vara svensk men med tanke på vart vi är på väg så är jag inte så säker på det längre. Klart att vi arbetsgivare ska ta ansvar och klart som fan att vi inte ska urholka LAS, Tvärt om vi har ett bra system idag och bör vidareutveckla det istället för att urholka det. Med 13 anställda och 14 år som företagare så gnäller iaf inte jag. Vi har ett bra system, och så fruktansvärda skatter tycker jag nog inte vi har här i sverige om vi ska se till vad vi får för dom. Tycker messt det är en bunt gnällmånsar som antagligen kommer att gnälla fan så mycket mer när dom inser att dom behöver det system vi har den dagen dom själva blir sjuka.

Mvh
Jocke