Norge. Smått och gott.

De rödgröna norska regeringserfarenheterna är intressanta att följa för europeisk vänster i allmänhet och den svenska i synnerhet. Det är inte lätt att sitta i regering. Heller inte lätt att utvärdera sitt deltagande. Å ena sidan Europas mest radikala regeringsförklaring och en uttalad ambition att välja andra vägar än tidigare regeringar. Å andra sidan kanske en utarmning av vänsterns radikala potential, nedmalning i påstådda och påtvingade nödvändigheter. Min bedömning på håll, är att SV hittills hanterat situationen förvånansvärt väl – imponerande skulle jag vilja säga – utifrån rådande förutsättningar. Det innebär inte att problem saknas eller vägen framåt är klart utstakad. Partiet har exempelvis den senaste tiden dragits med stora och fullt begripliga inre motsättningar – givetvis tacksamt uppförstorade och stort uppslagna i medierna – kring den norska truppen i Afghanistan. SV nådde en stor praktisk och principiell seger i och med ett stopp för en ny specialstyrka i oktober förra året. Spänningarna har dykt upp igen efter ett beslut nyligen att ändå bidra med trupper – om än under starka restriktioner. Intressant är samtidigt att SV mitt under dessa interna motsättningar gått tydligt framåt i opinionen.

Nåväl. Egentligen hade jag bara tänkt tipsa om en grej: Partiets vice ordförande Audun Lysbakken presenterar en lista med 500 SV-framgångar i regeringen – en för varje dag. Också sådant är viktigt. Enstaka parlamentariska beslut betyder rätt lite. Använd för att motivera ett blundande för en övergripande problematisk utveckling, kan en sådan fokusering vara direkt farlig. Men här finns en tydlig linje, en medveten inriktning. Därför är det rimligt för SV-medlemmarna att glädjas över framgångarna. Och för oss att kunna inspireras av en del konkreta förslag.

Hela listan!

(Missa dock inte heller SU:aren Morten Drægnis lista med sådant som inte kom med)