
Svensk BNP är väsentligt högre idag än 1990. Det bor ca 750.000 fler i landet, ca 500.000 fler i arbetsför ålder. Bemanningsbehovet i välfärdssektorn växer snabbare än andra sektorer eftersom arbetets karaktär gör det svårare med rationaliseringar än i exempelvis industrin. Ändå är det färre som arbetar inom välfärdssektorn idag än 1990 – i absoluta tal! Då har man ändå räknat in alla som jobbar inom dessa sektorer i privat regi.
Detta är en civilisatorisk tillbakarullning. Den innebär kronisk tids- och resursbrist i välfärden samtidigt som det privata konsumtionsutrymmet har vuxit, särskilt för dem som redan har mycket från förr.
Varje progressivt politiskt alternativ värd namnet måste ta tag i det här och vända utvecklingen.
Jag har skrivit utförligt om den här problematiken förut. Till exempel i den här antologiartikeln «Världens bästa välfärd, någon?».
Men också i Flamman-ledaren «Subventionerad avmodernisering» och i eftervalsartikeln «Börja med att se världen i vitögat»
1 kommentar:
Det är dags att börja bestämma sig för rätt folk.
Sjöström Pagrotsky och Wetterstrand.
Skicka en kommentar