De river ner

Jamen det var ju jävligt oväntat, att grotthögerns härjningar i sjukvården leder till att rika områden gynnas på socialt utsatta områdens bekostnad. Det är det som är kärnan i högerpolitiken. ”Valfrihet” innebär friheten att slippa ifrån en resursplanering som sker rationellt – om grunden för rationaliteten är att vårdbehoven, som är djupt socialt betingade, ska styra.

Effekterna av det system som borgarna i Stockholm vill införa skulle bli sådana har varit kända och påpekats av oppositionen. [Se till exempel Peter Andersson (s)]. Det är bra att de belyses ytterligare. Det är också väl känt och belagt att privatisering och marknadsfundamentalism leder till dyrare och sämre vård för de allra flesta. ”De största vinnarna är naturligtvis patienterna, som får makten över vården”, säger Filippa Reinfeldt om det förslag som leder till sjukvårdsslakt i förorterna och extrapengar till Stureplan.

Moderata ungdomsförbundet ramar in den sköna förortspolitiken med att ordföranden Niklas Wykman medels rap ber folk som nu får svårare att erhålla vård att istället hålla upp en tändare.

Behöver man säga mer, egentligen? Josefin Brink gör det i alla fall, bra som vanligt:

Så här ser alltså borgarnas valfrihet ut för invånarna i Stockholms län: Var rik och frisk och bo i Nacka, Bromma eller innerstaden så får du all vård du behöver och mer därtill. Eller var en fattig och sjuk looser med förslitningsskador eller krigspsykos och häcka i Rågsved, Rinkeby eller någon annanstans där såna som du har råd att bo, och glöm att du får den sjukvård du behöver.

Läs hela! Årets trenddiagnos: portvinstå.

Högerpolitiken siktar mot ett socialt barbari som få vill ha, men alla får smaka om man inte mobiliserar ett motstånd. Och det motståndet kan man stå för i varenda fikarum, skolklass och tvättstuga, med kompissnack, insändare, blogginlägg, dörrknackning, festtal och torgmöteshojt.

Men vi måste göra mer också, om vi inte ska stå som förlorare i slutändan ändå. Det behövs politiska program och projekt som går längre än – det helt nödvändiga – att försvåra högerns nedrivningsbonanza. Om valet 2010 både ska vinnas och spela någon roll, måste det göras troligt att det blir ett spårskifte; att det inte bara kommer att bli lite mindre dåligt, utan att det blir annorlunda, att det gemensamma ägandet kommer att öka, att sjukvården kommer att göras mer tillgänglig, att det kommer att byggas nya hyresrätter, att det görs satsningar som kan befästas och utvecklas, leva ett eget liv, påverka politiken mer på djupet än vad enskilda beslut i parlamentariska församlingar betyder.

Kort sagt: vänstersidan måste vara minst lika radikal som den stockholmska grotthögern. Det är en utmaning. Just en sådan utmaning som kan få folk på fötter.



[Tidigare om vård och privatiseringar]
Erik Berg: Det klarnar om vården
Och från denna blogg:
- Sjukvårdsreda
- I startgroparna
- Vårddebatt i fablernas värld