Visar inlägg med etikett Kollektivtrafik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kollektivtrafik. Visa alla inlägg

söndag, januari 11, 2009

Namninsamling: Nej till Veolia som stödjer ockupationen i Palestina

Dror Feiler skrev för några dagar sedan i Aftonbladet om Veolia, som arbetar på ockuperad mark för att underlätta de illegala bosättarnas transportvardag. Stockholms läns landsting fattar den 20 januari beslut om Veolia ska få driva SL:s trafik fram till 2016.

Det finns en namninsamling mot detta. Skriv på – låt det vara slutåkt för Veolia i Stockholm!

onsdag, december 19, 2007

Kollektivt för klimatet

I Jokkmokk kommun har Vänsterpartiet, under ledning av kommunalrådet Anna Hövenmark, drivit fram (nästan) gratis busstrafik i Jokkmokk kommun. Medborgarna erbjuds köpa ett busskort för endast 100 kronor, vilket berättigar till fria bussresor inom kommunen, under hela testperioden fram till augusti 2008.

Det visar sig nu att försöket blivit en succé. Många bilresor har ersatts av gemensamma resor, vilket innebär att resurserna används mer effektivt och utsläppen kraftigt minskar.

Det är den här typen av grepp – inte enstaka, utan som delar av en övergripande strategi – som krävs för att ta tag i miljö- och klimatproblematiken på ett verkningsfullt sätt. Här har naturligtvis högern inget alls att komma med. Samhällsomställning kräver samhälleliga insatser.

Vänsterpartiet har i sina alternativa budgetförslag presenterat ett konkreta förslag till klimattaxa i kollektivtrafiken – att kollektivtrafiken kan byggas ut och avgiftsbefrias för att föra över resandet från privatbilism till kollektiva och mindre klimatpåverkande resformer. Medel avsätts för två storskaliga försök i ett storstadslän respektive ett glesbygdslän.

En framgångsrik miljöpolitik kommer att behöva gå hand i hand med ett ifrågasättande av marknadsfundamentalismen.

lördag, september 15, 2007

Borgerlig trafiklogik

Poängen med en trängselavgift i Stockholm har varit att föra över en del av biltrafiken till kollektivtrafik och därigenom förbättra miljön. Alltså skulle pengar från bilisternas avgifter användas till att bygga ut kollektivtrafiken. Detta röstade stockholmarna ja till.

Kollektivtrafiken är avgörande för en god stadsmiljö och en rationell lösning av människors transportbehov. Det är nödvändigt att satsa mer på kollektivtrafiken så att man kan öka kapaciteten och sänka priserna. Detta hör till det offentligas viktigaste uppgifter idag.

Nu ska borgarna istället höja avgiften i Stockholms kollektivtrafik. Och argumentationen är helt fantastiskt – det är för att klara av det ökade behovet på grund av trängselavgifterna. Det är så man kan bli galen.

Josefin Brink skriver mer och bättre: Straffavgift för kollektivtrafikresenärer – hur dumt kan det bli?

onsdag, juni 13, 2007

Lagändring behövs

Utfallet i domar i arbetsdomstolen hör till de säkraste lackmustesten för läget i klasskampen. Och det ser beklämmande dåligt ut nu. Den AD-dom som ger Connex/Veolia rätt när man sparkade den facklige förtroendemannen Per Johansson är illavarslande. AD har i domen uppenbarligen valt att fokusera på Per Johanssons personliga vandel och därmed i praktiken gått runt frågor om yttrandefrihet och lojalitet. Per Johansson, som haft en hård och tydlig linje när det gäller säkerheten – och allvarliga incidenter som en brand i Rinkeby har gett honom rätt – straffas av ett företag som valt en antifacklig attityd. Och AD accepterar i praktiken detta.

Domen understryker än en gång den tunga principiella frågan om yttrandefrihet på arbetet, kopplad också till utförsäljningar och privatiseringar. I offentlig tjänst finns det ett långtgående meddelarskydd. Detta skydd försvinner när offentlig verksamhet privatiseras, och ersätts istället av en – i sig oerhört märklig, feodalt rotad – långtgående lojalitetsplikt med arbetsgivaren. Detta är inte rimligt. Det borde åtminstone vara så att offentligt finansierad verksamhet omfattas av samma skydd för de anställda, som renodlat offentlig verksamhet. Och inte minst bör det faktum att de anställdas yttrandefrihet kraftigt beskärs vid en privatisering vara en tungt vägande faktor vid sådana beslut.

Vänsterpartiet har fler gånger motioner om detta förhållande (som den socialdemokratiska regeringen flera gånger sade sig vilja råda bot på; utan att komma till skott). Jag rekommenderar en läsning av motionstexten. Och motionens utgångspunkt är väl värd att betona särskilt:
De flesta människor tillbringar en mycket stor del av sina liv på arbetsplatsen. De villkor som råder i arbetslivet kan inte särskiljas från samhällslivet i övrigt. Frågan om yttrande- och meddelarfrihet på arbetet är därför en central demokratifråga. Men den är också i realiteten en fråga om rådande maktförhållanden i arbetslivet. Möjligheten att fritt kunna utrycka sig på och om arbetsplatsen regleras inte bara av lagstiftningen utan också av förhållandena på arbetsmarknaden i stort.
Som vanligt skriver Bloggaden och Josefin Brink matnyttigt. Läs!

Lyssna som bonus även på Jan Hammarlunds låt Arbetarhjälten i tunnelbanan.