fredag, augusti 27, 2010

Överklassnära frågeställningar och verklighetsnära undersökningar

Den tunga mediemakten utövas inte genom censur eller ens i första hand genom politiskt vinklade artiklar. Det är i det medvetna eller (klass)omedvetna valet av utgångspunkter, frågeställningar och normalitetsmåttstockar som de verkligt maktreproducerande finns.

I valrörelsen märks detta extra tydligt, när särskilt frågeställningar som rör villkoren i arbetslivet trängs tillbaka än mer än vanligt, till förmån för sådant som utgör vardagsproblem för ett smalt gäng i samhällets topp, och för dem som hör till de uppåtsträvande journalism- och kommentariatskikten, företrädesvis bosatta i Stockholms innerstad.

UPPDATERING: Jovars, se här.

Eva Franchell på Aftonbladets ledarsida tar upp detta i en viktig artikel, apropå hur tv-utfrågningen av Mona Sahlin förlöpte:
Undersökningarna visar att väljarna tycker att jobb, skola och vård är de allra viktigaste valfrågorna. Men i gårdagens utfrågning av Mona Sahlin tog man i stället upp ämnen som:
* Rut-avdraget som används av 1,3 procent av befolkningen.
* Fastighetsskatten som berör en procent av befolkningen.
* Förmögenhetsskatten som antagligen kommer att beröra några promillen när de rödgröna väl förhandlat den med näringslivet.
Lite trött blir man på en valrörelse som handlar så mycket om överklassens vedermödor. När kommer de verkliga frågorna upp i debatten?

Också Flammans Aron Etzler kommenterar: ”Hur har vi hamnat i denna dalta-med-gubbar-i-Bromma-och skit i en ungdomsgeneration-stämning?

Apropå media och Sahlin-utfrågningen. Aftonbladet har faktiskt genomfört en riktig undersökning för ovanlighets skull. Och den visar att ”Tittarna ger Mona tummen upp”. Bara 15 % tyckte att Sahlin var dålig eller mycket dålig, medan 44 % tyckte att hon var bra eller mycket bra. 29 % gav betyget godkänt.

Detta ska kontrasteras mot de ständiga webundersökningar som konsekvent ger 65-75 % övervikt till högern och motsvarande diss av socialdemokratin och vänstern. Betänk då även att exempelvis Expressen vid ett flertal tillfällen har fört effekterna av det skeva urvalet till högre nivåer, genom att basera ”journalistik” på resultatet av websvaren. Jag har skrivit om det, här, här och här.

Man skulle önska att det fanns någon sorts självsanering eller överenskommelse om att undvika den typen av flagrant vinklade skriverier. Men det är nog för mycket begärt, i dagens medielandskap.

11 kommentarer:

Anonym sa...

Anledningen till att överklassfrågorna diskuterades så mycket under utfrågningen är den populistiska socialdemokratiska politiken. Istället för breda skattehöjningar siktar man in sig på den rikaste procenten. Man vågar uppenbarligen inte riskera medelklassväljarna. Skulle vara intressant att höra vad du som socialist tycker om det. Utfrågarna hade inte mycket annat val än att diskutera de inkomstbringande förslag som fanns.

När det gäller din misstro mot webundersökningar håller jag helt med. Att expressen baserar artiklar på dem är trams. Uppskattade själv att Sahlin svarade så rakt och koncist på många frågor, så är glad att hon fick högt betyg. Betydligt mindre frusterande att lyssna på än Borg/Östros, som båda var helt hopplösa.

/Peter(iberal)

Aron Etzler sa...

Svaret på min fråga kom väl här:

http://www.hartman.nu/2010/08/28/journalister-med-fingrarna-i-syltkrukan/

Det enda problemet med den här listan som analysinstrument är att det är nyhetschefer, programledare och expertkommentatorer snarare än VD:n som styr över nyhetsfokus.

Teckentydaren sa...

"Man skulle önska att det fanns någon sorts självsanering eller överenskommelse om att undvika den typen av flagrant vinklade skriverier. Men det är nog för mycket begärt, i dagens medielandskap."

Önska kan man alltid men det leder sällan till något. Dessutom är det inget som är specifikt för dagens medielandskap, så har det alltid varit. Tredje statsmakten och den opartiska samhällsgranskande journalistiken som ledstjärna för media är en fiktion skapad av journalister för att göra sig själv märkvärdiga, något annat än en fiktion har det aldrig varit. Det motsäger inte att det finns och har funnits journalistik som gör och har gjort ett utmärkt jobb som granskare av makten och samhället men någon norm för media har det inte varit.

Som Wallenberg sa när Torekull sparkades från SvD:
"Vi ska inte ha någon chefredaktör som inte vet att lära journalisterna vilken hand som matar dem."

Att vara allt för oförblommerat partisk kan förstås skada "trovärdigheten" och lönsamheten.

Det var därför som den tidiga arbetarrörelsen såg det som absolut nödvändigt med egna tidningar, man ville inte vara utlämnad till motståndarnas godtycke i vad som var viktigt i omvärldsbevakningen, nyheter och opinionsbildning. Då dåtidens borgerligt ägda medielandskap inte alls var opartisk, lika lite som det är det idag.

Det är det som gör det så förvånande att SAP/LO förskingrat sina starka varumärken inom media och det för kortsiktigt pekuniärt dribblande, Aftonbladet slumpades bort för en som det verkar "grynvälling" till Schipstedt. Det må vara att LO för sina 9% får veto om vem som ska vara chef på ledarredaktionen och kultur men det är trots allt en borgerlig intressent som nu äger 91% och om en "oberoende" S stämpel skulle visa sig till men för lönsamheten så lär det nog sitta löst.

Speciellt Arbetet var ett starkt politiskt varumärke, som förskingrades. Starka varumärken snyter man inte ur näsan.

Anonym sa...

I hyckleriets heliga namn skall man fråga sig beträffande förmögenhetsskatten. Får de stora spelarna likt Hennes o Mauritz frisedel som vanligt heller?

Det blir så, det vet jag. Ni säger en sak och menar ngt annat. Fri rörelse av kapital inom EU om ni ens lärt er EG-rätten vilket jag betvivlar. Dumma nötter är vad ni är.

Hugo

Kalle sa...

Hur kom du fram till att fastighetsskatten bara berör en procent av befolkningen? Så privilegierad har jag aldrig känt mig...

Anonym sa...

Kalle,....allt är bara bull shit. Det är medelklassen man är efter. En gammal pensionär som köpte ett hus för 40-50 år sedan kanske för 2-300 tusen är de som de är efter. I storstad nu taxeringsvärde 4 millar plus med råge. Det är dom som skall drivas från hus och hem och till omsorgen.
Det är fult att spara i eget boende, då skall du beskattas ett antal vändor till. Socialister lever bara på Jante och avund, de bidrar aldrig med något utan lever enbart av andras arbete och eventuella sparande.

Hugo

Anonym sa...

Propaganda:
http://imgur.com/Aex3d.png

Anonym sa...

“What is the matter with the poor is poverty; what is the matter with the rich is uselessness.”

(George Bernard Shaw)

Anonym sa...

Peter gör en korrekt analys. Ni Rödgröna har föreslagit en modifierad fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Skatterna ska enbart träffa dem med riktigt höga taxeringsvärden och förmögenheter. Problemet är att dessa skattehöjningar enbart marginellt förstärker statsbudgeten. Hur mycket är det ni ska dra ihop på dessa skatter? Inte ens 10 miljarder/år skulle jag tro.

Det här valet, givet vad vi väljare fått veta, tycks handla om marginella förändringar av skattenivåerna. Vänstern går sedan fram med förslaget att höja a-kassan till 80% och taket till 30 000 kr/mån. Det är vad det här valet till synes handlar om.

Men nu förstår alla med ett uns av vett att det inte är riktigt sant. När ni rödgröna väl greppat makten kommer såklart de populär inkomstskattesänkningarna att rullas tillbaka. Jobbskatteavdraget lär vara avvecklat till 2014. Det räknar jag med Lars Ohly i regeringen.

Väljer vi Reinfeldt och Borg så vet vi att det kommer att gå i diametralt motsatt riktning. Borg kommer att prioritera sunda statsfinanser, men om det finns något utrymme kommer skatterna att sänkas. Inkomstskatterna kommer succesivt att sänkas.

Nu ser jag också, till min stor glädje, att Alliansen aviserat att färre ska behöva betala statlig inkomstskatt. Det är bra. Succesivt bör Borg höja brytpunkten för när man tvingas betala statlig inkomstskatt. Till slut når vi ett skede där denna skatt inbringar så obetydliga summor att den helt kan slopas.

Då får vi i Sverige äntligen ett mer rättvist skattesystem. En platt skatt av samma slag som i Estland. Därefter bör alla framtida val handla om hur den inkomstskatt vi har ska kunna sänkas successivt. I Estland så har man haft ambitionen att sänka den platta inkomstskatten med 1 procentenhet varje år. Finanskrisen gjorde det hela svårt.

Men det är dit vi måste få politiken i Sverige. En gemensam skattesats för alla arbetsinkomster och sedan en politisk vilja att ständigt sänka denna inkomstskatt. Det är min dröm.

Anonym sa...

"Från var och en efter förmåga, åt var och en efter behov."

Det är min dröm.

Anonym sa...

http://di.se/Artiklar/2010/9/1/213895/S-till-skatteattack-mot-paret-Reinfeldt/

ingen "de lever inte i vakuum" analys här inte. smäll på bara.